Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fristedt, Robert Fredrik - Fristående gymnastik. Se Gymnastik - Fristäder - Frisyr. Se Frisera - Frisör, Frisörska, Frisös. Se Frisera - Fritflugan l. Slökornflugan - Frith, eng. Se Firth - Frith l. Fryth, John - Frith, William Powell - Frithiofs saga. Se Fritiofs saga - Fritigern l. Fridigern - Fritillaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. författade Lärobok i organisk pharmakologi
(1873; med en farmakognostisk karta) samt en
stor mängd uppsatser och meddelanden i periodiska
skrifter, synnerligast i "Upsala läkareförenings
förhandlingar", hvilken publikation han redigerade
1865-72 och 1874-92. Därjämte samlade och utgaf
han exsickatverket Sveriges pharmaceutiska växter
(740 arter; 1863-72) samt offentliggjorde (1877)
J. Francks föreläsningar i botanologi (se Franck,
Johan). F. besatt djupa kunskaper i sin vetenskap
och var såsom lärare ett mönster af klarhet, reda
och enkelhet i framställningen. Med kärlek och
hängifvenhet egnade han sig åt sitt arbete och var
af kamrater och lärjungar högt värderad för sin blida
och gedigna personlighet. Jfr biografier af Hedbom (i
"Upsala läkareförenings förh.", 1893) och af Lennmalm
(i "Hygiea" s. å.). R. T-dt.
Fristående gymnastik. Se Gymnastik.
Fristäder,
Kungliga, kallas de i Ungern med municipalrätt
försedda städer, som utöfva själfstyrelse rörande sina
inre angelägenheter och tillika utgöra förmedlande
länkar i statsförvaltningen. Deras antal
har betydligt minskats genom 1876 och 1883 års
kommunalreformer.
Frisyr. Se Frisera.
Frisör, Frisörska, Frisös. Se Frisera.
Fritflugan 1. Slökornflugan (Oscinis frit L.), zool.,
är en mycket liten, svart flugart, hvars skadlighet
för våra sädesslag redan i midten af 1700-talet
påpekades af Linné, men som det oaktadt först under de
sista årtiondena börjat ådraga sig våra entomologers
uppmärksamhet. Det är förnämligast korn och hafre,
som angripas. Fritflugan lägger på sommaren sina ägg
i axen, hvarefter de utkläckta larverna borra sig in
i hvar sitt korn, hvars innehåll de förtära, vanligen
dock ej fullständigt. Det kvarstående skalet befinnes
mer eller mindre fylldt af larvens exkrementer i form
af ett gulaktigt pulver. Synnerligast det sexradiga
kornet är utsatt för denna flugas hemsökelse,
mindre däremot det tvåradiga. Mot slutet af sommaren
utvecklas dessa larver till flugor, som anses lägga
sina ägg på höstsädens brodd, inuti hvars strån de
utkläckta larverna öfvervintra för att nästa vår
gifva upphof till en ny generation af flugor. Enligt
hvad man tror sig veta, lägga dessa på våren utkläckta
flugor sina ägg i vårsädesbrodden, ur hvilka slutligen
åter utvecklas den generation, som på sommaren lägger
sina ägg i kornaxen. Tre årliga generationer skulle
således finnas, alla på olika sätt skadliga. Tills
vidare står man tämligen maktlös emot denna fiende,
hvilken t. ex. 1891 inom södra och mellersta Sverige
beräknats ha orsakat en förlust af ända till 12
proc. af skörden af sexradigt korn. Bland direkta
utrotningsmedel, som föreslagits, kan nämnas ett: att
plöja upp starkt angripna fält med höstsädesbrodd,
hvarigenom larverna nedmyllas och dödas.
Ett indirekt utrotningsmedel åter, fastän
ej tillräckligt, skulle vara att inskränka
odlingen af det i högre grad hemsökta sexradiga
kornet. G. A-z. (G. G.)
Frith [fri’th], eng. Se Firth.
Frith l. Fryth [fri’th], John, engelsk reformator
och martyr, f. 1503, blef 1525 anställd i Cardinal
college i Oxford. Det lifliga intresse, som han
visade för den tyska reformationen, ådrog honom några
månaders fängelse. Försatt på fri fot, flydde han
1528 till kontinenten, hjälpte Tyndal med bibelns
öfversättning till engelska och vistades en tid
vid det protestantiska universitetet i Marburg. Han
utgaf några afhandlingar mot katolska kyrkans läror,
bl. a. An antithesis wherein are compared togeder
Christes actes and our holye father the popes
(1529). 1532 vågade han återvända till England,
där han på lordkansleren Thomas Mores order blef
häktad s å. och insatt i Tower. Han skref där en
afhandling om sakramenten, i hvilken han förnekade
transsubstantiationen och förklarade, att "Kristi
naturliga lekamen och blod äro i himmelen och icke
här". Då denna afhandling utan hans vetskap spreds,
ställdes F. under åtal, dömdes till döden såsom
kättare och brändes lefvande 4 juli 1533. Han var
en varmt religiös, rikt begåfvad man samt en af
reformationens mest framstående vågbrytare i England.
(Hj. H-t.)
Frith [fri’th], William Powell, engelsk målare,
f. 1819, började 1835 sina studier, under ledning
af Sass, vid Londons konstakademi. Hans flesta
målningar framställa scener ur Shaksperes, Walter
Scotts och andra engelska diktares arbeten. F:s
penselföring är fin och elegant, men koloriten ofta,
om icke oharmonisk, likväl något brokig. Utom
en mängd scener af det ofvan nämnda slaget har
han målat framställningar ur sin samtids lif i
England, såväl folkets som de högre klassernas:
Barnets aftonbön (1852), Sjöbaden vid Ramsgate,
Derbydagen (1858, nationalgalleriet i London),
Järnvägsstationen (1861), Prinsens af Wales
förmälning i S:t Georges kapell (1863) m. m. Den
utomordentliga popularitet F. åtnjuter beror kanske
i främsta rummet på hans förmåga att med trohet
och humor återgifva det typiska i den engelska
nationalkaraktären. Han blef 1873 medlem af Akademien
för de fria konsterna i Stockholm. Han utgaf 1887 sin
Autobiography (2 bd), 1888 Further reminiscences
och 1891 John Leech, his life and work.
(G-g N.)
Frithiofs saga. Se Fritiofs saga.
Fritigern l. Fridigern, västgotisk furste under 4:e
årh. e. Kr., råkade i strid med en annan mäktigare
västgotisk furste, Atanarik (se d. o.), samt
sökte och fann hjälp hos romarna, hvarefter han med
flertalet af sitt folk öfvergick till kristendomen
(i ariansk form), medan Atanarik förblef hedning. Vid
hunnernas anstormande (375) flydde F. och större delen
af västgoterna öfver Donau in på det romerska området,
där ståthållaren Lupicinus gaf dem till pris åt nöd
och elände. Men då Lupicinus vid ett gästabud äfven
sökte bringa F. om lifvet, gjorde F. och hans goter
uppror samt slogo romarna i det blodiga slaget vid
Adrianopel 378, där kejsar Valens, som skyndat till
hjälp, miste lifvet. F. dog omkr. 380.
Fritillaria L., bot., växtsläkte af fam. Liliacæ,
har lutande blommor, bestående af sex klocklikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
