Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frossa - Frossard, Charles Auguste - Frossfeber. Se Frossa - Frossört - Frost - Frosta, halfö. Se Frosten - Frosta 1. Härad - Frosta 2. Kontrakt i Lunds stift - Frostating. Se Frostatingslagen - Frostatingslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför allt således i tropikerna är ett storslaget
systematiskt arbete i bägge dessa riktningar i själfva
verket redan dels utfördt, dels igångsatt. Man
dränerar marken genom kloakanläggningar; man
utsänder s. k. "moskitobrigader", under ledning af
en läkare arbetande sakkunniga personer, som gå från
hus till hus och förstöra alla kläckningsställen
för mygglarver. I staden Ismailia har det lyckats
Ronald Ross (se Bakteriologi, sp. 731)
att genom den senare metoden nedbringa antalet
sjukdomsfall från 2,000 till 200 per år. Man
skyddar genom en mängd anordningar dels bostäderna,
dels den enskilda individen mot myggorna och
deras stick; man sprider genom flygskrifter och
föreläsningar kunskapen om malaria-moskito-läran och
om myggornas lefnadsvanor. Med hjälp af en rationell
kinabehandling bekämpar man malariaparasiterna hos
människan. Särskildt R. Koch har i detta afseende
uträttat ett storverk. Enligt af honom angifna metoder
anställas massundersökningar af ortens invånare,
och alla, som befinnas ha malariaparasiter i blodet,
behandlas med kina, inflyttande personer undersökas
och behandlas, om så behöfves; ju färre malariasjuka,
desto färre infekterade myggor. Enligt Kochs
föreskrifter tillämpas redan i stor skala också den
s. k. profylaktiska kinabehandlingen, d. v. s. friska
personer, som inflytta i malariatrakter, underkasta
sig med vissa mellantider systematisk kinabehandling
och undgå därigenom visserligen ej i alla, men
dock i en mängd fall den eljest på vissa orter i
tropikerna nästan ofelbart påkommande sjukdomen - när
malariaplasmodierna inkomma i blodet, mötas de redan
från början af kinan, som hindrar deras utveckling.
G. F-r.
Frossard [fråsar], Charles Auguste, fransk militär,
f. 1807, d. 1875, deltog som brigadgeneral i
Krimkriget (1853-56) samt blef 1857 kejsarens
adjutant och 1858 divisionsgeneral. Under italienska
fälttåget 1859 var han chef för ingenjörväsendet
och blef sedermera chef för kejsarens "maison<poem>
militaire" samt guvernör för kejsarprinsen. Vid
krigsutbrottet 1870 förde han befälet öfver den i
lägret vid Châlons sammandragna armékåren (n:r 2)
och afgick till Saarbrucken, där han utförde den
beryktade rekognosceringen 2 aug. 6 aug. blef han
slagen vid Forbach, på höjderna vid Spicheren. Han
deltog sedan med sin armékår i slagen vid Metz 16
och 18 aug. samt blef fången vid nämnda fästnings
dagtingan (27 okt. 1870). Efter kriget tog han en
verksam del i nybildandet af Frankrikes fasta försvar.
C. O. N.
Frossfeber. Se Frossa.
Frossört, bot., namn på Scutellaria galericulata L.
Frost, meteor., betecknar i allmänhet temperaturens
sjunkande under fryspunkten. I vissa landsdelar
användes benämningen frost, endast när en sådan
temperatursänkning åtföljes af en utfällning af
luftens fuktighet, som afsätter sig å marken, växterna
m. m. i form af ett tunt, kristalliniskt lager. Detta
kallas rätteligen rimfrost (jfr Frostdimma). Rimfrost
inträffar, när daggen fryser eller när vattenångan
direkt utfälles såsom is, och dess uppkomst beror
därför på samma förhållanden som daggens. Under den
varma årstiden förekommer frost endast om natten
och benämnes då nattfrost. Nattfrost förorsakas af
värmeutstrålning från marken
mot den kalla natthimmelen. Den befordras därför
af klar himmel. Men nattfrost förhindras, om
värmeförlusten ersattes genom värmeledning från
de underliggande jordlagren. De jordlager, som
äro dåliga värmeledare, såsom kärr och mossar,
äro därför mest utsatta för nattfrost. Om de äro
vattendränkta, hindras de dessutom att under dagen
uppvärmas. Men å andra sidan är den våta mossen mera
värmeledande än den torra. Utdikning ensam är således
icke tillräcklig att förbättra dylik frostländ mark,
utan därtill fordras också, att mossjorden genom
uppblandning med grus, lera o. d. göres bättre
värmeledande. Nattfrost förhindras af blåst, enär
denna uppvärmer jordytan. De svåraste nattfrosterna
inträffa under klara och lugna nätter, sedan marken
blifvit afkyld genom kall blåst och mulen himmel under
dagen. Starkast blir frosten, om daggpunkten (se Dagg)
ligger under fryspunkten, ty då kan ej vattenångans
frigjorda ångbildningsvärme fördröja markens och de
lägsta luftlagrens afkylning. På ojämn, gräsbevuxen
mark inträder frosten förr å de lägre ställena,
mellan kullarna, än ofvanpå dessa, emedan den afkylda
luften stannar kvar i fördjupningarna och där alltmera
afkyles, under det att den rinner bort ifrån kullarna
och ersättes af varmare luft från sidorna. Ett
medel att förekomma frost är att antända fuktigt
ris eller torf, hvarifrån röken utbreder sig öfver
marken och minskar värmeutstrålningen. Detta medel
användes stundom i norra delarna af Skandinavien,
vid vinodlingarna vid Rhen o. s. v. - I mellersta
Europa och norra Asien inträffa med tämligen stor
regelbundenhet under förra delen af maj (vanligen
omkr. 12) några frostnätter, hvilka i Tyskland kallas
die drei gestrengen herren eller die drei eismänner
och i Frankrike les trois saints de glace. Äfven
de hos oss förekommande s. k. järnnätterna inträda
oftast vid vissa årsdagar under våren, sommaren
och hösten. För minskning af frosten har staten
trädt emellan (se därom Frostminskningsanslag). Jfr
H. E. Hamberg, "Die sommernachtsfröste in Schweden
1871-1900" (i Vet. akad:s handl., bd 38, n:r 1) och
"Om frostländighet" (i Vet. akad:s "Årsbok", 1907)
samt Th. Homén, "Om nattfroster" (Helsingfors,
1893). K. L. (N. E-m.)
Frosta, halfö. Se Frosten.
Frosta. 1. Härad i Malmöhus län, utgör F. härads
domsaga och ingår i Frosta och Färs härads
fögderi samt omfattar socknarna Fulltofta, Östra
Espinge, Hörby, Lyby, Östra Sallerup, Svensköp,
Högseröd, Norra Rörum, Södra Rörum, Hör, Munkarp,
Bosjökloster, Harlösa, Hammarlunda, Östra Strö,
Skarhult, Gudmuntorp, Hurfva, Holmby, Borrlunda,
Skeglinge, del af Gårdstånga. 74,862 har. 24,271
inv. (1906). - 2. Kontrakt i Lunds stift, omfattar
följande 13 pastorat: Östra Sallerup och Långaröd;
Hörby och Lyby; Högseröd; Fulltofta och Östra Espinge;
Södra Rörum och Häglinge; Hör och Munkarp; Norra Rörum
och Hallaröd; Bosjökloster; Gudmuntorp och Hurfva;
Borrlunda och Skeglinge; Harlösa och Hammarlunda;
Östra Strö och Skarhult; Gårdstånga och Holmby. 84,717
har. 26,764 inv. (1906).
Frostating. Se Frostatingslagen.
Frostatingslagen, norsk tingsförening, hade sitt namn
efter Frostating, de tröndiska fylkenas hufvudting,
hvilket hölls på halfön Frosten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
