Fruktskål- Frumerie 8 led som svarta, långdragna fläckar, samt å 2-3 år gamla skottdelar som svarta fördjupningar, blandade med ljusbruna, brustna och utvikna hudflisor. Fruktskorfven (fig. 6) bildar till en början smärre, åtskilda, mörka fläckar å fruktskalet. Småningom utbreda sig fläckarna till stora sammanhängande fält, täckande större delen af det förvridna och förkrympta päronet. Å svårt angripna frukter uppstå till sist djupa sprickor, som ofta korsa hvarandra och kunna nå djupt in i fruktköttet. I Fig. 5. Päronskutt i tredje året, med stora, brustna skorffläckar..("Stamskorf'.) Fig. 6. Päron, angripet af skorfsvamp. ("Fruktskorf.") nu beskrifna utvecklingsstadium benämnes svampen oftast Fusicladium pyrinum. I de affallna sjuka bladen uppstå fram på vintern sporhus med sporsäckar, liknande de hos äppelskorfsvampen förekommande. - Mot denna sjukdom förordas följande medel: de nedfallna löfven från sjuka träd må snarast möjligt aflägsnas ur fruktträdgården och fullständigt oskadliggöras; de kala stammarna, för så vidt de äro skorfviga, besprutas på vintern med 2-procentig bordeaux-vätska (jfr Fruktmögel); på våren och sommaren besprutas träden med bordeaux-vätska 2-3 gånger, första gången strax före blomningen, så snart de knoppar, som innesluta blomsamlingar, öppnat sig, andra gången omedelbart efter blomningen och tredje gången 2-3 veckor senare. J- E-n. Fruktskål, bot. Se Cupula. Fruktsocker, kem., detsamma som d-fruktos. Se Fruktos. Fruktspetsvifvel. Se Spetsvifvelsläktet. Fruktsporre, bot., blom- och fruktbärande dvärggren (se d. o.) hos fruktträd. Fruktställning, bot., fruktbärande skott, utveck-ladt ur en blomställning (se d. o.). Fruktställningen är vanligen af samma slag som blomställningen, stundom dock olika; så t. ex. sitta blommorna hos Capsella i kvast, men frukterna i klase. G-. L-m. Fruktträdgård. Se Fruktodling och Trädgård. Fruktträdsflyet, Calymnia trapezina, zool., en till underordn. nattflyn (Noctuæ) hörande fjäril, hvars larv lefver på bladen af fruktträd och en del andra löfträd. Fjäriln har gula framvingar med ett mer eller mindre väl utbildadt mörkare tvärband, bakvingarna äro enfärgadt gulgrå. Vingbredden är omkr. 30 mm. Larven är ljusgrön med, tre smala hvita rygglinjer samt bredare gula sidolinjer, ryggen är besatt med små svarta hvitkantade Tårtor. Den fullvuxna larvens längd omkr. 35 mm. G. G. Fruktved, trädg., är den gemensamma beteckningen på de af kortare skott bildade smågrenar på fruktträden, hvilkas uppgift är att bära blommor och frukter i motsats till "ledgrenarna", hvilka utgöra stommen i trädkronan och i sin tur uppbära fruktveden. C. G. D. Fruktvifveln, zool. Se Äppelblomvif-veln. Fruktvin är den jästa saften af bärfrukt. Typisk för fruktvinerna är den af äpplen beredda cidern, som allmänt framställes i norra Frankrike. Tillvägagångssättet därvid är enkelt. Frukterna skäras och pressas, hvarefter man låter saften jäsa. För att mildra syrligheten tillsätter man stundom något kalk, gips eller aska samt för att öka styrkan vin eller drufbrännvin. Kvaliteten anses bero hufvudsakligen på de använda fruktsorternas finhet. Fullt ut-jäst och lagrad är cider en gul, vinliknande, något simmig vätska af syrlig smak. Hållbarheten öfver-skrider sällan två år. Äfven i Tyskland, Schweiz och England framställas stora mängder äppelvin. Andra trädfrukter, som kommit till användning för vinberedning, äro päron, plommon, aprikoser m. fl. Jfr Bärvin. G. H-r. Fruktvägg, bot. Se Frukt. Fruktämne, bot. Se Pistill. Frullani [frolläni]. 1. Giuliano F., italiensk vetenskapsman, f. 1795, d. 1834, professor i högre matematik vid universitetet i Pisa, utgaf åtskilliga afhandlingar angående integraler och integrering af differentialekvationer. K- L.* 2. Emilio F., italiensk skald och politiker, f. 1808 i Florens, d. där 1879, tog liflig del i de nationella rörelserna 1848 och 1859, var 1859 led. af toskanska representationen och valdes 1860 till led. af italienska parlamentet. 1865 tog han initiativet till det stora Dantejubileet och till stadens inköp af Dantes af F. upptäckta boningshus. F:s dikter, Versi (1863) och Nuovi versi (1874), äro själfull och elegisk reflexionspoesi. Frumentius, etiopisk biskop. Se Etiopiska kyrkan. Frumerie [-meri], Maurits, medaljör, f. 1775, d. 1853 i Stockholm, var elev af Enhörning, hvilken han sannolikt biträdde vid utförandet af flera arbeten, verkade med flit och framgång i sin konst, men vann först sent erkännande af konstakademien, hvilken han ej såsom elev hade tillhört. Han blef agré 1808, men först 1839 led. af akademien. Bland hans många medaljer förtjäna nämnas Kröningsmedalj öfver Karl XIII och drottning Charlotta (1809), medaljerna öfver jubelfesten 1818, öfver konungahusets tillväxt (1829), silkesodlingen på Bellevue (1830), konstakademiens. Vetenskapsakademiens (1839) jubelfester äfvensom öfver af