Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruntimmersfreden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fånget och styrkan af sin röst. Tack vare
general Eichstedts ynnest undanträngde hon
Karoline Walter 1780; hon tog afsked 1821.
E. Ebg.
Fryele, socken i Jönköpings län, Östbo
härad. 12,666 har. 1,205 inv. (1906). F. bildar
med Hagshult ett konsist. pastorat i Växjö stift,
Östbo kontrakt.
Fryger, en kristen sekt. Se M o n t a
n i s t e r.
Frygien (grek. Egvyia, lat. Phrygia), landskap i
Mindre Asien, omfattade urspr. dels det inre af
halföns västra del, Stor-Frygien, mellan Lydien i
v. och floden Halys i ö., dels det sedermera till
Mysien räknade kustlandskapet i n. v., L i 11 -F
r y g i e n, vid Propontis. I äldre tider bildade
F. ett eget rike, hvars konungar omväxlande hette
Gordios och Midas. I 6:e årh. f. Kr. «röfrades
det först af Kresus, konungen i Lydien, därefter
af Cyrus d. ä. Genom den sistnämndes .eröfring
kom det att utgöra en del först af det persiska
och sedermera, efter dess fall, af Alexander den
stores rike. Efter Alexanders död (323) blef
det ett stridsäpple mellan hans efterträdare,
och de från Europa invandrande gallerna satte sig
(omkr. 275) i besittning af dess nordöstra del,
som efter dem fick namnet Gal ät i en. Återstoden
räknades till syriska riket, men inkräktades
delvis af konungarna i Bitynien och Pergamon samt
lades efter segern öfver Antiochos III i Syrien
(190 f. Kr.) helt och hållet till det pergamenska
riket. Tillika med detta kom det efter Attalos’
III :s död (133 f. Kr.) i romarnas händer och
införlifvades med prov. Asia. F. utgöres till
större delen af en högslätt med delvis djupt
inskurna floddalar. Landet genomströmmas af
de betydande floderna Maiandros 1. Meatfder
(nu Menderes) och Sangarios (nu Sakaria). Bland
städer märkas Gordion, det urgamla konungasätet,
Dorylaion, Kolossai och Laodi-keia. De forne
f r y g e r n a, hvilka själfva kallade sig
Briges eller Berekyntes och betraktade sig
såsom autoktoner (se d. o.), voro närbesläktade
med armenierna och hörde till den stora ariska
folkstammen. Uråldriga frygiska inskrifter på
de inhemske konungarnas grafvar äro skrifna med
bokstäfver, hvilka påminna om det forngrekiska
alfabetet. Fry-gernas folkkaraktär var vek
och mottaglig för främmande intryck. Deras
religionsväsen hade en stark dragning åt det
mystiskt fantastiska. Kybeles och Dionysos’
larmande och orgiastiska dyrkan var inhemsk i F.,
och en särskild, äfven af grekerna i
den dityrambiska stilen använd, tonart hade namn
af den frygiska. På den bildande konstens område
ha frygerna utmärkt sig i synnerhet genom sina
i berget uthuggna, stundom hela städer bildande
klipp-
Fornfrygisk klippgraf vid Kumbet.
boningar, hvilka icke sällan äro smyckade med
storartade reliefafbildningar (se fig.). Litt.:
Perrot och Chipiez, "Histoire de l’art dans
l’antiquité", bd 4 och 5 (1887, 1890), och
Kamsay, "The cities and bishoprics of Phrygia"
(1895). A. M. A.
Frygisk hjälm. Se Frygisk mössa.
Frygisk mössa, en mjuk, kägelformig toppmössa
med framåt nedhängande topp och örlappar,
som under antiken begagnades af grekerna i
Mindre Asien och stundom förekommer på antika
konstverk. Frihetsmössan (se d. o.) var ett
slags frygisk mössa, och än i dag förekommer
den bland neapolitanskt sjöfolk. Af samma fom
var också den f ry- gis^a hjälmen. B. A-t.
Fryken, Öfre, Mellan- och Nedre F.,
tre sammanhängande insjöar i Värmland,
med hufvudsträckning i n. och s. Öfre och
Mellan-Fryken förenas genom ett sund vid Sunne,
Mellan- och
 |
| Fryken vid Lysvik. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
