fånget och styrkan af sin röst. Tack vare general Eichstedts ynnest undanträngde hon Karoline Walter 1780; hon tog afsked 1821. E. Ebg. Fryele, socken i Jönköpings län, Östbo härad. 12,666 har. 1,205 inv. (1906). F. bildar med Hagshult ett konsist. pastorat i Växjö stift, Östbo kontrakt. Fryger, en kristen sekt. Se M o n t a n i s t e r. Frygien (grek. Egvyia, lat. Phrygia), landskap i Mindre Asien, omfattade urspr. dels det inre af halföns västra del, Stor-Frygien, mellan Lydien i v. och floden Halys i ö., dels det sedermera till Mysien räknade kustlandskapet i n. v., L i 11 -F r y g i e n, vid Propontis. I äldre tider bildade F. ett eget rike, hvars konungar omväxlande hette Gordios och Midas. I 6:e årh. f. Kr. «röfrades det först af Kresus, konungen i Lydien, därefter af Cyrus d. ä. Genom den sistnämndes .eröfring kom det att utgöra en del först af det persiska och sedermera, efter dess fall, af Alexander den stores rike. Efter Alexanders död (323) blef det ett stridsäpple mellan hans efterträdare, och de från Europa invandrande gallerna satte sig (omkr. 275) i besittning af dess nordöstra del, som efter dem fick namnet Gal ät i en. Återstoden räknades till syriska riket, men inkräktades delvis af konungarna i Bitynien och Pergamon samt lades efter segern öfver Antiochos III i Syrien (190 f. Kr.) helt och hållet till det pergamenska riket. Tillika med detta kom det efter Attalos' III :s död (133 f. Kr.) i romarnas händer och införlifvades med prov. Asia. F. utgöres till större delen af en högslätt med delvis djupt inskurna floddalar. Landet genomströmmas af de betydande floderna Maiandros 1. Meatfder (nu Menderes) och Sangarios (nu Sakaria). Bland städer märkas Gordion, det urgamla konungasätet, Dorylaion, Kolossai och Laodi-keia. De forne f r y g e r n a, hvilka själfva kallade sig Briges eller Berekyntes och betraktade sig såsom autoktoner (se d. o.), voro närbesläktade med armenierna och hörde till den stora ariska folkstammen. Uråldriga frygiska inskrifter på de inhemske konungarnas grafvar äro skrifna med bokstäfver, hvilka påminna om det forngrekiska alfabetet. Fry-gernas folkkaraktär var vek och mottaglig för främmande intryck. Deras religionsväsen hade en stark dragning åt det mystiskt fantastiska. Kybeles och Dionysos' larmande och orgiastiska dyrkan var inhemsk i F., och en särskild, äfven af grekerna i den dityrambiska stilen använd, tonart hade namn af den frygiska. På den bildande konstens område ha frygerna utmärkt sig i synnerhet genom sina i berget uthuggna, stundom hela städer bildande klipp- Fornfrygisk klippgraf vid Kumbet. boningar, hvilka icke sällan äro smyckade med storartade reliefafbildningar (se fig.). Litt.: Perrot och Chipiez, "Histoire de l'art dans l'antiquité", bd 4 och 5 (1887, 1890), och Kamsay, "The cities and bishoprics of Phrygia" (1895). A. M. A. Frygisk hjälm. Se Frygisk mössa. Frygisk mössa, en mjuk, kägelformig toppmössa med framåt nedhängande topp och örlappar, som under antiken begagnades af grekerna i Mindre Asien och stundom förekommer på antika konstverk. Frihetsmössan (se d. o.) var ett slags frygisk mössa, och än i dag förekommer den bland neapolitanskt sjöfolk. Af samma fom var också den f ry- gis^a hjälmen. B. A-t. Fryken, Öfre, Mellan- och Nedre F., tre sammanhängande insjöar i Värmland, med hufvudsträckning i n. och s. Öfre och Mellan-Fryken förenas genom ett sund vid Sunne, Mellan- och

Fryken vid Lysvik.