11 Fruntimmersfreden-Frydendahl 12 "dennas samtliga invånare" (t. ex. i äldre sv. hof-fruntimbrct) samt användes slutligen i individuell betydelse: "kvinna", "dam". Ännu i "Lexicon Lincopense" (1640) hade fncentimmer sin kollektiva betydelse och återgifves där med "gynæceum", frustuga, hos Spegel (1712) med biformen frutimmer, men hos Serenius (1741) har ordet redan sin nuv. betydelse stadgad. Ordet "fruntimmer", som förr kunde i de bildades språk användas om och till både gifta och ogifta, har under senare tid förlorat sin goda klang och har numera, delvis genom inflytande från de andra nordiska länderna, där dess anseende sjunkit hastigare än hos oss, blott en inskränkt användning och tolereras knappt såsom tilltalsord från butiksbiträden. R- G- Fruntimmersfreden i Cambrai. Se C a m b r a i. Fruntimmersskola, i Finland (se d. o. sp. 297- 298) benämning på läroverk för flickor. Fruntimmersveckan. Se Vecka. Fruslno. Se Frosinone. Fruska göra [fru'j ka gå-'ra], "frankerbergen", 1. Vrdnikbergen, en isolerad, tätt skogbevuxen, omkr. 90 km. lång bergskedja i ungerska komitatet Syrmien (Slavonien), utbredande sig utefter högra Donaustranden strax ofvanför Theiss' inflöde. Högsta toppen, Crveni Cot, är 539 m. I de inre delarna af berget finnas flera borgruincr och 13 serbiska kloster. På dess sluttningar växer det berömda Syrmiska vinet. J. F. N. Frustuga, namn på kvinnornas arbets- och sällskapsrum i Sverige under 1500-talet. Frustuna, socken i Södermanlands län, Daga härad. 10,575 har. 2,733 inv. (1906). F. bildar med Kattnäs ett konsist. pastorat i Strängnäs stift, Daga kontrakt. Inom socknen ligger G n e s t a municipalsamhälle med 984 inv. (1906). Fru'tex, lat., bot., buskstam. Se Stam. Frutti di märe [fro'tti], it., "hafsfrukter", vanlig benämning på små hafsdjur (maskar, musslor, kräftdjur m. fl.), som förtäras af den fattiga befolkningen på Italiens kuster. Fry [fräY], Elizabeth, engelsk filantrop, född Gum e y, f. 21 maj 1780 i Earlham (Norfolk), d. 12 okt. 1845 i Ramsgate, tillhörde en gammal kvä-karfamilj, hvilken bland sig räknat flera namnkunniga människovänner, och egnade sig tidigt åt lindrandet af de fattiges nöd. På familjegodset Plashet house grundade hon en friskola för föräldralösa flickor, hvilken hon, efter sitt giftermål (1800) med köpmannen Joseph Fry, småningom utvidgade. 1817 stiftade hon den ännu bestående föreningen Association for the iniprovement of the female prisoners in New-gate, hvilken anlagt skolor för barnen af fångarna i Newgatefängelset samt läse- och arbetsskolor för kvinnliga fångar därstädes. Under tjuguett år var hon outtröttligt sysselsatt med förbättring af fångarnas lott. Framfor allt yrkade hon, att de båda könen skulle skiljas åt* i fängelserna, att kvinnliga fångar skulle stå under endast kvinnlig uppsikt, att ändamålsenlig sysselsättning skulle beredas fångarna, att de skulle indelas i klasser, inom hvilka de till en del gjordes ansvariga för ordningens handhafvande, att fängelseskolor skulle inrättas o. s. v. Hon verkade äfven för upprättandet af härbärgen i London för husvilla barn. Bland hennes skrifter märkes Observations ön female prisoners (1827). Hennes döttrar utgafvo "Memoirs of the life of Elizabeth Fry" (1847). I "Läsning för hemmet" (1879-80) förekommer en lefnadsteckning öfver den ädla kvinnan. Jfr äfven Susannah Corder, "The life of Elizabeth F., compiled from her journals" (1853), och Pitman, "Elizabeth F." (4:e uppl. 1895). (V. S-g.) Fry [fråY], sir Edward, engelsk rättslärd, f. 4 nov. 1827 i Bristol, blef praktiserande advokat 1854, domare vid High court of justice 1877, öl'ver-appellationsdomare (lord justice of appeal) 1883 och tog afsked 1892. F. har därjämte under många år meddelat juridisk undervisning vid London-universitetet samt verkat i flera kungliga kommissioner. Han är medlem af permanenta internationella skiljedomstolen i Haag och var engelska regeringens rättslärda ombud vid undersökningskommissionen rörande Doggerbanksepisoden (se D o g g e r b a n k) 1904 -05 samt Storbritanniens förste delegerade vid andra fredskonferensen i Haag 1907. Bland F :s skrifter märkas A treatise ön the specific perjormance of contracts (1858, 3:e uppl. 1903) samt flera teologiska och botaniska arbeten. V. S-g. Fry [fråY], James, amerikansk militär, f. 1827 i Carrollton (Illinois), d. 1894 i Newport (Rhode island), ingick vid armén 1847, deltog 1861-63 i kriget mot sydstaterna och erhöll sistnämnda år såsom generalprovost uppdrag att bringa till verkställighet den nya rekryteringslagen, som införde konskription i stället för den otillfredsställande ersättningen genom frivilliga. Hans byrå, som upplöstes 1866, fyllde under F :s energiska ledning sitt värf med sällspord framgång. F. utnämndes 1865 till generalmajor och utträdde 1881 ur aktiv tjänst. Han utgaf bl. a. Final report of the operations of the provost marshal-general of the United states (2 bd, 1863-66). (V. S-K.) Frydendahl, Jörgen Peter, dansk skådespelare, f. 18 okt. 1766 i Köpenhamn, d. 20 febr. 1830. Han var oäkta son till sedermera teaterdirektören, kammarherre Waltersdorff, uppträdde 1786 på k. teatern i älskarroller, men gjorde ingen lycka, förrän han 1792 fick utföra komiska roller. Efter hand höjde han sig till en konstnär af första rang, i synnerhet i komiska karaktärsroller, men äfven som tragisk skådespelare och sångare fi allt omkr. 500 roller). 1816 blef han elev- och sceninstruktör. - F. gifte si.s 1797 med Katharine Möller, f. 1760, d. 1831, som debuterade 1777 som sångerska på k. teatern och vann ett stort namn genom om-