Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruntimmersfreden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
17
Frysjord - Fryxell
18
dande hela folket brast i gråt, men sedermera
ådömde skalden tusen drachmers böter, emedan
han på ett så smärtsamt sätt påmint sina
landsmän om deras lidna motgångar. – 2. Attisk
lustspelsförfattare, lefde omkr. 400 f. Kr. och
var samtida med Aristofanes. Bibehållna fragment
i Kocks "Comicorum atticorum fragmenta".
A. M. A.
Frysjord l. Dragjord, landtbr., kallas jord,
som starkt luckras af frysning, så att späda
växters rötter afslitas och växterna upplyftas
ur jorden. Denna olägenhet härrör i synnerhet
af en större inblandning i jorden af torf- och
mulldelar, hvilka uppsuga en stor mängd vatten,
som vid frysning starkt utvidgar jorden. Detta
fel afhjälpes genom grundlig afdikning samt
jordens uppblandning med kalk och gröfre sand,
som öka dess genomsläpplighet för vatten.
H. J. Dft.
Frysmaskin, populär benämning å ismaskin och kylmaskin.
Frysmetod, tekn., sätt att binda lös, svårarbetad
jord genom infrysning med cirkulerande kylvätskor,
flytande luft o. d. Metoden har funnit
användning vid grundläggning, schaktsänkning
och tunnelbyggnad, där en lös jordmån uppställt
särskildt stora svårigheter, t. ex. då det
gällt att genomgå lager af starkt vattenförande
flytsand. I Sverige har den tillämpats vid
arbeten på Brunkebergstunneln i Stockholm.
G. H-r.
Frysmikrotom. Se Mikrotom.
Frysning, fys., en vätskas, särskildt vattnets,
genom afkylning förorsakade öfvergång till fast
form. Se Is och Smältning.
Fryspunkt, fys. o. meteor., den temperatur,
som innehafves af smältande is. Den betecknas
å Celsius’ och Réaumurs termometrar med
0°, å Fahrenheits med +32°. I öfrigt
användes benämningen fryspunkt äfven om
stelningstemperaturen hos andra vätskor än
vatten; åtminstone är detta förhållandet,
om stelningstemperaturen är lägre än 0° C.
(t. ex. kvicksilfrets). Se Smältning.
K. L.*
Fryspunktsnedsättning, fys. Se Osmotiskt tryck.
Fryth, J. Se Frith.
Fryxell, äfven skrifvet Fryksell,
Värmlandssläkt från Frykerud, med antecknade anor
ifrån 1540. Elov Fryksell, f. 1684, d. 1751,
bar först släktnamnet; han var 1717–21 lektor
i Karlstad, sedan 1721 kyrkoherde i Väse, prost
i Fryksdalen samt 1738 och 1740 riksdagsman och
stod särskildt i hög gunst hos drottning Ulrika
Eleonora, ej minst för sitt uppträdande vid
1738 års riksdag mot Fredrik I:s älskarinna,
Hedvig Taube. Hans nio till vuxen ålder komna
söner, af hvilka fem blefvo kyrkoherdar inom
Karlstads stift, skrefvo sig Fryxell; bland dem
märkas Sven F. (f. 1719, d. 1787), kyrkoherde
och riksdagsman, och Fredrik F. (se F. 1). Bland
Elovs sonsöner märkas Axel F. (se F. 2) samt
krigsrådet Daniel F. (se Fryxell-Langensköldska
donationen), och bland Elovs ättlingar i tredje
led voro bröderna Anders (se F. 3) och Olof
(se F. 4).
1. Fredrik F., släktforskare, f. 1724, d. 1805,
var först tjänsteman i Krigskollegium,
sedan kamrer vid prästeståndets änke- och
pupillkassa samt till sist under många år kamrer
vid Trollhätte slussbyggnad. På lediga stunder
gjorde F. omfattande
biografiska och genealogiska samlingar om
värmlänningar samt efterlämnade flera dylika
handskrifter, såsom Vermelandia litterata (om
studerande från Värmland vid universiteten) och
Wärmelands slägtebok. Hans samlingar förvaras
nu dels i Karlstads gymnasiebibliotek,
dels i K. biblioteket i Stockholm.
(V. S-g.)
2. Axel F., den föregåendes brorson,
ekonomisk författare, f. 1765, d. 1834, blef
1788 i Uppsala filos. doktor, förestod
1785–90 akademiens kemiska laboratorium,
blef 1792 gymnasieadjunkt och 1795 lektor i
ekonomi, fysik och naturalhistoria i Karlstad,
1830 kyrkoherde i Sunne och senare prost
i Fryksdalens kontrakt samt teol. doktor.
Som sekreterare i Värmlands läns
hushållningssällskap gaf han många bevis på
sin stora praktiska begåfning och redigerade
bl. a. sällskapets årsberättelser 1803–27. Han
blef 1815 led. af stora uppfostringskommissionen
och hade som sådan väsentlig del i redigeringen
af 1820 års skolordning.
(V. S-g.)
3. Anders F., den föregåendes brorson,
häfdatecknare, skolman, präst, f. 7 febr.
1795 i Edsleskogs prästgård (Dal), d. 21 mars
1881 i Stockholm. Fadern, kontraktsprosten
och kyrkoherden Mattias F., besörjde sin
sons första uppfostran och grundlade hos honom
redan i gossåren den kärlek till fosterlandets
häfder, hvilken skulle bestämma hans lifs
riktning. 1813 blef F. student i Uppsala,
där han ådrog sig uppmärksamhet först såsom
simlärare. (Han öfvertog 1814 undervisningen i
den 1813 i Uppsala öppnade, första simskolan i
Sverige.) En kraftfull yngling, stark i latinet,
ifrare för nordisk sång och saga,
kunnig i allsköns idrott, vann F. 1817
anställning såsom lärare i A. A. Afzelius’
enskilda skola i Stockholm, där dessa egenskaper
högt värderades. Så kom F. till hufvudstaden,
där han i umgänge med "göter" och "fosforister"
snabbt utvecklade sig och fick håg för
undervisning. 1819 tog F. filos. kandidatexamen
i Uppsala, försökte sig s. å. i vitterlek (i
"Kalender för damer") och fick anställning
vid k. Djurgårdsskolan i Stockholm. 1820
prästvigdes han, promoverades 1821 till
filos. doktor och fortfor med vitter produktion,
nu äfven i "Poetisk kalender", där sångspelet
Vermlandsflickan är infördt; värmländska
nationalmelodier bifogades sångstyckena, och ett
af dessa sjunges än: "Ack Vermeland du sköna,
du herrliga land". F. började vid samma tid
äfven historiskt författarskap, med en latinsk
afhandling om läget af sagornas Reidgotaland
(1821). F. utnämndes 1822 till kollega vid
Maria skola i Stockholm, kallades till styrande
led. af Växelundervisningssällskapet och ingaf
1823 till Uppfostringskommittén ett försök till
en Lärobok i fäderneslandets historia, ordnad
efter kommitténs råd och anvisningar. I den 1820
(då Uppfostringskommitténs skollag utkom)
uppblossande striden om
 |
| Anders Fryxell 1834. Efter handritadt porträtt af Maria Röhl.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
