religionsöfning, samt adventister, baptister, fribaptister (helgeaner), kongregationalister, leeaner, mormoner m. fl. utan sådan rätt. Antalet af deras församlingar är enligt nämnda kommittés utredning 856, med 71,026 medlemmar, med tillgångar uppgående till något öfver 10 mill. kr. (däraf nära 8 mill. fast egendom), med årsinkomst af nära l 1/2 mill. och årsutgift af ung. samma summa. - Genom R. F. § 28, k. förordn. 30 juni 1838, 26 okt. 1860, 20 jan. 1863, 28 febr. och 31 okt. 1873, k. kung. 22 juni 1899 samt den af K. M:t 30 juni 1838 fastställda och af Kommerskollegium 13 aug. s. å. kungjorda ordningen rörande hvad mosaiska trosbekännare ha att iakttaga i afseende på utöfningen af sin religion och bestyret inom sina församlingar äro sistnämnda trosbekännare i afseende på medborgerliga rättigheter och religionsutöfning ställda fullständigt i jämbredd med trosbekännare af annan kristen lära än den rena evangeliska. Särskildt må anmärkas, att mosaiska trosbekännare äro pliktiga att bilda egna församlingar. För inrättande af synagoga med offentlig religionsöfning erfordras dock K. M:ts samtycke. De ha egen kyrkobokföring beträffande alla sådana församlingsmedlemmar, som bo och vistas å den ort, där mosaisk församling finnes. Å annan ort boende judar anses väl tillhöra närmaste mosaiska församling, men antecknas i svenska kyrkans böcker. De ha rätt att hålla egna begrafningsplatser. Äktenskap mellan kristen och mosaisk trosbekännare ingås inför borgerlig myndighet, mellan mosaiska trosbekännare inbördes enligt deras egen ritual. Vid eds afläggande inför domstol eller annan ämbetsmyndighet svära mosaiska trosbekännare "vid Gud och hans heliga lag", då öfriga svenska undersåtar svära "vid Gud och hans heliga evangelium". Mosaiska trosbekännare, som äro svenska medborgare, ega numera bosätta sig samt förvärfva och besitta fast egendom öfverallt inom riket. Jfr Religionsfrihet. A. Th. S. (K. J. E.) Främmestad. 1. Socken i Skaraborgs län, Viste härad. 5,394 har. 1,362 inv. (1906). F. bildar med Bäreberg ett till egaren af Främmestad (2) patronellt pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. -- 2. Gods i ofvannämnda socken, vid Nossans vänstra strand. Det består af F., 1 mtl frälse säteri, och 8 3/4 mtl underlydande jämte Baljefors kvarn, såg, tegelbruk samt ben- och vadmalsstampar. Hela arealen utgör 2,270 har, hvaraf 740 har åker. Taxeringsvärdet är 425,500 kr. (1906), däraf 24,000 kr. för annan fastighet. F. är en mycket gammal sätesgård, som efter 1468 egdes genom flera led af släkten Tre Rosor. Därefter bytte gården ofta om egare. 1821 såldes den för "83,333 rdr bko transportsedlar" till konung Karl XIV Johan och 1845 af konung Oskar I för 66,666 2/3 rdr bko till frih. Fredr. Hierta, hvars änka D. Hierta nu eger densamma. -- Egaren af F. utöfvar jus patronatus i församlingen. Främre Indien, detsamma som Västra indiska halfön. Se Indien. Främre Österrike, historisk benämning på habsburgska husets besittningar vid och n. om Bodensjön samt väster öfver till Elsass. Det omfattade tre hufvuddelar: Breisgau och vissa områden i Elsass -- hvilka dock nästan h. o. h. förlorades till Frankrike 1648 --, schwabiska Österrike, splittradt i en mängd områden, och de vorarlbergska besittningarna. J. F. N. Främsta män, sjöv. Se Plikthuggare. Frändefors, socken i Älfsborgs län, Sundals härad. 21,987 har. 4,243 inv. (1906). F. bildar med Brålanda och Sundals-Ryr ett konsist. pastorat i Karlstads stift, Södra Dals kontrakt. Frändeforsån. Se Dalbergsån. Frändskap, zool, kem. och fys. Se Affinitet. Jfr Valfrändskap, Frändsämjospjäll (af fsv. frændsæmia, frændsimi, frändskap, skyldskap, och spiæll, skada, våld), jur., är ett i det äldre lagspråket förekommande uttryck för kränkning af skyldskap genom blodskam eller lägersmål i förbjudna led. A. Th. S.* Fränkel, Bernhard, tysk läkare, f. 1836 i Elberfeld, blef med. doktor 1859, docent i Berlin 1872, 1884 e. o. professor i rhinologi och laryngologi och 1887 direktör för universitetspolikliniken för hals- och nässjukdomar därstädes. Sedan 1893 är han direktör för kliniken för hals- och nässjukdomar vid Charitén. Flera svenska specialister på F:s område ha fått sin utbildning hos honom. F. är utländsk led. af Sv. läkarsällskapet. R. T-dt. Fränskifling, bot. Se Hebeloma. Fränsta, järnvägsstation inom Torps socken, Västernorrlands län, vid statsbanan Ånge--Sundsvall och Torpsjön, en utvidgning af Ljungan. Platsen har läkare (provinsialläkare), apotek, distriktsveterinär, brunns- och badinrättning samt bank (Aktiebol. Fränsta bank, stiftadt 1899). I närheten ligga, vid Ålsta, Västernorrlands läns folkhögskola och landtmannaskola. Fräs (fr. fraise, urspr. innanmäte, krås), krås, veckad remsa till prydnad på linnet (vid bröstet, halsen, handlederna); skifformig veckad krage, som hörde till renässansens dräkter (se t. ex. Dräkt, pl. II fig. 12 och pl. III fig. 6, samt Elisabet, sp. 403). Fräs, mek. tekn., ett af stål förfärdigadt roterande skärverktyg, på omkretsen eller sidorna försedt med ett antal skarpa skär eller tänder, som vid fräsens rotation afskilja från arbetsstycket små spånor och på så sätt delvis ersätta filnings-, svarfnings-, hyflings- och borrningsarbete m. m. Man skiljer på metallfräsar för metallers bearbetning och träfräsar för träs bearbetning. Den form, som skall gifvas åt arbetsstycket, bestämmer profilen å fräsarna och fräständerna. Sålunda har man för framställande af plana, cylindriska och koniska ytor dels vals- l. mantelfräsar (fig. 1) med raka, snedt ställda eller skruflinjeformigt fortlöpande skärtänder på en. cylinders omkrets, dels ändfräsar med skären radiellt ställda på cylinderns ändar, dels koniska l. vinkelfräsar (fig. 2), med sneda skärtänder anbragta på en kons omkrets. Utaf dessa sammansättes en hel del kombinerade fräsar, t. ex. vals- och ändfräsar (fig. 3), för bearbetande af ytor, som bilda 90° vinkel med hvarandra, vinkel-ändfräsar (fig. 4) för ytor, som göra spetsiga eller trubbiga vinklar med hvarandra, skif- l. notfräsar (fig. 5) med valständer på skifvans omkrets och ändtänder på dess båda sidor för utfräsning af spår, noter, fjädrar etc. Vidare gifves det form-, profil- eller fasonfräsar med axiellt fortlöpande skärtänder af växlande form (fig. 6); borrfräsar för utfräsning af skären på spiralborrar; kuggfräsar (fig. 7) för utskärning eller efterarbetning af kuggtänder; sänkfräsar för utvidgning eller försänkning af bulthål, spår m. m.; kulfräsar för