Härvid må särskildt märkas: 1) att den, som ej tillhör kristen lära eller den därmed likställda mosaiska trosbekännelsen, icke kan innehafva statens ämbete eller tjänst; 2) att däremot bekännare af annan kristen lära än den rena evangeliska äfvensom den, som tillhör den mosaiska tron, kan erhålla ordinarie statstjänst, med undantag af statsrådsämbete samt prästerligt ämbete eller annan tjänst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap; dock att icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, må såsom domare eller innehafvare af annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom svenska kyrkan. Utlänning, som, med stöd af regeringsformens medgifvande, af konungen kallas till lärarbefattning vid universitet, eller lärar- eller annan beställning vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarbefattning, skall dock alltid bekänna den rena evangeliska läran (R. F. § 28); 3) att främmande trosbekännare åtnjuta politisk rösträtt och valbarhet, hvaremot de icke ha rätt att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut och icke heller kunna väljas till ledamöter i kyrko- eller skolråd. -- Angående främmande trosbekännares religionsutöfning -- med undantag af de mosaiskes, om hvilken nedan skall talas -- äro bestämmelser meddelade genom k. förordn. 31 okt. 1873. Äfven där göres skillnad mellan bekännare af annan kristen lära och af okristen. Endast åt de förre är medgifvet att bilda särskild församling med rätt till offentlig religionsöfning. För vinnande af sådan rätt ha de att därom hos K. M:t, med uppgift om trosbekännelse och församlingsordning, göra ansökning. En församling, som erhållit dylik rätt, skall anställa lämplig person till föreståndare, hvilken skall ha tillsyn, att församlingens offentliga gudstjänst öfverensstämmer med dess uppgifna trosbekännelse och församlingsordning samt att allmän lag ej öfverträdes. I öfrigt åligger honom att föra de anteckningar angående församlingsmedlemmarna, om hvilka K. M:t förordnar. Rätt till egen kyrkobokföring tillkommer enligt K. M:ts förordnande de romersk-katolska församlingarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gäfle, och skall därvid k. förordn. ang. kyrkoböckers förande 6 aug. 1894 lända till efterrättelse. Eljest skola främmande trosbekännare för anteckning öfver sina borgerliga förhållanden upptagas i kyrkoböckerna för vederbörande statskyrkoförsamling. (Angående mosaiska trosbekännare se nedan.) -- Främmande trosbekännares församlingar, inrättningar och stiftelser få icke utan K. M:ts tillstånd förvärfva och besitta fast egendom i riket. Munk- eller nunneorden eller kloster får ej i riket inrättas; ej heller må skolor eller andra uppfostringsanstalter, i hvilka undervisning i religion meddelas, af främmande trosbekännare inrättas eller upplåtas för barn under 15 år, tillhörande svenska kyrkan, utan att K. M:t för särskildt fall det tillåter. -- Medlem af svenska kyrkan skall, för att kunna ur den utträda, ha fyllt 18 år. Han skall först gifva kyrkoherden i den församling han tillhör underrättelse om sin afsikt samt uppgift om det trossamfund, hvartill han vill öfvergå. Framhärdar han i sin afsikt, har han att, minst två månader efter första tillkännagivandet, personligen hos kyrkoherden anmäla sitt utträde. Om föräldrar öfvergå till främmande trosbekännelse, får angående barnen, då båda föräldrarna lefva och öfvergå, fadern och i andra fall den öfverlefvande eller, om de lefva åtskilda, den, som har barnet i sin vård, bestämma, i hvilken lära det skall uppfostras; dock att den, som fyllt 15 år eller blifvit inom svenska kyrkan konfirmerad, ej må anses därifrån skild, innan han själf, efter uppnådda 18 år, därom gör vederbörlig anmälan. -- Äktenskap, som af främmande trosbekännare ingås, skall afslutas genom vigsel, om båda tillhöra samma främmande trossamfund med sådant prästerskap, som eger att vigsel med laga verkan förrätta; det kan afslutas, efter kontrahenternas val, genom vigsel eller inför borgerlig myndighet, om någon af dem tillhör trossamfund med sådant prästerskap, som nyss är nämndt, eller endera tillhör svenska kyrkan; men äktenskapet skall ingås för borgerlig myndighet i det fall, att ingendera tillhör svenska kyrkan eller sådant trossamfund, som nyss är nämndt. Rätt att med laga verkan förrätta vigsel tillkommer prästerskapet i följande församlingar: metodist-episkopala, engelsk-episkopala, romersk-katolska, fransk-reformerta och nya kyrkans (svedenborgarnas). Ändring i dessa bestämmelser är dock ifrågasatt i en k. proposition till 1908 års riksdag. -- Barn af äkta makar, som vid barnets födelse äro medlemmar af samma främmande trossamfund, må i dess lära uppfostras. Äro föräldrarna vid barnets födelse medlemmar af skilda främmande trossamfund, eger fadern bestämma, i hvilketdera samfundets lära barnet skall uppfostras. Tillhör den ena sådant trossamfund och den andra svenska kyrkan, då skall barnet i den evangelisk-lutherska läran uppfostras. Dock är aftal, som af makar träffats rörande barnets uppfostran i den evangeliska läran eller främmande troslära, som en af makarna bekänner, bindande, om det blifvit före äktenskapets ingående skriftligen upprättadt och uppvisadt för vigselförrättaren eller den myndighet, inför hvilken äktenskapet afslutats. -- I afseende på folkundervisningen skola främmande trosbekännare och deras barn vara underkastade därom gällande stadgar och anses tillhöra det skoldistrikt, inom hvilket de äro boende. Barn, som icke skall uppfostras i evangelisk-lutherska läran, må fritagas från undervisning däri, såframt det genom målsmans försorg erhåller annan tillbörlig religionsundervisning. -- Beträffande främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan, hvilken i hufvudsak är densamma som öfriga svenska medborgares, har upprepade gånger vid riksdagarna lindring föreslagits. För frågans utredning tillsattes af K. M:t 19 okt. 1906 en kommitté, bestående af biskopen H. W. Tottie (ordf.), kammarrådet K. Rydin och ledamoten af riksdagens Andra kammare J. Byström. I sitt 29 aug. 1907 afgifna und. utlåtande förordade kommittén full befrielse för dissenters från utgörandet af personliga afgifter till svenska kyrkans prästerskap samt viss lindring -- i regel nedsättning till hälften -- vid utgörande af sådana afgifter till statskyrkliga ändamål, som utgå för inkomst af kapital eller arbete. -- Af främmande kristna trosbekännare finnas i vårt land romersk-katolska, engelsk-episkopala, reformerta, metodister, nya kyrkans bekännare (svedenborgare), katolsk-apostoliska (irvingianer), samtliga med rätt till offentlig