och fjäder etc., i hvilket senare fall maskinerna ofta endast utrustas med tjocka cirkelsågar i stället för med fräsar. Understundom anbringas flera spindlar horisontellt bredvid hvarandra på en axel, som kan förflyttas i vertikal led och föras förbi det lastklämda arbetsstycket, hvarigenom flera inskärningar på en gång uppkomma, t. ex. vid sinkning med koniska fräsar. För att göra träfräsmaskinerna lämpade till bearbetning af plana ytor, särskildt å fördjupningar på ramverk, modeller o. d., har man gifvit åt dem den i fig. 5 framställda konstruktionen, vid hvilken fräskuttern a sväfvar öfver arbetsstycket A, så att

Fig. 5. Trä-fräsmaskin.

arbetets fortgång noga och lätt kan följas, och hvarigenom den vid andra fräsmaskiner nödvändiga, ofta upprepade vändningen af arbetsstycket undvikes. Kuttern a sitter på den vertikala spindeln b, hvars höjdläge noggrant kan justeras med skruf och handhjulet h och som tillika är utbalanserad med motvikten G samt hastigt kan lyftas med tillhjälp af fottrampan F, häfstängerna H och K, förbindningsstången I och häfstången L. Träspindeln erhåller sin roterande rörelse genom remmen R från remskifvan S. Arbetsstycket ligger fritt rörligt eller fastklämdt på bordet B, som ej blott är vridbart omkring en vertikal tapp, utan äfven i prismastyrningen kan likasom en support lätt inställas i önskadt läge medelst två hvarandra korsande ställskrufvar U, hvarigenom också en stadig ledning af arbetsstycket vinnes. Slutligen bör anmärkas, att maskinstolen är utförd ihålig, hvarmed åstadkommes dels stor stabilitet hos hela maskinen, dels ett skåp för förvaring af tillhörande verktyg, äfvensom att den farliga remledningen R till största delen är innesluten i stolen. Inom konst- och modellsnickeriet ha dessa fräsmaskiner, äfven försänkningsmaskiner kallade, erhållit stor användning, likasom också för metallbearbetning till borrning, försänkning m. m. samt såsom graveringsmaskiner. 6. Hyfvelmaskinerna för trä äro äfven ett slags fräsmaskiner (se Hyfvelmaskin). W. H. Fräspulver, Pulvis effervescens Sv. Farm., farm. med., benämnas något växlande blandningar af natriumbikarbonat och vanligen vinsyra eller citronsyra. Det fräspulver, som föreskrifves i den nu gällande Svenska farmakopén, s. k. engelskt fräspulver, består af 2 gr. natronbikarbonat och 1 1/2 gr. vinsyra, hvilka beståndsdelar utlämnas inlagda hvar för sig, bikarbonatet i blått och syran i hvitt papper. Två sådana pulver, ett af hvardera slaget, utgöra en vanlig dosis. Vid begagnandet löses ett pulver af hvardera slaget särskildt för sig i ung. ett fjärdedels glas vatten, och därefter slås lösningarna tillsammans, hvarvid blandningen häftigt skummar och fräser genom den bortgående kolsyran. Denna utjagas därvid ur bikarbonatet genom vinsyran, som förenar sig med natronet och bildar natriumtartrat (vinsyradt natron), hvilket finnes löst i den fräsande drycken. Blandningen bör drickas under fräsningen, hvarvid den nedsväljda kolsyran, som i rikligare mängd har ett i viss mån bedöfvande inflytande på magslemhinnan, verkar lugnande på en retlig magsäck och sålunda kan borttaga kväljningar, hindra kräkningar samt lindra värk och smärtor i magsäcken. Fräspulver, på detta sätt löst , i vatten, begagnas äfven som en kylande och läskande dryck. Tillsammans med fräspulver kunna gifvas och behållas vissa läkemedel, hvilka, gifna ensamt, ofta icke fördragas af en retlig mage. Slutligen använder man engelskt fräspulver för att tillfälligt spänna ut magsäcken, på det att man må kunna (genom perkussion) bestämma magsäckens läge och utsträckning vid sjukdomsfall. — I Svenska farmakopén har äfven intagits laxerande fräspulver l. Seydlitzpulver, Pulvis effervescens compositus, som består af 2 dlr natriuinbikarbonat och 8 dlr kaliumnatriumtartrat, blandade i blått papper, samt 1 1/2 d. vinsyra för sig i hvitt papper. Vid användningen förfares så som med det engelska fräspulvret. Det laxerande fräspulvret användes mest såsom mildt afföringsmedel. — Man har äfven användt fräspulver af magnesiumkarbonat (magnesia) och vinsyra, t. ex. tidigare svenska farmakopéers Pulvis magnesiæ tarlaricus (P. aërophorus), som var en blandning af 1 del magnesia, 1 del vinsyra och 4 delar socker, hvartill sattes vissa droppar pepparmyntolja. O. T. S. (C. G. S.) Frätmedel. Se Etsmedel. Frätsten, farm. med., är ett af allmänheten begagnadt namn på kalihydrat eller kaustikt kali (Hydras kalicus Sv. Farm.), som förekommer i form af gjutna små cylindriska stänger af hvit färg, hvilka böra förvaras i väl tillslutet glaskärl, emedan de ha stark benägenhet att taga till sig vatten ur luften, hvarför frätstenen, förvarad i öppet kärl, snart flyter sönder genom det upptagna vattnet och därjämte förenar sig med i luften befintlig kolsyra och förvandlas till kaliumkarbonat (kolsyradt kali, "pottaska"). Ealihydratet har en frätande skarp alkalisk smak, förvandlar de flesta röda växtfärger, t. ex. lackmus, till blåaktiga och förstör hastigt de flesta djuriska väfnader. Se Etsmedel . O. T. S.* Frö (lat. semen), bot., uppkommer genom utveckling af det befruktade fröämnet. Det utgöres af fröskalet, som består af de utvecklade integumenten hos fröämnet (se d. o.), samt af växtämnet l. embryot (se d. o.),som utvecklats af den befruktade äggcellen, samt hos några växter dessutom af fröhvita. Fröskalet har en skyddande uppgift och är därför utbildadt i mekaniskt hänseende genom hårda, fasta