hart när ensamstående rytmisk fulländning. Medvetet reformatoriskt sökte han från början tillgodose versens musikaliska sida. I trots af det intensiva formarbetet och F:s originella pregnans är hans stil enkel och naturlig. Nya formelement (användandet af fyrstafviga versfötter, nybildningar, nya rimsätt m. m.) ha verkat omskapande på den svenska poetiska formen, i hvars utveckling F. gjort en väsentlig insats. Både som allmogeskildrare, känslolyriker och formkonstnär har F. redan utöfvat ett högst betydande inflytande. -- F:s dikter ha i ovanligt hög grad lockat tonsättare till kompositioner (Peterson-Berger, Sjögren, Stenhammar m. fl.). -- F:s fyra första diktsamlingar föreligga i ny redaktion som Samlade dikter (2 bd, 1901; 3 uppl.). Urval af hans verk ha utkommit i öfversättning till finska af Y. Weijola (1895), till norska af A. Forsberg (1898), till engelska af A. Björck (1903) och till tyska af O. Badke, H. Gumppenberg m. fl. Se en essay öfver F. af G. Strengell i "Ateneum" (1901) och R. G:son Berg, "G. F:s skaldskap" (i studentfören. Verdandis småskrifter, 2:a uppl. 1907). R-n B. Frödinge, socken i Kalmar län, Sevede härad. 15,448 har. 1,793 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat i Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt. Fröfjun, Fröull, bot., hår, utgående från fröskalet, antingen från alla dess delar, såsom hos bomullsväxten, eller endast från vissa partier, t. ex. från nafveltrakten hos Salix och Populus, från chalaza hos Epilobium, från rothålet hos Asclepia-daceæ och Apocynaceæ. Jfr Spridningsanordning. G. L-m. Fröfäste (lat. placenta), bot., den del af frukten, där fröna äro fästa. Man skiljer mellan parietala fröfästen, där fröna i en enrummig frukt äro fästa vid fruktväggens insida, och centrala fröfästen, där genom fruktbladens sammanväxning bildats en fler-rummig frukt med ett centralt parti, uppbärande fröfästena. Hos primulacéerna och caryophylla-cécrna förekommer ett centralt fröfäste, ehuru frukten är enrummig. n. Hn. Fröförfalskning, landtbr. Utsädcsvaror förfalskas ofta afsiktligt. Vanligen sker detta därigenom, att värdefullare frösorter uppblandas med liknande billigare eller värdelösa fröslag, t. ex. rödklöfverfrö med det billigare fröet af hurnlelucern. rofi'rö med rapsfrö, frö af vårbrodd (Antlwxanthum odoratum) med sådant af det snarlika ogräset A. Puelii o. s. v. Äfven har påvisats, att frövaror afsiktligt försatts med döda frön eller sten, t. ex. klöfverfrö med färgad kvartssand. Frö förfalskningen har starkt motverkats genom införande af frökontroll (se d. o.). ' H. J.Dft. Fröförädling. Se Förädling och Sveriges u t s ä d e s f ö r e n i n c. Frögödsling, landtbr. Utgående från tanken, att skördens storlek väsentligen är beroende däraf, att växterna genast från början få en kraftig utveckling och att de späda groddplantorna ha ringa förmåga att uppsöka och upplösa näringen i jorden, har man föreslagit och stundom äfven vidtagit den åtgärden att pudra eller '"'kandera" fröet med lätt-lösliga gödselmedel, som upplösta i jorden skulle tillhandahålla groddplantorna riklig näring. Dylik frögödsling har visat sig oändamålscnlig eller till och med skadlig, emedan flertalet frön gror dåligt i beröring med så koncentrerad saltlösning, som uppstår kring det "kanderade" fröet. H. J. Dft. Frögömme, bot. Se Frukt. Fröhandel. I äldre tider tog landtmannen i regel utsäde af egen skörd, och någon särskild handel med utsäde förekom knappt. Omständigheterna ha emellertid medfört, att odlingen af utsädesvaror till stor del blifvit en specialitet för vissa jordbrukare och trakter, från hvilka försäljningen förmedlas genom fröhandeln, hvarvid "frö" fattas liktydigt med utsäde, äfven om detta utgöres af hela frukter (såsom morotfrö, betfrö och säd). En orsak till fröhandelns utveckling är, att till följd af ökade fordringar på utsädets kvalitet detta framställes genom särskildt urval eller förädling, odlas under iakttagande af särskild omsorg för dess sortrenhet och frihet från föroreningar eller underkastas behandling på särskilda trösknings-, rensnings- och sorteringsmaskiner, hvilket allt den vanlige jordbrukaren ej kan eller vill genomföra. Sålunda produceras frö af rotfrukter, såsom rofvor, kålrötter, morötter och betor, alltid af särskilda odlare och förädlare, emedan sorterna af dessa växter hastigt urarta, om ej fröstockarna omsorgsfullt urväljas och noga skyddas för korsbefruktning. Frö af gräs- och foderbaljväxter odlas ej allmänt, emedan deras rengöring bäst sker med tillhjälp af särskilda, delvis rätt dyra maskiner och därjämte kräfver rätt stor vana, hvartill kommer, att klöfverarterna på många trakter lämna liten eller ingen frösättning. Af sädes-slagen taga jordbrukarna i regel utsäde af egen skörd, men anskaffandet af nya, förädlade sorter och af nytt sortrent utsade, då den sort, som odlas, urartat eller blifvit oren genom främmande inblandning, sker hufvudsakligen genom fröhandeln. Denna tager sädesslagen till största delen från vårt eget land, med undantag blott af råg, som till utsäde införes från Finland i rätt stora mängder, under det att å andra sidan utförsel från Sverige af högt förädlade sädessorter, särskildt af dem, som frambragts af Sveriges utsädesförening, börjat uppkomma. Af timotej- och klöfverfrö lämna de inhemske odlarna det mesta, och svenskt frö af dessa växter, hvilket står i högt anseende, utföres äfven årligen något (1905 omkr. 200,000 kg.), men betydligt större mängder införas (1905 inemot 3 mill. kg. frö af foderväxter). Af rotfruktsfrö införes så godt som allt, hvad inom vårt land behofves; 1905 infördes omkr. l mill. kg., hufvudsakligen af hvitbetor. Enär utsädcsvarors värde beror af en mängd omständigheter, hvilka endast genom sakkunnig undersökning kunna utrönas, bör utsädet underkastas sträng kontroll; för dennas utförande finnas offentliga frökontrollanstalter (se F r ö k o n t r o 11), men större delen af handelsfröet förblir ännu okontrollerad. Frövarornas ursprungsort, som till väsentlig del betingar deras lämplighet för den plats, där de skola användas, kan vid frökontrollen ej bestämmas med önskvärd säkerhet, och fröhandeln är i detta afseende ännu i saknad af en kontroll, som tyvärr visat sig vara väl behöflig. Medan trädgårdsodlaren i forna dagar var hänvisad till att själf producera största delen af det frö, som han behof de till utsäde, och att för jämförelsevis högt pris hemförskrifva frö af sådana slag, som han ej själf kunde odla, har man numera alltmer öfvergått till att hemköpa åtminstone största