trädesvis under hans ledning bildades 1829 det bolag, som upprättade den efter F:s plan stiftade, på sin tid ryktbara Hillska skolan (se d. o.). På äldre dagar utbytte F. pennan mot penseln och tillbragte sina sista år i Italien, för idkande af konststudier. - F. författade en mängd uppsatser i tidningar och i broschyrform. Bland hans särskildt utgifna skrifter märkas Förslag till lag för offentliga bolagsbanker. Lagstiftande makten vid 1834 års riksdag vördsamt tillegnadt (1834), Försök till utveckling af rationella grunder för Sveriges penningeväsende, jemte ett till riksens ständer ingifvet kontraförslag till lag för provincialbanker (1840), Des différends entré les nations civilisées et de leurs causes (1842), Korta uppsatser rörande penningeväsende och banksystem (1844), Hvad är att göra? eller rådplägningar om rätt och reform (tillsammans med J. D. Ahlberg, 1843), Upplysningar och förklaringar - nolens volens (1843-44), Lettre d m. Thiers sur la présidence de la république et les crises financiére et politique (1848), Essai sur les principes fondamentaux d'économie politique se rapportant aux systëmes monétaires des pays de haute civilisation, où est entré l'usage du papier-monnaie de banqne (1855), Sketch of a plan for the reform of the laws and regulations respecting money and currency (s. å.), Omarbetade uppsatser rörande penninge- och bankväsende jemte grunderna till ett för Sverige egendomligt system (s. å.), Försök till karakteristik af svenska nationen och dess statsskick (1856), jämte Fortsatta försök etc. 1857, Vördsamt memorial till den kongl, finanskomitén i Stockholm, (1859). 1. H.B-n. 3. (S. C.) Frölich, Lorens, dansk målare, f. 25 okt. 1820 i Köpenhamn, utbildade sig under Rörbye och K. V. Eckersberg. 1840 reste han hemifrån och var under 33 år mestadels bosatt utomlands. Först vistades han i München och Dresden, tog intryck af de romantiske målarna och tecknarna: Führich, Ludwig Richter, Bendemann. Så vistades han i Italien 1846- 51 och uppehöll sig sedan i 22 år hufvudsakligen i Paris. I sina yngre år uppträdde han med förkärlek som djurmålare, redan hans första försök väckte stor uppmärksamhet. I utlandet egnade han sig åt historiemåleriet, och 1856-58, då han vistades i hemlandet, utförde han två stora bilder i öfverappellationsrättens sal i Flensborg: Valdemar II stadfäster jylländska lagen och Fredrik IV mottager slesvigarnas hyllning. 1858 fullbordade han äfven två kartonger till börssalen i Köpenhamn - han fick ej utföra dem i målning. Sitt största rykte vann dock F. som tecknare, illustratör och etsare. Han har raderat en mängd större och mindre blad, af hvilka må nämnas Amor- och Psyche-sviten, De två kyrktornen, Drottning Dagmars visa, tecknade bilder till Hero och Leander, Skämtet i Utgård, till bibeln och till Fabricius' Danmarks historia. I Paris tecknade F., för skärning i trä, ett par tusen bilder ur barnlifvet, hvilka utgåfvos i Danmark, Frankrike och England samt vunno storartad framgång och blifvit snart sagdt världsberömda. Sedan 1873 är F. bosatt i Danmark. Där utförde han 1882 i Frederiksborgs slott takmålningen Gefion plöjer Själland ut ur Sverige och sedermera frisen Danskarnas vikingatåg. Till Köpenhamns nya rådhus utförde han kompositionen Ägirs döttrar, i porslinsmålning uppsatt i vestibulen, och gjorde ritningar till gobelänger för rådhussalen. Mest har han dock varit upptagen af teckning och radering. Han afslutade 1883 det stora verket Nordens gudar (30 raderingar), lämnade teckningar till den äldre Eddans gudasånger, till Aage och Elsa, till fem af Ovidius' metamorfoser och till böcker och tidskrifter. Hans välkända illustrationer till en del af Anderens sagor tillhöra hans Paristid. F. har ock målat porträtt, genrer ur hvardagslifvet (Dagen efter den lilles födelse m. fl.) och från gångna tider (Holberg bevistar en teaterrepetition, Konstmuseet), fantasier som Backantisk dans och Satyrfamilj, äfven på gamla dagar en altartafla, Herdarnas tillbedjan (i Hellerups kyrka). Fantasi och linjekänsla äro utmärkande för F:s konst. Hans teckning kan sakna storhet och karaktär, och som kolorist är han föga personlig. Men hans kompositionssätt är hans eget, hans storartade sätt att behandla det ornamentala, hans outtömliga uppfinningsförmåga. F. blef medlem af danska konstakademien 1877 och professor 1890, har fått många andra utmärkelser och är en af de mest populäre bland danska konstnärer. Till hans 80-årsdag 1900 utkom en af Pietro Krohn utarbetad Fortegnelse över Frölichs illustrationer og raderinger. F. är representerad i Stockholms nationalmuseum af teckningar och etsningar. G-g N. Frölichs redutt, ett försvarsverk utanför Kristiansstens fästning vid Trondhjem, byggdt i slutet af 1600-talet och slopadt 1816. L. W.-son M. Fröllinge, gods i Getinge socken, Hallands län, omfattande 6 1/8 mtl inom denna samt 1 15/16 mtl i Refvinge socken. Sammanlagda taxeringsvärdet 1906 var 331,900 kr. Själfva hufvudgården eller säteriet är bildad genom sammanslagning af hemmanen F. och Dal och skall ha fått säterifrihet 1623, då den egdes af Holger Rosencrantz. F. n. (1908) eges godset af frih. R. Hermelin. Frölunda, socknar. Se Västra Frölunda och Östra Frölunda. Fröman, Nils August, justitieombudsman, f. 27 mars 1816 på Tyfors bruk i Säfsnäs i Dalarna, d. 14 aug. 1888 å Rörsundsvik på Värmdön, blef student i Uppsala 1836, aflade där 1843 juris kandidatexamen och speciminerade 1844 för en adjunktur i juridiska fakulteten. 1845 inträdde F. i tjänstgöring i hufvudstadens rättegångsverk, var 1847 -48 notarie i bondeståndet, blef i mars 1848 sekreterare i justitieombudsmansexpeditionen, var vid 1859-60 års riksdag bondeståndets sekreterare och valdes då till suppleant för justitieombudsmannen Wester. I följd af dennes plötsliga frånfälle inträdde han aug. 1861 i utöfvandet af ämbetet, hvilket han, oafbrutet omvald, innehade till aug. 1884, då han afsade sig uppdraget. Samma års riksdag hade som en gärd åt hans skicklighet och samvetsgrannhet tillerkänt honom hela lönen i pension. 1867-82 representerade F. Kopparbergs län i Första kammaren. Han var förste led. i kommittén för