ordnande af häradsrätternas arbetssätt (1867--68) och i kommittén för reglering af häradshöfdingarnas löneförmåner (1873). 1885 och 1888 valdes han till en af kommitterade för tryckfrihetens vård. Vid jubelfesten i Uppsala 1877 blef F. juris doktor. F. författade den akademiska afh. De jure retractus gentilitio, d. I--V (1844--45, sv. öfv. Anmärkningar vid bördsrätten, 1846), samt Justitieombudsmannens embetsberättelser, af gifna åren 1862, 1864, 1865 och 1867-83. T--s. Frömjöl. Se Pollen. Fröodling, landtbr., odling af växter i ändamål att frambringa frö, passande till utsäde. I regel använder landtmannen en del af sin skörd till utsäde för nästa års gröda och anskaffar utsäde från annat håll endast i särskilda fall. Det blir händelsen, då egen skörd ej lämnar fullgodt utsäde, hvilket är rätt vanligt i Norrland och äfven i andra delar af landet kan inträffa under ogynnsamma år, eller då en växtart skördas, innan moget frö utbildats, såsom fallet är med många foderväxter, särskildt klöfver och, i mindre mån, timotej, hvaraf frö tages endast på vissa orter af vårt land och långt mindre än som motsvarar landets behof, hvarför ock en betydlig införsel af dessa fröslag eger rum. Odling af säd till utsäde drifves som specialitet vid en del svenska jordbruk, men dock utan att någon från vanlig sädesodling afvikande behandling af den växande eller skördade grödan eger rum. Behofvet af frö af rotfrukter och trädgårdsväxter tillfredsställes så godt som uteslutande genom införsel från utlandet: Tyskland och -- beträffande rotfruktsfrö -- England. Detta har sin grund ej däri, att ej flertalet af dessa fröslag kan frambringas i vårt land, utan däri, att svenska odlare ej egnat sig häråt och att det för en börjande fröodling är mycket svårt att täfla med den högt uppdrifna och i mycket stor skala bedrifna odling, som drifves som specialitet af utländska odlare. På grund af F. C. Schübelers iakttagelser och antaganden om nordiskt frös framstående egenskaper: hög vikt, tunt skal, att gifva starka, hastigt sig utvecklande härdiga plantor, hade man till en tld stora förhoppningar, att svenska odlare skulle kunna komma att drifva produktion af utsäde för export till sydligare länder som en lönande specialitet, men de försök, som gjorts med svenskt utsäde i Tyskland, Belgien m. fl. länder, visa, att Schübelers teorier så till vida voro öfverdrifna, som tidig utveckling och flertalet andra påstådda företräden icke åtminstone direkt bero af utsädets härstamning från nordlig växtplats, utan äro sortegenskaper, och då vid tiden för de första försöken i Sverige fanns föga eller intet af verkligt rena sorter af jordbruksväxter, så afstannade dessa försök åter. På senaste tid har svenskt utsäde åter börjat vinna anseende, men ej på grund af sin produktionsort, utan som en följd af Sveriges utsädesförenings (se denna) lyckade förädlingsarbeten. En del af denna förenings nya, sortrena sädessorter har börjat vinna insteg i utlandet, men utsädet af dem hämtas föga från Sverige, utan alstras till hufvudsaklig del i utlandet. H. J. Dft. Fröpreparator, landtbr. Baljväxters frön, särskildt de smärre slagen, gro ofta mycket långsamt till följd af fröskalets svårgenomtränglighet för vatten (se Hårdskalighet). Genom att repa skalet på dylika frön underlättar man det för groningen erforderliga vattnets inträngande i fröet och påskyndar därmed groningen. En sådan preparering af frövaror åstadkommes på en af professor N. Hj. Nilsson konstruerad maskin, kallad fröpreparator. Den består i hufvudsak af en på insidan med en skroflig platta klädd kula; den kontinuerligt genomströmmande frömassan nötes mot kulans insida, så att förskalen repas och hårdskaligheten upphäfves. H. J. Dft. Fröredningsdelar, bot., det gemensamma namnet för högre växters befruktningsorgan, ståndare och pistiller (se dessa ord); de sporbildande delarna hos svampar. O. T. S.* Frörensningsmaskin, landtbr. För rensning och sortering af frö af foderväxter, hufvudsakligen gräs- och klöfverfrö, använder man flera olika slag af maskiner, vanligen bestående af fläkt för särskiljande af skal och andra lättare delar från det tyngre fröet samt af såll för att uppdela frövaran i olika slag efter storleken. Jfr Sädesrensningsmaskin. H. J. Dft. Fröryd (Fröderyd), socken i Jönköpings län, Västra härad. 8,108 har. 1,346 inv. (1906). F. bildar med Ramkvilla och Bäckaby ett konsist. pastorat i Växjö stift, Västra härads kontrakt. Frörötter, bot., birötter, som hos sädesslagen utgå från själfva grodden. Fröschweiler [-vajler], by i Elsass. Se Wörth. Frösesjuka, allmogenamn på frossa (se d. o.). Fröshult (Frösthult), socken i Västmanlands län, Simtuna härad. 2,347 har. 532 inv. (1906). F. bildar med Härnevi ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt. Fröskal, bot. Se Frö. Fröskifva, bot. Se Fruktskifva. Fröskog, socken i Älfsborgs län, Tössbo härad. 5,872 har. 1,217 inv. (1906). Annex till Edsleskog, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt. Fröslunda (Fröjeslunda), socken i Uppsala län, Lagunda härad. 1,624 har. 396 inv. (1906). Annex till Biskopskulla, Uppsala stift, Lagunda kontrakt. Frösslind, Kristina Elisabet, operasångerska, f. 27 febr. 1793, d. 24 okt. 1861 i Göteborg, intogs 1804 i k. teaterns sångskola, där hon utbildades af K. A. Stieler. Hon hade en ej stor, men mycket behaglig sångröst och utmärkte sig särskildt för ett täckt, naivt spel, hvari natur och innerlig känsla på ett förtjusande sätt förenades. Hennes framställning af Cendrillon (1811) gaf anledning till stor uppståndelse: en recensents lindriga klander och en intrig mot sångerskan af hennes kamrater möttes af så starka demonstrationer från hennes beundrare både i tidningarna och teatersalongen, att recensenten måste göra offentlig af bön. Bland hennes öfriga triumiroller nämnas Antigone i "Oedip", Zerlina i "Don Juan" och synnerligast Fanchon. 1813--44 var F. engagerad vid k. teatern (hon erhöll visserligen afsked 1834, men trädde åter i