401 För efterkommande-Föreningen för arbetarskydd 402 från italienska språket hämtade och i notskriften (till stor del i förkortning) utsatta anvisningar för ett riktigt utförande 1. föredrag af ett tonverk. De afse hufvudsakligen antingen tempot, t. ex. adagio, allegro con moto, moderato, eller dynamiken, t. ex. forte (f), pianissimo (pp), crescendo (<), sforzato (s/z), eller stämningsuttrycket, t. ex. appassionato, dolce, scherzando, eller särskilda tekniska behandlingssätt, t. ex. legato (^), glissando, pizzicato. Föredragsbeteckningar började på 1600-talet utsättas i notskriften, men först fr. o. m. klassikerna i slutet af 1700-talet blef bruket af dem mera vidsträckt och noggrant. E- F-t- För efterkommande, Vetenskapsakademiens valspråk. Föreläsningskurser for arbetare. Se Arbetarinstitut. Förenade elektriska aktiebolaget. Se E l e k-trot'eknisk industri. Förenade mötespassevolansfonden, förv. Se Mötespassevolans. Förenade provinserna, brittisk-indisk provins. Se United provinces. Förenade vänstern, Den, danskt politiskt parti. Se Danmark, sp. 1300. Förening, sammanslutning emellan personer för vinnande af något gemensamt syfte. Det juridiska föreningsbegreppet sammanfaller dock icke med detta allmänna föreningsbegrepp. I svensk juridisk teori och lagstiftning skiljer man emellan sådana personsammanslutningar, som äro bolag, och sådana, som äro föreningar i trängre mening. Den teoretiska gränsbestämningen är emellertid ganska sväfvande. Man säger, att medan bolaget har ett själfständigt ändamål, vanligen ekonomiskt förvärf, föreningen är en form för samverkan af accessorisk natur; föreningens uppgift är att stödja eller hjälpa medlemmarna i den verksamhet, hvar och en bedrifver för sig, eller, ännu allmännare uttryckt, vid fullföljandet af de syften, hvar och en för sig uppställt. Man skiljer med hänsyn till föreningsändamålet emellan föreningar för ekonomisk verksamhet och s. k. ideella föreningar. Beträffande de förra märkes lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet 28 juni 1895. Enligt § l i denna lag kan "förening för ekonomisk verksamhet med syfte att åt medlemmarna anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller att af-sätta alster af medlemmarnas verksamhet, eller att bereda bostäder åt medlemmarna, eller att på annat därmed jämförligt sätt främja medlemmarnas intressen" genom registrering vinna rättssubjektivitet. Undantagna från lagens tillämpningsområde äro enligt § 70 sparbanker, försäkringsföreningar och föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning i fast egendom, hvarjämte är föreskrifvet, att genom lagen icke göres ändring i hvad om föreningar för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt. Af förarbetena till lagen torde, om ock ej fullt otvetydigt, framgå, att densamma af setts skola, bortsedt från angifna undantag, ega tillämpning på alla personsammanslutningar, hvilka under föreningsform bedrifva ekonomisk verksamhet af den art, att den kan och bör under denna form utöfvas. Då § l i lagen närmare angifver olika syften, skulle meningen således ej vara att göra någon ytterligare begränsning af lagens tillämpningsområde, utan endast att underlätta uppfattningen, huruvida en förening bor betraktas såsom en förening för ekonomisk verksamhet. Den registrering, genom hvilken rättssubjektivitet enligt ifrågavarande lag förvärfvas, sker hos K. M:ts bc-fallningshafvande, som har att föra föreningsregister. De ideella föreningarna äro ännu ej genom lag reglerade. Till frågan, huruvida och under hvilka betingelser sådana föreningar äro själfständiga rättssubjekt, ställer man sig i praxis tveksam. Medan ännu föreningsväsendet var så godt som fullständigt oregleradt, ifrågasatte man i allmänhet ej annat, ärr att föreningar egde rättspersonlighet, men sedan 1895 års lag tillerkänt föreningar för ekonomisk verksamhet rättspersonlighet under villkor af registrering, ha tvifvelsrnål beträffande öfriga föreningar, hvilka ej kunna erhålla registrering, yppat sig. Bc-hofvet af lagbestämmelser ang. ifrågavarande föreningar torde snart blifva tillgodosedt. En kommitté har 21 dec. 1903 af gifvit förslag till lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet. Enligt § l i förslaget må förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt, vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande af yrkesangelägenheter eller eljest icke har ekonomisk verksamhet till sin uppgift, så franit stadgar blifvit antagna och styrelse utsedd, kunna varda registrerad. Genom registreringen, som skall ske hos K. M:ts befallningshafvande, skall föreningen erhålla rättssubjektivitet. Lagförslaget har (dec. 1907) undergått granskning i Högsta domstolen. E.K. Förening, De blindas, stiftades i Stockholm 25 mars 1889 af ett antal blinda personer och har till syfte att genom samarbete mellan rikets blinda söka höja deras ställning andligt och materiellt, framför allt att främja deras sträfvan för själfförsörj-ning. Föreningen, som 1907 räknade 553 årsafgift betalande blinda ledamöter jämte många ständiga och stiftande och hvars tillgångar vid årets slut utgjorde 90,861 kr. 23 öre, utdelade 1906 i pensioner och gåfvor 11,059 kr. 75 öre; dess sjukkassa, som l jan. 1907 egde 505 medlemmar och 127,705 kr. 58 öre i fonder, utgaf i sjukhjälp 1906 4,850 kr. Föreningen eger huset n :r 12 Majorsgatan, där industriell verksamhet af blinda bedrifves. A- ^-g. Föreningar, Kemiska. Se Kemiska föreningar. Föreningar för ekonomisk verksamhet. Se Förening, sp. 401. Föreningar för välgörenhetens ordnande. Se Föreningen för välgörenhetens ordnande. Föreningen Barnavärn. SeBarnarärn. Föreningen "De blindas vänner", stiftad af prinsessan Eugenia 1888, har till ändamål dels att utöfva en understödjande och uppmuntrande verksamhet för fattiga blinda i Stockholm, dels, och huf-vudsakligast, att uppehålla ett Ålderdomshem för blinda kvinnor, grundadt likaledes 1888. Å detta hem, beläget nära Eugeniahemmet (se d. o.), voro 1906 intagna 15 skyddslingar, somliga från Stockholm, andra från landsorten. Ålderdomshemmet eger ett kapital af cirka 100,000 kronor. Föreningen för arbetarskydd stiftades i Stockholm 1905 vid ett sammanträde med för saken intresserade personer under prins Eugens ordförande-