- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
399-400

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fördubbling - Fördubblingsbåtsman - Fördurk - Fördömelse, Evig, l. Förtappelse - Föredrag - Föredragande - Föredragsbeteckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slag af fyllda blommor är det, som förekommer hos blåklockor och Datura (fig. 1); genom kronans dédoublement uppstå två eller tre kronor, den ena liksom instucken i den andra. Liknande dubbla blommor förekomma hos andra blåklockor (se fig. 2), hos gyckelblomster (Mimulus) och Primula, men här uppstår den yttre kronan genom fodrets ombildning. De s. k. fyllda blommorna hos snöbollsbusken (Viburnum) och hortensian (Hydrangea, fig. 3) uppkomma genom de små könliga blommornas ersättande af stora, könlösa. - Äfven i naturen förekommer, ehuru sällan, fördubbling af blommor enligt den först här omnämnda formen, t. ex. Cardamine pratensis L., den bekanta ängskrassen. Till gallbildningar omdanade blommor äro ofta fyllda. O. T. S. (G. L-m.)

illustration placeholder Fig. 1. Datura (med fyllda blommor).

illustration placeholder Fig. 2. Campanula medium (blåklocka med fyllda blommor).

illustration placeholder Fig. 3. Hydrangea hortensia (med normal och ”fylld” blomställning).

Dubbla blommor. (Till art. Fördubbling.) Fördubblingsbåtsman, sjöv., kallades den båtsman, som, enligt stadganden från äldre tider, hvarje rust- och rotehållare var skyldig att i högsta nödfall hålla jämte den ordinarie båtsmannen. Undantag gjordes för Gottland, där för två ordinarie rotar skulle hållas en fördubblingsbåtsman, samt för Bohus län och Halland, hvilka landskap h. o. h. befriades från nämnda skyldighet. Då förstärkningsmanskapsinstitutionen 1811 infördes, upphörde skyldigheten att hålla fördubblingsbåtsmän. O. E. G. N.* Fördurk, sjöv. Se Durk. Fördömelse, Evig, 1. Förtappelse, de osaliges tillstånd i evigheten. Se Apokatastasis och Eskatologi. Jfr V. Rydberg, ”Till läran om de yttersta tingen” (i ”Bibelns lära om Kristus”, 5:e uppl. 1893). N. S. Föredrag. 1. Ret. Se Deklamation 1. — 2. Mus., det sätt, hvarpå ett tonstycke utföres (af sångröst eller instrument), från uttrycksfullhetens synpunkt betraktadt. För ett godt föredrag kräfves, att den utförande skall förutom nödig teknisk färdighet ega förmågan att med förståendet och känslan fullt fatta tonsättarens konstnärliga intentioner och sålunda noggrant återgifva icke blott de föredragsbeteckningar (se d. o.), som denne utsatt, utan äfven de vanligen ej i notskriften angifna fina skiftningar i det musikaliska uttrycket, hvilka innebäras i tonstyckets byggnad och i dess delars poetiska utveckling. Sådana nyanser utgöras af t. ex. små tempoförändringar (i regel en lindrig påskyndning vid stegring i innehållet, ett lindrigt ritardando efter någon uppnådd höjdpunkt i utvecklingen) samt dynamiska afskuggningar af motsvarande art, riktig frasering, accentueringar (bl. a. för att lämpligen framhålla ovanligheter i harmoni och modulationer m. m.), olika färgning af tonen genom skiftande resp. anslagssätt, stråkart, anblåsning eller tonansats (i sång), m. a. o. allt, som ger utförandet en lefvande och individuell prägel. Teoretiska arbeten om det musikaliska föredragets konst ha på senare tiden författats af M. Lussy, H. Riemann, K. Fuchs, Ad. och Fr. Kullak m. fl. Jfr Deklamation 2. E. F-t. Föredragande, jur., admin., i allmänhet en person, hvilken det åligger att framställa ett mål eller ärende inför den, som däröfver har att besluta. Är den beslutande myndigheten kollegial, eger föredraganden ofta nog att själf i beslutet deltaga. Sådant är t. ex. förhållandet i hofrätterna, där vissa mål föredragas af ledamöterna efter dem emellan skedd fördelning, samt i de centrala ämbetsverk, där det kollegiala arbetssättet ännu är bibehållet (Kammarkollegium m. fl.). I Högsta domstolen däremot, liksom numera i de flesta centrala administrativa ämbetsverken, deltager föredraganden (revisionssekreterare, byråchef) icke i beslutet. Föredragande inför konungen i statsrådet är chefen för det statsdepartement, till hvilket ärendet hör, i ministeriella mål ministern för utrikes ärendena, i kommandomål chefen för vederbörande militära statsdepartement. Då statsrådet för styrelsen såsom interimsregering, föredrager vederbörande departementschef på samma sätt, som då föredragningen sker inför konungen eller inför interimsregent. I s. k. tillförordnad regering sker föredragningen genom expeditionschefer eller revisionssekreterare. A. Th. S. (Ask) Föredragsbeteckningar, mus., ett antal vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 01:05:44 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free