Förlängda märgen (Medulla oblongata}, en del af det centrala nervsystemet, bildar ryggmärgens direkta fortsättning uppåt till varolsbryggan. Se vidare Hjärnan. Förläning. Se Län. Förläningsspannmål, kam., kronotiondespannmål, som blifvit tilldelad prästerskap och lärare på lön, domkyrkor m. m. Då beslut fattats om indragning till kronan af något sådant anslag, men K. M:t genom särskildt bref medgifvit, att en viss tillträdande ecklesiastik tjänsteman under sin tjänstetid skall få behålla anslaget, kallas detta behaglig tids förläningsspannmål. Kbg. Förlöpande 1. Egenvilligt öfvergifvande, jur., den orsak till äktenskapsskillnad, som består däri, att den ene maken afbryter den äktenskapliga sammanlefnaden i afsikt att ej vidare fortsätta densamma. Efter svensk rätt (G. B. 13: 4, 5, hvilka lagbud gälla äfven i Finland) fordras för äktenskapsskillnad därjämte, att den tredskande maken reser antingen utrikes eller till okänd ort. Uppehåller han sig å känd ort inom landet, eller drifver han den andre maken från det gemensamma hemvistet, så är förhållandet ej omedelbar skillnadsorsak, utan gifver anledning till det förfarande, som är föreskrifvet för det fall, att oenighet i äktenskapet uppstått. Den norska och den danska rätten medgifva äktenskapskillnad äfven för sistnämnda fall, men kräfva under alla omständigheter, att af brottet varat tre år. Efter svensk rätt skall den öfvergifne maken, i händelse den förlupne maken vistas på känd utländsk ort, uttaga stämning om äktenskapsskillnad vid den domstol, under hvilken den förstnämnde lyder, och i händelse den förlupnes vistelseort icke är känd, skall den öfvergifne begära lysning efter honom, med föreläggande att återkomma inom ett år, hvilken lysning afkunnas i stadens och kringliggande församlingars kyrkor eller i häradets kyrkor. Lysning får dock ej meddelas, innan domstolen genom föregående undersökning fått visshet om öfvergifvandet och så säkra upplysningar som möjligt i fråga om den bortrestes vistelseort samt om orsakerna till öfvergifvandet m. m. Är stämning uttagen och behörigen tillställd den bortreste och denne antingen ej infinner sig eller ock genom behörigt ombud förklarar sig icke ämna fortsätta samlifvet, dömes till skillnad. På samma sätt om lysning egt rum och den bortreste icke inom den föresatta tiden återkommit. Enligt norsk och dansk rätt skall den öfvergifne, efter de tre årens utgång, med intyg af präst och socknefolk bevisa vid tinget, att han icke gifvit den bortreste skälig orsak till öfvergifvandet. Den bortreste förlorar, efter svensk rätt, till den öfvergifne maken hela sin giftorätt och saknar, så länge han är borta, rätt att bruka sin enskilda egendom, hvilka fördelar dock helt eller delvis öfvergå på den bortrestes arfvingar, om den öfvergifne går i nytt gifte. Enligt såväl dansk som norsk rätt eger hvardera maken att ur boet utfå sin lagliga andel. - I viss mån afvikande regler gälla enligt svensk och finsk (äfvensom norsk och dansk) rätt för det fall, att den ene maken rest utrikes utan afsikt att öfvergifva den andra, men sedan ändrat mening och stannat borta. Den hemmavarande kan då på vissa villkor erhålla skilsmässa eller åtminstone tillåtelse till omgifte. E. V. N. (C. G. Bj.) Förlöpare, spelt. Se Biljard, sp. 381. För-löpare. 1. De hästar, hvilka vid spannkörning (se d. o.) gå framför de vagnen omedelbart förspända "stånghästarna". - 2. Sjöv., första stycket af en logglina, motsvarande ungefär fartygets längd och tjänande till att låta loggskäddan befrias från kölvattnets inflytande, innan fartmätningen börjar. Förlöpare till ett pliktankartåg är en kätting, som är klammad i röringen på pliktankaret och ledd genom dess klys ett stycke in på däck. I dess inre ända klammas, då pliktankaret skall klargöras till fällning, ankartåget, som eljest förvaras under däck. Jfr Ankare, Ankarkätting, Logg. 1. C.G. W.* 2. O. E. G. N.* Förlösa, socken i Kalmar län, Norra Möre härad. 5,640 har. 1,316 inv. (1907). F. utgör ett konsist. pastorat i Kalmar stift, Norra Möre kontrakt. Förmak. 1. Förnämsta rummet i en våning (salong); det utanför en rätts sessionsrum belägna rummet. - 2. Anat. Se Hjärtat. Förman. 1. Person, som i tjänstutöfning innehar högre plats än en annan (underordnad) och eger rätt att gifva denne befallningar samt leda och kontrollera hans arbete. Olydnad eller sidvördnad mot förman i tjänsten är belagd med straffpåföljd. - Om förman i arbetarlag se Bas. - 2. Krigsv., hvarje krigsman, som inom samma regemente eller annan till armén hörande afdelning, där styrkan icke öfverstiger ett regementes storlek, eller inom flottan eller kustartilleriet innehar högre tjänstegrad än annan krigsman, med hänsyn till denne, äfvensom hvar och en inom krigsmakten, som enligt tjänstgöringsreglemente eller särskildt förordnande har ständig eller tillfällig befälsrätt öfver annan, med hänsyn till denne. Förman eger att för försummelser i tjänsten eller under tjänstgöring tillsäga arrest åt underlydande. Samma rätt tillkommer utom tjänsten förman i afseende på underlydande, då denne förgått sig och hans arresterande anses nödvändigt för upprätthållande af ordning e. d. Förman, som innehar befäl öfver regemente eller fristående bataljon eller motsvarande enhet eller frånskild mindre truppdel, utöfvar bestraffningsrätt i disciplinmål enligt disciplinstadgan för krigsmakten. 2. C. O. N. Förmasta, sjöv., insätta mast eller master i ett fartyg. Subst.: Förmastning. Förmedladt mantal, förv. Se Förmedling. Förmedling. 1. Se Arbetsförmedling och Förliknings- och skiljenämnder. - 2. Förv., nedsättning i ett hemmans ränta och mantal eller ock i endast ettdera slaget. Förmedling af ränta medför minskning i den årliga grundräntan; förmedling af mantal medför nedsättning i alla de skatter och besvär, hvilka utgöras efter mantal, dock ej i redan verkställd ordinarie rotering, kyrko- och prästgårdsbyggnad samt vägbyggnad efter gammal vägdelning. - I de nyare jordeböckerna angifvas utom det förmedlade äfven det oförmedlade mantalet, emedan nyss nämnda besvär jämte vissa rättigheter, t. ex. rösträtt vid präst- och klockarval, beräknas efter oförmedladt mantal. Kbg. Förmedlingsteologien. Se Dogmatik, sp. 625. Förmildrande omständigheter, jur. Se Latitudsystem. Förminskad, mus., kallas hvarje intervall, som är en kromatisk halfton mindre än den lilla eller den rena af samma slag. En förminskad ters är således t. ex. ciss ess, förminskad kvart c less