451 Förlossningstång-Förläggningstrupp 452 i direkt samband med förlossningen, är i vårt land tämligen ringa och troligen liggande mellan V4 och 1/t proc. I sannolikt halfva antalet af dessa dödsfall har dödsorsaken varit infektion, barnsängsfeber (se d. o.), d. v. s. att varbakterier, som i regel ej finnas i den födandes inre könsdelar, antingen förts in däri genom den vid förlossningen biträdandes (se Ackuschör och Barnmorska) fingrar eller instrument eller också trängt in från yttre könsdelarna eller intill dessa liggande orena kläder, sängunderlag, förbandssaker o. d., och därefter utvecklat sig i lif moderhålan, som efter förlossningen utgör en enda såryta, eller i bristningarna i mjuka förlossningsvägen i öfrigt samt framkallat allmän blodförgiftning (sepsis). Ju större renlighet, som iakttages vid förlossningen, ju noggrannare rengöring och desinfektion af den födandes yttre könsdelar och af allt, som därmed kan komma i beröring, framför allt af den vid förlossningen biträdandes händer och instrument, som verkställas, samt ju mindre fingrar och instrument behöfva införas i inre könsdelarna, desto färre blifva fallen af barnsängsfeber. Däraf kommer det förhållandet, att barnsängsfeber numera är vida mera sällsynt inom förlossningsanstalter (se B a r n b ö r d s h u s) än utom dem, ehuru en hel del fall inkomma dit redan infekterade. Andra orsaker till död under förlossning eller i samband därmed äro komplikationer, såsom eklainpsi, föreliggande moderkaka, lifmoder-bristning, förblödning till följd af lifmoderförslapp-ning eller svåra hjärt-, njur- eller lungsjukdomar hos modern. Utan lif vid födelsen äro i vårt land, med omkr. 139,000 nyfödda barn per år, 26 af 1,000 (se D ö d-i ö d s e 1). Ett antal af dessa har aflidit redan1 under hafvandeskapet till följd af sjukliga förändringar inom ägget (vanligast en följd af vissa sjukdomar hos fadern eller modern). De öfriga dö under själfva förlossningen till följd af komplikationer till densamma, såsom abnormt långvarigt förlossningsarbete, Iramfallen eller omslingrad nafvelsträng, abnormt fosterläge, bäckenförträngning, för tidigt aflossad eller föreliggande moderkaka, eklampsi eller andra sjukdomar hos modern, missbildning af fostret. Bvn. Förlossningstång, obstetr., ett af P. C h a m b e r-len (se d. o.) uppfunnet instrument, som man inom förlossningskonsten mycket använder för att genom dragning på det i bäckenet nedträngda, föregående fosterhufvudet raskt afsluta förlossningen, om kvinnans eller barnets lif sväfvar i fara, eller om de utdrifvande krafterna till följd af långvarigt förlossningsarbete blifvit uttömda. Instrumentet består ai två korsade tånghalfvor af stål, hvilkas i förloss-ningsvägen införda delar, de s. k. skedarna, äro afsedda att liksom två förlängda smala händer utan farligt tryck omfatta fosterhufvudet. Genom kraftig dragning på de utanför blygden Tärande tångskaften utskaffas hufvudet. Instrumentet (se fig.; svensk modell) är ofarligt och välsignelsebringan de, endast om det brukas under vissa bestämda villkor. Bvn. Förlust af medborgerligt förtroende. Se M e d-borgerligt förtroende. Förlustlista, krigsv., den summariskt affattade lista på döda, sårade och saknade officerare, underofficerare, manskap och hästar, hvilken under krig utgifves från armén eller enskilda afdelningar af densamma efter sammandrabbningar och tidtals mellan sådana. Emedan det är omöjligt att bestämma förlusterna omedelbart efter ett slag, utgifves förlustlistan först efter några dagar, då alla från trupperna bortkomna hunnit åter förena sig med dem. C. O. K. Förlåtelse, Syndernas, teol., den gudomliga nådeshandling, hvarigenom människan befrias från? syndens skuld och straff, i det Gud genom sin uppenbarelse i Kristus öfvertygar henne om sin villighet att för hans skull, trots hennes synd, träda i kärleksgemenskap med henne och därmed gifver henne möjlighet och kraft att börja och fortsätta ett nytt lif. Så fattad (ej såsom en isolerad rättsakt), betecknar syndaförlåtelsen för Luther sammanfattningen af Guds "nåd" och hela det religiösa lifvets medelpunkt och bärande grund. I denna sin dominerande betydelse kan den emellertid framträda blott där, hvarest religionen tagit form af ett omedelbart förhållande mellan Gud och den enskilda människan, och där dess personliga karaktär klart fasthålles. Därför framstår syndernas förlåtelse i G. T., där de religiösa löftenas bärare ännu i första hand är folket, mestadels blott såsom en yttring bland många af Guds nåd. Och från den centrala plats, som den fått i N. T., särskildt hos Paulus, undantränges den åter i den romerska kyrkan, dels genom den meddessjneka-niskt lagiska åskådning sammanhängande läran om, människans förtjänster såsom för henne en bidragande orsak till saligheten, dels genom dess magiska uppfattning af nåden såsom ett slags "öfvernaturlig" kraft, som på ett mystiskt sätt "ingjutes" hos människan (gratia infusa) genom sakramenten. Se A f-lösning, Dödssynder, Försoning och Rättf ärdiggörelse. E. Bg. Förläggare. SeEganderätt2ochFörlag. Förläggarföreningar (Bokförläggarför-e n i n g a r). Se B o k h a n d e l, sp. 960, och F i n-ska förlagsföreningen. Förläggning (fr. dislocation), krigsv., kallas truppers härbärgerande i fred och krig. / fred sker förläggningen såvidt möjligt i kronans kaserner och, där detta icke låter sig göra, i hyrda lägenheter eller i kvarter hos befolkningen, hvilket sätt dock i Sverige är tillåtet endast för tågande trupper (se Inkvartering). Under de icke garnisonerade truppernas öfningar sker förläggningen ännu i barackläger, hvilket alltid blir fallet på skjutplatser och sådana ställen, där trupper kortare tid vistas. Under större fälttjänstöfningar sker förläggning i tillfälliga trånga kvarter eller i skyddstält, om sådana medföras, eljest under bar himmel. / krig förläggas trupper i vidsträckta eller i trånga kvarter, i kvarterläger (förening af kvarter och läger), i läger af barac'ker,. tält, hyddor e. d. eller ock i bivack med eller utan skyddstält. För förläggningens anordnande bör, där det låter sig göra, förutsändas en förläggning s-trupp bestående af några officerare (adjutanter)' med erforderligt manskap till biträde. Äfven inten-denturpersonal kan medverka. C. O. N., Förläggningstrupp. Se Förläggning.