- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
451-452

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlossningstång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

451

Förlossningstång-Förläggningstrupp

452

i direkt samband med förlossningen, är i vårt
land tämligen ringa och troligen liggande
mellan V4 och 1/t proc. I sannolikt halfva
antalet af dessa dödsfall har dödsorsaken
varit infektion, barnsängsfeber (se d. o.),
d. v. s. att varbakterier, som i regel ej finnas
i den födandes inre könsdelar, antingen förts
in däri genom den vid förlossningen biträdandes
(se Ackuschör och Barnmorska) fingrar eller
instrument eller också trängt in från yttre
könsdelarna eller intill dessa liggande orena
kläder, sängunderlag, förbandssaker o. d.,
och därefter utvecklat sig i lif moderhålan,
som efter förlossningen utgör en enda såryta,
eller i bristningarna i mjuka förlossningsvägen
i öfrigt samt framkallat allmän blodförgiftning
(sepsis). Ju större renlighet, som iakttages
vid förlossningen, ju noggrannare rengöring och
desinfektion af den födandes yttre könsdelar
och af allt, som därmed kan komma i beröring,
framför allt af den vid förlossningen biträdandes
händer och instrument, som verkställas, samt ju
mindre fingrar och instrument behöfva införas i
inre könsdelarna, desto färre blifva fallen af
barnsängsfeber. Däraf kommer det förhållandet,
att barnsängsfeber numera är vida mera sällsynt
inom förlossningsanstalter (se B a r n b ö r d s
h u s) än utom dem, ehuru en hel del fall inkomma
dit redan infekterade. Andra orsaker till död
under förlossning eller i samband därmed äro
komplikationer, såsom eklainpsi, föreliggande
moderkaka, lifmoder-bristning, förblödning
till följd af lifmoderförslapp-ning eller svåra
hjärt-, njur- eller lungsjukdomar hos modern.

Utan lif vid födelsen äro i vårt land, med
omkr. 139,000 nyfödda barn per år, 26 af 1,000
(se D ö d-i ö d s e 1). Ett antal af dessa har
aflidit redan1 under hafvandeskapet till följd
af sjukliga förändringar inom ägget (vanligast
en följd af vissa sjukdomar hos fadern eller
modern). De öfriga dö under själfva förlossningen
till följd af komplikationer till densamma,
såsom abnormt långvarigt förlossningsarbete,
Iramfallen eller omslingrad nafvelsträng,
abnormt fosterläge, bäckenförträngning, för
tidigt aflossad eller föreliggande moderkaka,
eklampsi eller andra sjukdomar hos modern,
missbildning af fostret. Bvn.

Förlossningstång, obstetr., ett af P. C h a m
b e r-len (se d. o.) uppfunnet instrument, som
man inom förlossningskonsten mycket använder
för att genom dragning på det i bäckenet
nedträngda, föregående fosterhufvudet raskt
afsluta förlossningen, om kvinnans eller barnets
lif sväfvar i fara, eller om

de utdrifvande krafterna till följd af långvarigt
förlossningsarbete blifvit uttömda. Instrumentet
består ai två korsade tånghalfvor af stål,
hvilkas i förloss-ningsvägen införda delar,
de s. k. skedarna, äro afsedda att liksom två
förlängda smala händer utan farligt tryck omfatta
fosterhufvudet. Genom kraftig dragning på de
utanför blygden Tärande tångskaften utskaffas
hufvudet. Instrumentet (se fig.; svensk modell)
är ofarligt och välsignelsebringan de, endast
om det brukas under vissa bestämda villkor. Bvn.

Förlust af medborgerligt förtroende. Se M e
d-borgerligt förtroende.

Förlustlista, krigsv., den summariskt affattade
lista på döda, sårade och saknade officerare,
underofficerare, manskap och hästar, hvilken
under krig utgifves från armén eller enskilda
afdelningar af densamma efter sammandrabbningar
och tidtals mellan sådana. Emedan det är
omöjligt att bestämma förlusterna omedelbart
efter ett slag, utgifves förlustlistan först
efter några dagar, då alla från trupperna
bortkomna hunnit åter förena sig med dem.
C. O. K.

Förlåtelse, Syndernas, teol., den gudomliga
nådeshandling, hvarigenom människan befrias
från? syndens skuld och straff, i det Gud genom
sin uppenbarelse i Kristus öfvertygar henne om
sin villighet att för hans skull, trots hennes
synd, träda i kärleksgemenskap med henne och
därmed gifver henne möjlighet och kraft att
börja och fortsätta ett nytt lif. Så fattad
(ej såsom en isolerad rättsakt), betecknar
syndaförlåtelsen för Luther sammanfattningen
af Guds "nåd" och hela det religiösa lifvets
medelpunkt och bärande grund. I denna sin
dominerande betydelse kan den emellertid
framträda blott där, hvarest religionen tagit
form af ett omedelbart förhållande mellan
Gud och den enskilda människan, och där dess
personliga karaktär klart fasthålles. Därför
framstår syndernas förlåtelse i G. T., där de
religiösa löftenas bärare ännu i första hand är
folket, mestadels blott såsom en yttring bland
många af Guds nåd. Och från den centrala plats,
som den fått i N. T., särskildt hos Paulus,
undantränges den åter i den romerska kyrkan, dels
genom den meddessjneka-niskt lagiska åskådning
sammanhängande läran om, människans förtjänster
såsom för henne en bidragande orsak till
saligheten, dels genom dess magiska uppfattning
af nåden såsom ett slags "öfvernaturlig"
kraft, som på ett mystiskt sätt "ingjutes" hos
människan (gratia infusa) genom sakramenten. Se
A f-lösning, Dödssynder, Försoning och Rättf
ärdiggörelse. E. Bg.

Förläggare. SeEganderätt2ochFörlag.

Förläggarföreningar (Bokförläggarför-e n i n
g a r). Se B o k h a n d e l, sp. 960, och F i
n-ska förlagsföreningen.

Förläggning (fr. dislocation), krigsv.,
kallas truppers härbärgerande i fred och
krig. / fred sker förläggningen såvidt
möjligt i kronans kaserner och, där detta
icke låter sig göra, i hyrda lägenheter
eller i kvarter hos befolkningen, hvilket
sätt dock i Sverige är tillåtet endast för
tågande trupper (se Inkvartering). Under de
icke garnisonerade truppernas öfningar sker
förläggningen ännu i barackläger, hvilket
alltid blir fallet på skjutplatser och sådana
ställen, där trupper kortare tid vistas. Under
större fälttjänstöfningar sker förläggning i
tillfälliga trånga kvarter eller i skyddstält,
om sådana medföras, eljest under bar himmel. /
krig förläggas trupper i vidsträckta eller
i trånga kvarter, i kvarterläger (förening af
kvarter och läger), i läger af barac’ker,. tält,
hyddor e. d. eller ock i bivack med eller utan
skyddstält. För förläggningens anordnande
bör, där det låter sig göra, förutsändas en
förläggning s-trupp bestående af några officerare
(adjutanter)’ med erforderligt manskap till
biträde. Äfven inten-denturpersonal kan medverka.
C. O. N.,

Förläggningstrupp. Se Förläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free