457 Förmyndarregering 458 vakar som god man frånvarande och okända arf-vingars rätt, en kamrerare, som jämväl är led. i förmyndarkammaren vid afgörandet af frågor om utlåning af medel, som stå under förmyndarkammarens förvaltning, vidare en revisor, en kassör, en bokhållare, en kassakontrollant, en amanuens och tre kvinnliga skrifbiträden. Det åligger kyrkoherdar och pastorer i hufvudstadens församlingar att en vecka efter hvarje månads slut till förmyndarkammaren aflämna förteckning å alla under månaden anmälda dödsfall ibland ofrälse personer. För de kontanta medel, som innestå hos förmyndarkammaren för omyndiga samt frånvarande eller okända arfvingar, godtgöres af förmyndarkammaren ränta efter den räntefot, som af K. M:t fastställts. Den nu gällande räntefoten är bestämd enl. k. br. 21 dec. 1907 och utgör fr/2 proc. Förmyndarkammarens fonder äro dels allmänna fonden, hvilken utgöres af de hos förmyndarkammaren för omyndiga samt frånvarande och okända arfvingar insatta kontanta medlen, dels garantifonden, hvilken skall ha till ändamål att betrygga uppfyllandet af förmyndarkammarens räntegodtgörelse å insatta kontanta medel och öfriga förbindelser äfvensom att ersätta sådana förluster vid förvaltningen, hvilka af vederbörande ämbets- och tjänstemän icke böra eller kunna godtgöras. Därjämte stå under förmyndarkammarens vård och förvaltning vissa donationsfonder. Garantifonden, hvilken uppkommit genom sammanslagning af den genom rikets ständers beslut 1756 inrättade grundfonden, då utgörande 171,787 daler 10 öre 7 penningar, och den efter 1864 af öfverskott å hela förvaltningen bildade reservfonden, som utgjorde 50,000 riksdaler, skall utgöra 10 proc. af allmänna fondens tillgångar samt må ej förminskas från det belopp, hvartill den en gång sålunda uppgått. Förmyndarkammarens inkomster äro dels afkomst af allmänna fonden, med hvilken afkomst skall i första hand bestridas ränta å förmyndarkammarens skuld till omyndiga samt frånvarande eller okända arfvingar, dels afkomsten af garantifonden samt bouppteckningsafgifterna. Sedan ränta å omyndigas samt frånvarande eller okända arfvingars innestående kontanta medel, förmyndarkammarens förvaltningskostnader samt det frimurar-barnhuset tillerkända årliga anslaget af 250 kr. utgått, skall återstoden af inkomsterna under benämning förmyndarkammarens öfverskottsrnedel tillfalla Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm. Efter hvart femte års förlopp uppgör förmyndarkammaren likvid och fördelning af de å diverse kreditorers konto i räkenskaperna antecknade medel, som innc-stått hos förmyndarkammaren i tio år och hvilka ingen därtill berättigad anmält sig att uttaga. Stockholms stads drätselnämnd och fattigvårdsnämnd undfå hvardera hälften af kapitalet och Allmänna barnhusinrättningcn den å medlen godtgjorda räntan. Förmyndarkammarens förvaltningsåtgärder och räkenskaper granskas årligen af fem revisorer (fyra utsedda af stadsfullmäktige, en af direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen). Vid 1907 års slut innestodo: För omyndiga, stärbhus, okända och frånvarande arfvingar ... kr. 5,538.582: 13 Garantifonden ..................... » 902,809: 39 öfverskott till Allmänna barnhuset .............................. » 176,522: 83 De under förmyndarkammarens vård och förvaltning ställda donationsfonderna utgjorde... kr. 426,816: - Värdehandlingar för omyndiga, stärbhus, okända och frånvarande arfvingar uppgingo vid 1906 års slut till ett nominellt värde af ......................... » 24,241,116: - Tillsyn öfver förmynderskap för frälse personer i Stockholm utöfvas af särskildt utsedda gode män. I öfriga städer och kommuner i riket väljas likaledes gode män för att ha inseende öfver omyndigas tillhörigheter. O. Borg. Förmyndarregering, statsr., en i monarkiskt styrda stater, särskildt i arfmonarkier, ej sällan förekommande interimistisk styrelse, hvilken för regeringen under den tid, som förflyter från en minderårig monarks uppstigande på tronen till den dag, då han (eller hon) såsom myndig tillträder härskar-rnaktcus utöfning. Vanligen medverkar folkrepre-scntationen vid sådan styrelses ordnande; antingen tillkommer beslutanderätten densamma helt och hållet, såsom i Belgien och Sverige, eller ock bestämmes styrelsen genom lag, såsom i England, Nederländerna och Danmark. Några författningar, t. ex. Preussens, Bajerns, Württembergs, uppdraga för-myndarregentskapet åt närmaste arfsberättigade myndige agnat, den omyndiges moder eller den myndige arffurste, som den föregående monarken därtill utsett. - I Sverige förekom förmyndarstyrelse redan under medeltiden, i det att regeringen anförtroddes åt antingen en riksförmyndare, såsom Birger jarl och Torgils Knutsson, eller åt rådet. Efter arfrikcts införande blef det nödvändigt att gifva särskilda föreskrifter rörande förmyndarstyrelser. Enligt 1§44 års arfförening skulle riksstyrelsen, till dess konung uppnått "laga ålder" (d. v. s. 15 år), föras af änkedrottningen jämte fyra af ridderskapet. 1604 års arfförening bestämde, att förmyndarstyrelsen (sammansatt af hertig Johan, änkedrottningen samt några andra infödda svenska män, hvilka konungen kunde därtill i sitt testamente förordna) skulle helt och hållet regera, tills konungen fyllt 18 år, samt deltaga i regeringen, tills han uppnått 24 års ålder. Under drottning Kristinas minderårighet (1632-44) var riksstyrelsen, i enlighet med riksdagens beslut 1633 och 1634 års R. F., anförtrodd åt de fem höge riksämbetsmännen i egenskap af riksförmyndare. Karl XI :s förmyndarstyrelse (1660-72) utgjordes enligt ständernas och rådets beslut, som kullkastade Karl X :s testamen-tariska förordnanden i saken, af änkedrottningen och de fem höge riksämbetsmännen. 1680 års riksdag anhöll emellertid hos Karl XI, att han måtte författa en "disposition om regementets styrelse, för den händelse att han skulle falla undan, medan tronarfvingen ännu vore omyndig". Enligt Karl XI:s testamente af år 1693 utgjordes hans sons, Karl XII :s, förmyndarregering (1697) likaledes af en änkedrottning (Karl X :s) och fem kungl, råd, men den afskaffades, genom konungens för tidiga -myndighetsförklaring, -efter några månaders tillvaro. Frihetstidens författningar uppdrogo åt rikets ständer att helt och hållet ordna riksstyrelsen under konungs minderårighet liksom i andra fall (1720 års R. F. § 16). Enligt 1772 års R. F. egde däremot konungen rätt att göra testamentariska disposi-