459 Förmyndarräkning-FörmögenhetsgemensRap 460 tioner angående förmyndarstyrelse, hvilka skulle efterlefvas. Funnes ej sådana, skulle presidenten i kansliet och de fyra äldsta riksråden utgöra förmyndarstyrelse. Hertig Karl af Södermanland var, på grund af Gustaf III :s testamente, förmyndar-regent under Gustaf IV Adolfs omyndiga år (1792 -96). 1809 års E. F. (§ 93) öfverlämnade åt representationen att, när sådant kunde kräfvas, ordna rikets styrelse genom förmyndarregering, hvars sammansättning den själf egde bestämma. Föreningen med Norge föranledde ytterligare bestämmelser om förmyndarregering, hvilken naturligen måste blifva gemensam för unionen (jfr E. 0. § 67; E. A. §§ 6. 8; Norges grundlov § 39). Enligt nu gällande grundlagsbestämmelser ställer sig saken sålunda. När konung dör och lämnar efter sig tronföljare, som är omyndig, d. v. s. icke fyllt 18 år, skall statsrådet utfärda kallelse till riksdag. Denna kallelse skall kungöras inom 15 dagar efter konungens . död, eljest tillkommer det hofrätterna att kungöra förhållandet, "på det att riksdagen må kunna sammankomma att sin och rikets rätt iakttaga och skydda". Sådan riksdag sammanträder å tjugonde dagen efter den, då statsrådet sist bort kungöra kallelse därtill. Valdagen bestämmes af riksdagen, men får ej sättas senare än till 7 :e dagen efter riksdagens öppnande. Innan det egentliga valet kan företagas, måste förmyndarnas antal bestämmas. Antalet skall vara l, 3 eller 5. Äro riksdagens kamrar oense om antalet, afgöres saken af en af bägge kamrarna tillsatt gemensam nämnd af 64 personer. Valet sker "utan afseende på något den aflidne konungens testamente angående riksstyrelsen" och utföres af en nämnd af 64 personer, som dagen efter riksdagens öppnande utses till hälften af hvardera kammaren. Grundlagarna uppställa inga valbarhetsvillkor för dem, som må utses till förmyndare. Men med grundlagarnas anda och mening öfverensstämmer, att förmyndarna måste vara svenska medborgare af manligt kön och evangelisk-luthersk trosbekännelse samt ha uppnått myndig ålder..- Förmyndarregering har att utöfva styrelsen, till dess konungen blir myndig, och regerar i konungens»namn, med fullkomligt konungslig makt och myndighet, samt intager samma ställning till statsrådet som myndig konung. Förmyndarregeringen har sitt säte i Stockholm. Om någon ansvarighet för förmyndarna tala icke grundlagarna. Till dess att förmyndarregering hunnit ordnas, skall riksstyrelsen föras af statsrådet såsom interimsregering. K. H. B. (Ask.) Förmyndarräkning. Se Förmyndare. Förmynderskap. Se Förmyndare. Förmynderskapsbok. Se Förmyndare. Förmynderskapsprotokoll. Se Förmyndare. Förmåga, psyk., grund för verksamhet, kraft, som yttrar sig i funktioner. Detta begrepp har särskildt varit af grundläggande betydelse i den äldre psykologien, alltsedan Aristoteles' dagar (se Själsförmögenhet). S-e. Förmånsrätt, jur., den egenskapen hos vissa fordringar, att de framför andra skola betalas, i händelse gäldenärens egendom ej räcker till för betalning af alla hans skulder. I hvarje lands rätt är i sådant hänseende en särskild ordning (förmånsrättsordning) uppställd, enligt hvilken fordringar af olika slag äro mer eller mindre gynnade (prioriterade). Förmånsrätten säges vara speciell, då den gäller blott visst eller vissa förmögenhetsobjekt, hvilka då skola, så långt de räcka, användas till betalning af en särskild fordran med tillbakasättande af andra; motsatsen är allmän 1. generell förmånsrätt, som afser antingen hela gäldenärens förmögenhet eller åtminstone all hans lösa egendom. Vår rätts bestämmelser i ämnet, hvilka tid efter annan undergått ändringar, återfinnas i Handelsbalkens 17 kap. med dithörande lagar och förordningar samt 11 kap. af Sjölagen. Här upptages en stor mängd olikartade fordringar. Såväl speciella som allmänna förmånsrätter förekomma, de förra delvis förenade med panträtt eller retentionsrätt, i hvilket fall förmånsrättens objekt, äfven om gäldenären af händer sig detsamma, likväl kan få tagas i anspråk för fordringens gäldande. Förmånsrättsordningen tillämpas framför allt i gäldenärens konkurs, men äfven, hvad angår de speciella förmånsrätterna, då dessas föremål utmätts. Främst i förmånsrättsordningen äro placerade vissa fordringar, som enligt sjölagen äro förenade med s. k. sjöpanträtt, med förmånsrätt i dennas föremål, fartyg och frakt eller fartygslast. Så följa de fordringar, till säkerhet för hvilka lös sak pantsatts eller .eljest innehafves af borgenären under panträtt, med förmånsrätt i denna särskilda sak. Vidare följer en del fordringar med förmånsrätt i gäldenärens hela förmögenhet, däribland tjänstehjonslöner för sista året samt aflöning, sjukhjälp och lifränta (på grund af timadt olycksfall) åt gäldenärens arbetare för de senaste tre månaderna. Bland öfriga förmånsrätter äro att märka de, som medfölja inteckning, vare sig förlags-, fartygs- eller fastighetsinteckning, samtliga gällande (för kapital och högst tre års räntor) blott i den in^ecknade egendomen; de båda sistnämnda slagen af inteckning ge förmånsrätt, äfven om egendomen kommer i ny egares hand (eller m. a. o. panträtt i fartyget resp. fastigheten). Utmätning för en fordran bereder också densamma förmånsrätt i den utmätta egendomen. Sist bland de prioriterade fordringarna komma åtskilliga med allmän förmånsrätt, bland andra - i den ordning, i hvilken de här nämnas - myndlingars fordringar hos sina förmyndare för hvad dessa i och för förmynderska^et "ha om händer, allmänna kassors fordringar hos sina uppbördsmän på innestående uppbörd samt oguldna krono- och kommunalutskylder. Fordringar utan förmånsrätt (oprioriterade) få i förhållande till sina belopp likvid ur hvad som kan återstå af gäldenärens förmögenhet,' sedan alla prioriterade fordringar gul-dits. Ådömda, obetalta böter få dock ej konkurrera med andra fordringar, utan "ega minsta rätt" (de förvandlas till frihetsstraff, om de ej kunna utgå fullt). C. G. Bj. Förmånsrättsordning. Se Förmånsrätt. Förmärsbolin. Se Bolin, sjöv. Förmärsstång, sjöv. Se Fö r st å n g. Förmäskare. Se Brännvinsbränning, sp. 431. Förmögenhet. 1. Filos., detsamma som förmåga (se d. o.). - 2. Jur., sammanfattningen af en persons rättigheter till eller i yttre ting och öfver immateriella nyttigheter samt till prestationer af ekonomiskt värde af andra personer eller korteligen sammanfattningen af de till en persons disposition stående ekonomiska nyttighetefna med eller utan afdrag af skulderna. Se vidare Egendom. Rid. Förmögenhetsgemenskap, jur., det förhållande,