509 Försäljningsauktion-Försöksdjur 510 naJekonomi och läran om den sociala försäkringen, försäkringshistoria, försäkringsstatistik, försäkringsrätt och i någon mån äfven försäkringsmedicin. - Jfr "Försäkringsföreningens tidskrift", 1904, sid. 65 ff., och 1906, sid. 214-215. J-Lr. Försäljningsauktion. Se Auktion, sp. 418. Försändelse (da. forsendelse), föremål, afsedt att från vederbörande afsändare (ty. aufgeber, ab-sender-, fr. expéditeur, i fråga om postanvisning äfven envoyeur-, eng. sender, om postanvisning remitter) genom förmedling, i vanligaste fall af allmänna posten, fortskaffas till angifven adressat (ty. adressat, om postanvisning empjänger; fr. desti-nataire, om postanvisning äfven bénéfidaire; eng. addressee, om postanvisning payee). Ordet är sålunda från början ungefär liktydigt med sin sammansättning postförsändelse (ty. postsendung; fr. envoi postal; eng. postal packet, mail artide, postal artide), om det ock efter hand fått en mera vidgad användning. Det synes ha inkommit i vårt språk i samband med öfverenskommelser, som träffades 1847 med Danmark och 1849 med Norge om införande i postförbindelserna mellan Sverige och dessa länder af befordran af s. k. försändelser under band (se Korsbandsförsändelse). Först 1864 bereddes tillfälle till dylik befordran äfven i post-utväxlingen mellan inrikes orter. I afseende å postbehandlingen skiljes mellan vanliga b r e f p o s t-försändelser och värdeförsändelser. Till de förra räknas sådana bref ,kortbref, bref kort och korsband, för hvilka icke begärts rekommendation, assurans eller postförskott, äfvensom postanvisningar (när de icke åtföljas af penningar). Såsom värdeförsändelser anses alla rekommenderade och assu-rerade försändelser, vidare sådana orekommenderade och oassurerade, å hvilka begärts postförskott, slutligen (i regel) äfven oassurerade paket, med eller utan postförskott. Försändelser, som behandlas å postanstalt, utan att fortskaffas med post eller af landt-bref bärare, benämnas lokalförsändelser. De, å hvilka hvila oguldna postafgifter, benämnas lösenförsändelser. De, som i tjänsten af-låtas af myndigheter m. fl., hvilka ega rätt att för sin tjänstekorrespondens begagna tjänstefrimärken och tjänstebrefkort (tjänstebrefsrätt), kallas tjänsteförsändelser. R. L-n. Försänkning, fortif., en fast undervattens stängsellinje tvärs öfver en farled, afsedd att hindra fientliga fartyg att passera densamma. Försänkning är den verksammaste af alla fasta stängselanordningar, men kräfver lång tid för att uppföras. Den måste sålunda anordnas redan under fred, för så vidt man ej vill nöja sig med att vid krigsberedskap sänka stenlastade farkoster. En vanlig försänkning utföres af grus med eller utan genomslagna pålar eller af sprängsten till risst djup under högsta vattenytan och med en krönbredd af minst 5 m. För fredsbehof lämnas ofta i försänkningen en mer eller mindre djup och bred genomfart, men materialier för dennas fyllande eller spärrande på annat sätt, när behof däraf göres, böra då på förhand uppläggas. För att fienden ej må få tillfälle att ostörd upptaga genomfart i en försänkning, bör denna försvaras från ett härför anlagdt stormfritt flankeringsbatteri, såvida den ej behärskas från andra försvarsverk. - Vid de svenska kustfästningarna ha sedan lång tid tillbaka försänkningar användts för spärrande af mindre viktiga leder eller för att i viktigare sådana minska segelrännans bredd. L. W:son M. Försänkningsmaskin, maskinb. Se Fräsmaskiner. Försätta, metall. En masugn eller annan schaktsmältugn försättes 1. blir försatt, då temperaturen i smältrummet af en eller annan orsak faller, så att smältningen ej vidare obehindradt kan fortgå, utan godset nere i ugnens ställe stelnar och stället gror igen. Försättning kan framkallas af för mycket malm, felaktig beskickning, sura kol o. s. v. C. A. D.* Försättningstecken, Förtecken, mus., de tecken, som genom att anbringas före en not angifva, att motsvarande ton höjes eller sänkes kromatiskt eller återställes igen efter att sålunda ha varit höjd eller sänkt. Dessa tecken äro $ (kors), som höjer tonen med en half ton (t. ex. c till dss), j? ("be"), som sänker den med en half ton (t. ex. d till dess), x (dubbelkors), som höjer tonen med 2 halfva toner (t. ex. / till fississ, = g), fift (dubbel-be), som sänker den med 2 halfva toner (t. ex. e till essess, = d), och fy (återställningstecken), som i alla fallen upp-häfver verkningen af kors- och be-tecknen (det är öfverflödigt att någonsin skrifva fy dubbelt, liksom ock att för half återställning begagna tecknen fcjjj eller fc|j7; i de sistnämnda fallen kan enbart $ eller t? göra till fyllest). När ett eller flera fl eller p> anbringas för att ange tonarten (se F ö r e t e e k-n i n g) i början af ett musikstycke (och med upprepning på hvarje dess notplan), gälla de hela stycket igenom eller tills de upphäfvas; tillfälliga förtecken framför enskilda noter gälla däremot endast inom den takt, hvari de stå. Om tecknens uppkomst se B (mus.), sp. 555, och Återställningstecken. E- F-t. Försättsblad. Se Bokbin der j, sp. 949. Försök. Se Experiment. Försöksanstalt, en anstalt, hvars uppgift är dels försöksverksamhet på landtbrukets, skogsskötselns och de tekniska vetenskapernas områden, dels spridande af kunskap om denna verksamhets resultat, dels, i viss mån, meddelande af upplysningar och råd i dithörande frågor. Se vidare Försöksväsendet på jordbruksområdet och Statens skogsförsöksanstalt. Jfr äfven A g r i k u 11 u r k e m i sk försöksanstalt, Använd botanik 'och Trädgård. Försöksarbete, bergsv., det arbete, som inmutare af en mineralfyndighet enligt svenska grufstadgans kap. 2 eger att inom det inmutade området anställa för fyndighetens undersökning och blottande. För den mark, som inmutaren sålunda begagnar, skall han gifva jordegaren ersättning i årlig afgift. I händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål därför blifvit lagdt, är inmutaren skyldig att ersätta jordegaren all skada, som marken genom försöksarbetet för framtiden kan ha tagit. G. H-r. Försöksballong. Se B a 11 o n och Blankare. Försöksdjur, beteckning för sådana djur, på hvilka nian anställer iakttagelser i syfte att belysa, fysiologiska, patologiska eller andra medicinska frågor. I vidsträcktaste omfattning taget, kan begreppet "försöksdjur" utsträckas till alla möjliga djurgrupper, från de lägsta kända upp till män-niskan, från de minsta, blott med mikroskopet upp-