567 Gail-Gainsborough 568 som i sin öfre del kallas L essä ch t al, i sin nedre Gail t a l, och utmynnar nedanför Villach. 126 km. lång. G :s dal är i öfre delen bebodd af tyskar, i den nedre af slovener. Den mellan dalen och Dravadalen i s. liggande alpkedjan heter G a i 11 a 1-alperna. De delas genom passet Gailbergsattel (970 m.) i en västlig del (högsta topp Sandspitze, 2,863 m.) och en östlig (högsta topp Keisskofel, 2,369 m.). De sluta i ö. med toppen Dobratsch (2,167m.). J-F. N. Gail [gaj], Jean Baptist e, fransk hellenist, f. 1755, d. 1829 som professor i grekiska litteraturen vid College de France samt medlem af Institutet och konservator vid k. bibliotekets handskrifts-afdelning, utgaf en mängd grekiska författare (Homeros, Herodotos, Xenofon, Theokritos m. fl.), öfversatta Thukydides m. fl. samt offentliggjorde åtskilliga andra förtjänstfulla arbeten, bl. a. det rikhaltiga samlingsverket Le philologue, ou recher-ches historiques, géographiques, militaires etc. (1814 -18, 22 band) och Géographie d'Hérodote (1823). Hans många skrifter ha, ehuru lidande af rätt mycken ytlighet, varit af stor betydelse för grekiskans studium i Frankrike. - Hans maka, Edmée Sop -h i e G ar r e (f. 1775, d. 1819), komponerade flera operor och romanser m. m. Deras son Jean Francois G. (f. 1795, d. 1845) gjorde sig ett namn som hellenist. (A- M. A.) Gail [gajl], Wilhelm, tysk arkitekturmålare, f. 1804 i München, d. där 1890, gjorde under 1820- och 1830-talen resor uti Italien, Frankrike och Spanien. Frukter af dessa studieresor föreligga bl. a. i hans litografiska verk Erinnerung an Florenz, Rom 'und Neapel (1827) och Erinnerungen aus Spanien (1837) samt i oljemålningar: Korridoren i dogepala-tset, Lejongården i Alhambra, Det inre af en klostergård m. fl. G. är representerad i Berlins nationalgalleri, Münchens nya pinakotek, galleriet i Karlsruhe m. fl. st. G-g N. Gailhabaud [gajabå], Jules, fransk arkeolog, f. 1810 i Lille, d. 1888 i Paris, var till en början köpman, men sysselsatte sig sedermera uteslutande med arkeologiska och konsthistoriska forskningar. Hans bästa arbete är Monuments andens et mödernes (4 bd, 1839-50, med 400 planscher), en illustrerad arkitekturens historia (på tyska utg. 1842-52 under titeln "Denkmäler der baukunst"). Därjämte utgaf han bl. a. Uarcliilecture du V :e au XVII :e siëcle (4 bd, 1850-59) samt uppsatte den bekanta tidskriften "Revue archéologique". Gail Hamilton [gei'l he'milten], pseudonym för M. A. D.o d g e. Gailhard [gajä'r], Pierre, fransk operasångare och teaterledare, f. 1848 i Toulouse, utbildade sig vid konservatoriet i Paris, var 1867-72 anställd vid Opéra-comique där och vann 1872-84 framgångar på Stora operan genom sin varmt färgade basröst, f såsom Mefistofeles i "Faust", Kasper i "Friskytten", Leporello i "Don Juan" o. s. v. 1884 -91 var han jämte Ritt direktör vid Stora operan, blef 1893 E. Bertrands meddirektör vid konstanstalten och var från 1899 till nyåret 1908 ensam direktör för Stora operan. Under hans ledarskap ha bl. a. Richard Wagners verk i afsevärd mån omhuldats där. E. F-t. Gaillac [gaja'k], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Tarn, vid floden Tam. 5,384 inv. (1901). Linneväfverier, handel med trädgårdsalster, olja och i synnerhet med vin (rödt och hvitt). Gaillard [gajär], Gabriel Henri, fransk historieskrifvare, f. 1726, d. 1806, blef 1760 medlem af Académie des inscriptions och 1771 af Franska akad. Bland hans många berättande och föga kritiska historiska arbeten märkas Histoire de Francois I :er (l bd, 1766-69) och Histoire de la rivalité de la France et de l'Angleterre (11 bd, 1771 -77). G. författade dessutom största delen af Dic-tionnaire historique (6 bd. 1789-1804) i "Ency-;lopédie méthodique" äfvensom flera loftal och estetiska arbeten. (V. S-g.) Gaillard [gajär], ClaudeFerdinand, fransk kopparstickare och målare, f. 1834 i Paris, d. där 1887, studerade vid Ëcole des beaux-arts och i Rom 1855-66, var en utmärkt porträttör, kanske allra bäst i sina tecknade porträttstudier af slående karakteristik och utmärkt teckningskonst - exempelvis m:me R:s porträtt i Luxem-bourg. Där ses också hans Mannen med nejlikan, en utsökt studie i olja efter Jan van Eyck. Som kopparstickare var G. en af sin tids främste. Han utförde - ofta i förening af stick och etsning - plåtar efter så olikartade mästare som van Eyck, Botticelli, Michel-angelo, Rafael, Ingres. Karaktären är alltid träffad, helhetsverkningen är lika intensiv som detaljarbetet energiskt genomfördt. Monografi af Guillemin (1890). G-gN. Gaillarde [gaja'rd], fr. ("den käcka, muntra"). 1. Gammal fransk dans. Se G a 11 i a r d. - 2. Boktr. Se B o r g i s. Gaillardet [gajarda], Théodore Frédéric, fransk författare, f. 1808, d. 1882, vann 1832 en process mot Alexandre Dumas d. ä. ang. författarskapet till teaterpjäsen La tour de Nesle, begaf sig därefter till New York, hvarest han uppsatte tidningen "Courrier des Ëtats-unis", men återvände sedermera till Frankrike. G. skref bl. a. skådespelet Struensée ou le médecin de la reine (1832) och den romantiserade Mémoires du chevalier d'Eon (1836; ny, mera kritisk uppl. 1866). Gaillardia [gaja'rdia] Foug., bot., växtsläkte af fam. Compositæ, hvars alla arter äro amerikanska. De äro örter med punkterade blad och gula eller purpurröda blommor; kantblommorna äro ofta tvåfärgade. Flera arter odlas ofta som prydnadsväxter i trädgårdarna, såsom G. aristata Pursh och G. pulchella Foug. (båda ofta kallade G. Mcolor). G. L-m. Gailtal, Gail t al al p er n a. Se Gail. Gainesville [gei'nsvil], namn på flera städer i Förenta staterna. 1. Stad i Georgia. 4,382 inv. (1900). Brunnsort. -- 2. Stad i Texas, ej långt från Red river. 7,874 inv. (1900). Bomulls- och boskapshandel. J. F. N. Gainfarn, by med kallvattenkuranstalt i Nedre Österrike, nära kurorten Vöslau (se d. o.). Ln. Gainsborough [géVnsbere], stad i engelska grefsk.