571 Gaj-Galachov 572 öppnades 1753 till en början som marionett-teater af J. B. Nicolet, som 1759 flyttade den till Boulevard du temple och 1792 gaf den sitt nuv. namn. Under första kejsardömet spelades där dramer, vådeviller och feerier. När en del af nämnda bulevard 1862 raserades, flyttades teatern till Square des arts et métiers; den innehades sedermera af bl. a. J. Offenbach, 1872-76, då operetten blef härskande där. 1903 förvandlades denna operettscen till operascen. E. F-t. Gaj, sjöv., tåg eller kätting, tjänande till sittning åt bommar, däfvertar m. m., såsom k l y f v a r-b o m s- och jagarbomsgajar, gående från nocken af dessa bommar intill fartygets bog, antingen direkt eller genom ändarna af blindrå, visker-tar, gajdäfvertar; waterbomsgajar (för-, akter- och toppgajar); däfvertgajar. Jfr B o m och B å t d ä f v e r t. O. E. G. N.* Gaj, L j u d e v i t, kroatisk skriftställare, grund-läggare af den s. k. illyriska rörelsen, f. 1809 i Krapina, d. 1872 i Agram. Efter studier i Varazdin och Karlovci (Karlowitz), där han redan 1826 utgaf skriften Die schlösser bei Krapina, afslutade han sin akademiska uppfostran i Wien och Graz, där han umgicks med representanter för väst-och sydslaviska folk. I Pest blef han bekant med den store pansla-visten Kollår och kom genom honom i beröring med Safafik, hvarigenom hans intresse väcktes för sydslavernas kulturella samhörighet och för det kroatiska folkets pånyttfödelse. Hans 1830 utgifna skrift om det kroatiska språkets rättskrifning (enligt tjechiskt mönster), Kratka osnova hrvatsko-slavonskoga pravopisanja, innebar en grundlig reformering af den kroatiska ortografien och åstadkom på samma gång en nationell väckelse. Efter återkomsten till Agram slöt han sig till de patriotiskt sinnade och utverkade af kejsaren tillstånd att utgifva den politiska tidningen "Novine Horvatzke" (1834) jämte den litterära bilagan "Danica Horvatzka, Slavonzka y Dalmatinzka". Dessa namn ändrades redan följande år till "Narodne ilirske novine" och "Danica ilirska", och härmed var grunden lagd till det lit-terär-politiska själfständighetssträfvande, som fått namnet i 11 y r i s m och haft ett stort inflytande på Kroatiens kulturella utveckling. 1835-48 var G :s tidning medelpunkten för det litterära lifvet och rönte mycken sympati från andra slavers sida, icke minst serbernas. G. blef af magyarerna anklagad för högförräderi och misstänktes, ehuru grundlöst, för att ha anstiftat resningen i Bosnien 1837. Han fick dock af regeringen i Wien tillstånd att anlägga ett "illyriskt" boktryckeri (1839). Men när G :s nationella parti segrade vid kommunalvalen i Agram och det kom till blodiga gatuexcesser, förbjöd regeringen 1843 benämningen "illyrisk", som sedan utbyttes mot ordet "sydslavisk". Efter studieresor till Böhmen, Ryssland, Dalmatien, Montenegro och Serbien ställde sig G. (1848) i spetsen för en depu- tation af 400 kroater, som till kejsaren öfverlämnade den kroatiska nationens i 24 punkter affattade önskemål. Men efter 1849 sjönk G :s politiska inflytande, enär hans närmande till österrikiska regeringen mottogs med misstro; tidningen "Danica" upphörde, och "Novine Horvatzke" blef regeringsorgan. Han dog i fattigdom, nästan glömd och misskänd, men fick sedermera en lysande upprättelse såsom en af Kroatiens varmaste patrioter och politiska pånyttfödare, som klart insåg nödvändigheten af kroaternas kulturella samhörighet med serberna och i valet mellan Österrike eller Ungern föredrog den tyska kulturen framför den magyariska. Förutom politiska artiklar skref G. ett historiskt arbete om kroatiska baner, Banologija, samt några folkliga visor, af hvilka Joé Hrvatska nij' propala ("Ännu Kroatien ej gått under") - med text och musik lånad från den bekanta polska stridssången - blifvit kroatisk folkhymn vid sidan af A. Mihanovié' samtidigt författade Liepa näsa domovina ("Vårt sköna fosterland"). A-d J. Gajdäfvert, sjöv. Se Blindrå. Gajsin 1. Haisin, kretsstad i ryska guvern. Podolien, vid Sob, en biflod till Bug. 9,393 inv. (1897). Staden anlades omkr. år 1600. (J. F. N.) Gajskänkling, sjöv. Se Sk ä n kl i n g. Gajuk, mongolisk stör-kan 1241-51. Se Mongolerna, historia. Gäjus, romerskt förnamn. Se Cajus. Gäjus, frejdad rättslärd i Eom, under Antoni-nerna. Han hade genom resor i österlandet för-värfvat sig omfattande kännedom af grekisk och utländsk rätt samt meddelade i flera skrifter resultaten af sina juridiska studier och forskningar, men synes icke ha varit praktiserande jurist. Värderikast af hans arbeten äro Institutionum commentarii IV (förf. omkr. 160 e. Kr.), hvilka utgöra en fullständig handbok i allmän privaträtt och utmärka sig genom noggrannhet, begreppsskärpa och ett lättfattligt framställningssätt. Till följd af dessa egenskaper nyttjades detta arbete allmänt i de romerska rättsskolorna och bildade ett godt underlag i och för utarbetandet af Justinianus' institutioner. Det af-handlar i l :a boken personrätt, i 2 :a sak- och testainentsrätt, i 3 :e arf s- och obligationsrätt samt i 4:e processrätt. Verket, som länge blott genom citat var kändt, upptäcktes 1816 af Niebuhr i Verona såsom palimpsest (under Hieronymus) och utgafs därefter af tyska rättslärde, förnämligast Goschen och v. Bethmann-Hollweg. Återfinnandet af G:s skrift främjade i hög grad de juridiska studierna i Tyskland och bidrog att gifva lif åt den historiska skolan. B. Tdh. Gäjus Octävius. Se A u g u s t u s. gal., förkortning för eng. g a 11 o n (s). Gal., förkortning för lat. Ga'llia, Gallien, och för Ga'llica (galliska legionen). Gaia, sp., it., fr. (fnfr. gale, festlig fröjd, af fnhty, geil, yster), hofprakt, fest; galadräkt. - Galadräkt, festdräkt, officiell högtidsdräkt eller högtidsuniform. - Galaspektakel, festföreställning i hofvets närvaro på en teater. Galabat. Se G a 11 a b a t. Galaberget, kronopark i Råneå socken och revir, Norrbottens län. Areal 1,759 har. Galacho'v, Aleksej Dmitrievitj, rysk litteraturhistoriker, f. 1807, d. 1892, 1865-82 pro-