573 Galactagoga-Galaktos 574 fessor i rysk litteraturhistoria vid Petersburgs universitet, skref bl. a. Russkaja chrestomatija (1842; i 22 uppl.) och Istorija russkoj slovesnosti drevnej i novoj (1863-75, ny förbättrad uppl. 1880), ett ännu mycket värdefullt arbete, särskildt i fråga om 1700-talets litteratur. A-d J. Galacta'goga (af grek. ga'la, mjölk, och a'gein. drifva), med., mjölkdrifvande, mjölksekretionen befordrande medel. De medel, som förr användes att befordra mjölksekretion, såsom anis, kummin, fänkål m. m., äro af ganska tvifvelaktigt värde; åtminstone känner man numera inga läkemedel, som äro användbara för att verka direkt stegrande på mjölkkörtelns afsöndring. Emellertid är det af vikt att, jämte användande af en sund och stärkande, på flytande ämnen tillräckligt rik föda, undvika allt, som verkar hämmande på mjölkafsöndringen, t. ex. af-kylning af brösten och sinnesrörelser, åtskilliga narkotiska läkemedel, jodkalium m. m. Genom varm beklädnad å brösten underhåll es mjölkafsöndringen, liksom den hämmas samt till och med alldeles kan upphäfvas genom kalla omslag. F. B. (C. G. S.) Galactode'ndron, bot. SeBrosimum. Galagos, öronmakier, zool., bilda en grupp (Galaginæ) bland halfaporna och utmärkas genom sina stora nakna och tunna öron, hvilka erinra om dem hos åtskilliga flädermöss och hvilkas bakre rand kan rullas ihop. De ha stora ögon, långa och smala fingrar och tår samt en lång, buskig svans (se fig;). De bakre lemmarna äro förlängda genom förstoringen af två vristben (häl- och båtbenet). Från de på Madagaskar lefvande halfaporna skilja sig galagoerna genom byggnaden af trumbenet, hvilket öfverensstämmer närmare med de egentliga aporna. Galagoerna ha en vidsträckt spridning på afrikanska kontinenten från Abessinien i n. ö. till Senegambien i v. samt söderut till Natal och Mosambik; på Madagaskar saknas de. De bebo skogarna och äro i rörelse uteslutande om natten, medan de om dagen sofva hoprullade på något undangömdt ställe. De lifnära sig af mindre ryggradsdjur, insekter och i mindre utsträckning af vegetabilier. På marken röra de sig hoppande på bakbenen. Af det enda hithörande släktet Galago (= Otolicnus) äro 11 arter, af hvilka den största uppnår en kanins storlek, beskrifna. Litt.: H. 0. Forbes, "A handbook to the primates" (I, 1894). L-e. Galaktin (af grek. ga'la, mjölk), ett hos legumi-noser förekommande kolhydrat, närstående dextrin, som af syror öfverföres i galaktos. G- L-m. Gala'ktisk (af grek. galaxi'as, vintergatan), astron., som hänför sig till vintergatan (se d. o.), t. ex. galaktisk longitud och galaktisk latitud, en himlakropps longitud och latitud på himmelssfären, räknade, ej i förhållande till eklip-tikan, utan i förhållande till galaktiska ekvatorn, d. v. s. den storcirkel, som vintergatans medelplan utskär på himmelssfären. B-d. Galaktocële (af grek. ga'la, mjölk, och kele, knöl, tumör), med., benämnas de egentliga mjölkcystorna (se C y s t a), som uppkomma i mjölkkörtlarna genom afstängning af en mjölkgång och ansamling (reten-tion) af mjölk bakom hindret, men dessutom äfven vissa retentionscystor från testikeln eller bitestikeln, hvilka innehålla en till utseendet mjölkliknande vätska (utan spermatozoer; jfr Spermatocele). Särskildt de sistnämnda kunna uppnå en mycket betydlig storlek (i sällsynta fall kunna de innehålla ända till några liter vätska); de äro i och för sig ofarliga, men bli lätt säte för varbildning. G- F-r. Galaktogën (af grek. ga'la, mjölk, och ge'nein, födas), ett näringsmedel, framställdt af färsk, utpressad kasein, som gjorts löslig af ett alkali. G. L-m. Galaktomëter (af grek. ga'la, mjölk, och me'iron, mått). Se Mjölkprofvare. Jfr Areometer. Galaktöner, kem. Se Galaktos. Galaktorré (af grek. ga'la, mjölk och rhein, flyta) 1. Mjölkflytning, med., abnormt ymnigt flöde från mjölkkörtlarna. I och med det att mjölkafsöndringen kommer i gång, inträffar ofta under första dagarna riklig mjölkflytning äfven mellan digif-ningarna. Vid ordnad digifning upphör emellertid detta af sig själft, och en anpassning i mjölkkörtlarnas arbete sker, så att tillgången motsvarar efterfrågan. Mera sällan förekommer under längre tid en mjölksekretion långt större, än hvad barnet behöfver, polygalactia. En sådan låter vanligen påverka sig genom dietetiska föreskrifter, inskränkning i födan, framför allt den flytande, afledning på tarmen genom salina afföringsmedel, längre pauser mellan hvarje digifning, kompression af brösten. Långt mera sällsynt är en verklig galaktorré, hvilken är ett sjukligt tillstånd och kännetecknas genom ett ihållande flöde från brösten, äfven sedan afvänjning skett, med efter hand inträdande betydlig kraftnedsättning. Orsakerna äro ej säkert kända. Åkomman, som är svår att behandla, kräfver läkarvård. Bvn. Galaktos (af grek. ga'la, genit, ga'la'ktos, mjölk), kem., en till hexoserna hörande sockerart af sammansättningen C6 H12 06, som uppkommer jämte drufsocker vid hydrolytisk spjälkning af mjölksocker,