Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Galett (fr. galette, eg. tunn brödkaka),
hattstomme.
Galeus canis, zool., gråhajen. Se Hajsläktet.
Galfred (Galfrid) från Monmouth. Se
Geoffrey från Monmouth.
Galge. 1. Apparat för förbrytares hängning,
består af en enda eller 2–3 trästolpar med en
därpå ofvantill rätvinkligt anbragt tvärbjälke;
i senare fallet kan galgen äfven hvila på ett
muradt postament. Ursprungligen användes till
upphängning af åt gudarna offrade människor
eller rofdjur helt enkelt ett högt träd med
elastiska grenar (däraf dels uttrycket vippgalge,
dels lagtermen "dömas til gren ok galgha"). I
forntiden torde galgstraffet först och främst
drabbat fångna fiender. Enl. Tacitus ("Germania",
kap. 12) tillämpades det på öfverlöpare och
landsförrädare. I G. T. föreskrifves det som
ett särskildt nesligt afrättningssätt. Denna
uppfattning gjorde sig gällande ej blott
under hela medeltiden, då i synnerhet tjufvar
aflifvades medelst hängning, utan har äfven
delvis bevarats ända till våra dagar (se
Hängning). Själfva afrättningsredskapet jämte
platsen för detsamma (vanligen ett högt beläget
ställe, galgbacke) betraktades länge med stolthet
som en sinnebild af lagens majestät. Afrättningen
gick oftast till på följande vis. Åtföljd af
förbrytaren, trädde bödeln på en stege upp
till galgens tvärbjälke, lade där en rännsnara
om delinkventens hals, skyndade ned igen
och tog bort stegen, hvarigenom afrättningen
fullbordades. I England använder man vid dennas
verkställande ett slags fallucka (galgen hvilar
näml. där på ett underlag af trä), hvarpå den
lifdömde tar plats. Om galgstraffets tidiga
förekomst i Sverige lämna våra landskapslagar
uttryckligen ett säkert vittnesbörd. Af
Visbys dyrbara, mäktiga stengalgar finnas ännu
pelarna i behåll. Efter 1864, då hängning (se
d. o.) upphörde som bestraffning i vårt land,
förekomma emellertid ej vidare några galgar
i Sverige.
2. Sjöv., ställning, bestående af två stöttor och
ett tvärstycke (se fig.). Två sådana begagnas
på en del fartyg och äro placerade på däck, en
akter om fockmasten och en för om stormasten,
såsom underlag för reservrundhult. Jfr
Kobrygga.
1. E. A-ie. 2. O. E. G. N.*
Galgenfrist, ty. (af galgen, galge, och
frist, uppskof), eg. det uppskof med straffets
undergående, som stundom beviljas den lifdömde;
uppskof med något obehagligt, hvilket väntas
med säkerhet skola inträffa.
Galghumor (ty. galgenhumor), förtviflans
munterhet.
Galgócz [ga’lgåts]. Se Freistadtl.
Galgorot, farm. med. Se Galangarot.
Galhammar, kronopark i Bergs socken, Härjedalens
revir, Jämtlands län, med en areal af 1,823
har, har bildats (1877, 1895 och 1901) af
de indragna fanjunkar-, mönsterskrifvar-
och kompanichefsboställena Galhammar. Namnet
fastslogs af Domänstyrelsen 29 dec. 1906.
G. Sch.
Galhushornen. Se Guldhornsinskriften.
Galiäni, Fernando, italiensk statsman och
nationalekonom, f. 1728, d. 1787, blef 1759
statssekreterare i Neapel och utnämndes 1760 till
sekreterare vid neapolitanska beskickningen i
Paris, där han trädde i vänskapliga förbindelser
med encyklope-disterna. Hans bref-växling med
dessa ut-gafs under titeln "Cor-respondance
inédite de G. 1765 å 1783 avec M. d’Ëpinay, M. le
baron de Holbach, Grimm, Diderot" etc. (2 bd,
1818). Återkallad till Neapel 1769, blef han där
först led. af handelstribunalet och 1777 minister
för de k. domänerna. Hans förnämsta arbete är
Dia-logues sur le commerce des blés (1764, ny
uppl. af Blei, med biografi, i "Berner beiträge
zur geschichte der nationalökono-mie", VI,
1895). Jfr Mattei, "G. ed i suoi tempi" (1879),
och - rörande hans naturfilosofiska åsikter -
Du Bois-Keymond, "Darwin versus G." (1876).
Galibi, indianstam i franska Guyana.
Galicien (sp. Galicia), spanskt landskap,
omfattande nordvästligaste delen af Pyreneiska
halfön, mellan Atlantiska hafvet, Asturien, León
och Portugal. Det motsvarar de nuv. prov. Coruña,
Lugo, Orense och Pontevedra samt har en
areal af 29,154 kvkm. 2,068,330 inv. (1906),
71 på 1 kvkm. Landet genomskäres i sydvästlig
riktning af floden Miño, hvars nedre, breda dal
skiljer den portugisiska bergterrassen från den
galiciska. Den senare utgör ett mångfaldigt
sönderdeladt högland, bestående af en mot
v. och n. sig sänkande platå, genomdragen af
en mängd bergskedjor, hvilka förgrena sig åt
många olika håll och bilda en formlig labyrint
af berg och kullar, dalar och klyftor mellan de
få slätterna och de större floddalarna. Kusten
är öfverallt djupt inskuren i en mängd vikar
och bukter med ett stort antal säkra hamnar,
bildande i detta hänseende en skarp kontrast
till halföns öfriga kust. Klimatet är vid kusten
mildt och jämnt; det inre landet har däremot
stor temperaturväxling. Regnmängden är ovanligt
stor. Marken är på det hela taget bördig. Bergen
äro till största delen betäckta af yppig löfskog
och dalarna af präktiga ängar, som möjliggöra
en omfattande boskapsskötsel. Hvarje del af den
odlingsbara marken är sorgfälligt skött. Äfven
på mineral, i synnerhet järn och bly, samt
på mineralkällor är landet rikt. Handeln är,
tack vare de förträffliga hamnarna och de
jämförelsevis goda kommunikationsmedlen, ganska
blomstrande. Industrien är obetydlig. Trots
landets naturliga rikedomar är folket fattigt,
emedan jorden är fördelad på få händer
och de fleste bönderna äro högt beskattade
arrendatorer. Därför utvandra årligen tusenden
till andra trakter af halfön, där de försörja
sig såsom daglönare o. s. v. I etnologiskt
hänseende äro galicierna (gallegos) besläktade
med portugiserna, hvilka de mera likna i
dialekt, utseende och plägseder än halföns
öfriga inbyggare. De äro starka, kraftigt byggda,
fridsamma, ärliga och arbetsamma. Öfverallt äro
de omtyckta, men också ofta föremål för åtlöje
på grund af sin tölpaktighet, sin dialekt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
