653 Galt-Galtons lag 654 Sverige, De regno suecico. Han var därjämte latinsk skald. Litt.: K. Bruun, "Slaget paa Kolberger heide" (1879). E. Ebg. Galt [gå'lt]. 1. John G., skotsk författare, f. 1779 i Irvine, Ayrshire, d. 1839, egnade sig först åt handelsyrket, reste 1809-11 i södra Europa och var en tid handelsagent i Gibraltar. I Canada verkade han på 1820-talet som sekreterare vid ett koloniseringsföretag och grundade därvid staden Guelph i Ontario. Staden Galt, äfvenledes i Ontario, är uppkallad efter honom. Bland hans arbeten märkas Ayrshire legatees (1820), Annals of the parish (1821; skrifven redan 1809), The provost (1822), Sir Andrew Wylie (s. å.) och The entail (1824), i hvilka skotskt lif och skotska seder skildras med sanning och humor. I denna realistiska hembygdsmålning ligger G :s stora litterära förtjänst. Hans arbeten voro för öfrigt ojämna, ofta hoprafsade. En A utobiography (2 bd, 1833) af G. får begagnas med försiktighet. Se biografien öfver G. i den samlade upplagan af hans arbeten 1895-99 (8 bd). H-n B. 2. Sir A l e x a n d e r T i 11 o c h G., den föregåendes son, kanadensisk statsman, f. 6 sept. 1817 i Chelsea, d. 19 sept. 1893 i Seaforth vid Montreal, emigrerade i början af 1830-talet till Canada, arbetade i British and american land compa-nys tjänst till 1856 samt var äfven mycket verksam för järnvägsanläggningar, bl. a. för sammanslagningen af ett flertal linjer till Grand Trunk railway. G. satt 1849 och 1853- 72 i Canadas parlament, först som liberal, sedan 1857 som medlem af det liberalkonservativa partiet. 1858 anmodades han att bilda ministär, men afböjde uppdraget och ingick i stället i aug. s. å. som finansminister i ministären Cartier-Macdonald, därvid sättande som villkor, att denne på sitt program upptog Brittiska Nord-Amerikas federativa sammanslutning. Statens inkomstbehof sökte han fylla genom betydande tullförhöjningar, hvilka drabbade äfven varor införda från moderlandet. Den konflikt, som däraf framkallades med brittiska kolonialministeriet, slutade med dettas godkännande af G :s tariff, hvilken sålunda inledde koloniernas tullpolitiska oberoende. G. afgick i maj 1862, men var ånyo finansminister mars 1864-aug. 1866 i ministären Taché-Macdonald samt 1867-72 den förste finansministern i den nyupprättade Dominion of Canada. I förberedelserna för denna koloniernas sammanslagning till en förbundsstat tog G. verksam del, bevistade konferenserna i Charlotte-town och Quebec 1864 och i London 1866-67 samt utarbetade de finansiella bestämmelserna i den nya förbundsförfattningen. Som finansminister var G. synnerligen framstående, konsoliderade statsskulden, främjade den direkta utrikeshandeln och ordnade bankväsendet genom att göra provinsernas sedlar till lagligt betalningsmedel. Han drog sig 1872 tillbaka från politiken, men användes sedermera flera gånger i viktiga diplomatiska uppdrag. V. S-g. Galtegillet. Se So d al es. Galten, Mälarens västligaste fjärd, tillhörande till största delen Västmanlands, till en mindre del Södermanlands län. I v. tillflyta Arbogaån, Hedströmmen och Köpingsån samt i n. ö. Kolbäcksån, med hvilken segelleden genom Strömsholms kanal är förenad. Genom Kvicksund sammanhänger G. i ö. med Blacken. Galton [gå'ltan], Francis, engelsk antropolog och psykolog, kusin till Charles Darwin, f. 16 febr. 1822, företog 1846 en resa till Hvita Nilen och 1850 (tills, med den svenskfödde Karl Johan Andersson, se denne) till de västra trakterna af södra Afrika (Narrative of an explorer in tropical South Africa, 1853). Han skref bl. a. Art of travel, or shi/ts and contrivances in wild countries (1855; flera uppl.) och Meteorographica (1863), hvari han ådagalade tillvaron af och teorien för anticykloner samt uppgjorde de första synoptiska väderlekskartorna för Europa. G. har särskildt sysselsatt sig med ärftlighetsproblemen i Hereditary genius, its laws and consequences (1869), och i Natural inheritance (1889) formulerar han en ärftlighetslag, den s. k. G a 11 o n s lag, som innehåller, att till individens ärftliga bestämdhet hans två föräldrar bidragit med tillsammans V*> de fyra fär- och morföräldrarna tillsammans med V*» dessas föräldrar med 1/s o. s. v. Ett annat problem, som han skänkt en originell behandling, är frågan om allmänbegrepp. Tvärtemot Hobbes, Berkeley m. fl., som förnekat möjligheten af sådana, försvarar G. deras verklighet och söker i Inquiries ön human faculty and its development (1883) belysa deras uppkomst genom jämförelse med fotografier, som på det sättet tagits af flera personer, att man på en gång använder alla de olika negativen för att tillsammans bilda ett "sammansatt porträtt", i hvilket olikheterna tagit ut hvarandra, så att den gemensamma grundtypen framträder såsom resultat. Detta ämne förde honom in på antropometrieu och till utbildandet af finger-aftryckssystemet (Decipherment of blurred finger-prints, 1893, och Fingerprint directories, 1895; jfr Daktyloskopi). G. var 1863-68 sekreterare i British association och 1868-1901 medlem af den meteorologiska kommittén i Board of trade. Han erhöll 1853 Geographical societys, 1886 Royal societys gudmedalj och 1902 sistnämnda sällskaps Darwinmedalj. Wbg. S-e. Galtõnia Desne., bot., växtsläkte af fam. Lilia-ceæ, hvaraf en art, G. candicans (Hyacinthus can-dicans), inhemsk i Natal, ofta odlas som prydnadsväxt i trädgårdar. Blomstängeln blir omkr. 60 cm. hög och uppbär en präktig klase af stora hvita, hängande blommor. G- L-m. Galtonpipa [gå'lten-], fys., en efter uppfinnaren uppkallad sluten pipa af mikrometriskt föränderlig längd för åstadkommande af toner med mycket högt svängningstal. Hörbarhetsgränsen ligger vid omkr. 50,000 hela svängningar i sekunden, medan Edel-mann (1900) med en Galtonpipa af 2 mm. diameter utan svårighet erhöll 113,000 svängningar, hvarvid pipans längd var 0,i mm., och under särskildt gynnsamma omständigheter lyckades drifva upp svängningstalet till 170,000. Svängningstalen hos dessa ohörbara toner bestämmas medelst K u n d t s rör (se d. o.). G. N. Galtons lag [gå'ltons]. Se G al t o n, Fr.