- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
661-662

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvanisk ström - Galvaniskt batteri - Galvaniskt element, Galvanisk stapel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

661 Galvaniskt batteri-Galvaniskt element 662 iiär de gå i deii valda omloppsriktningen, och negativa, när de äro riktade motsatt denna. Flera galvaniska element kunna, för ernående af större verkan än med ett element är möjligt, hopkopplas till ett galvaniskt batteri. Detta kan ske på flera olika sätt. Antag, att n stycken lika element af elektromotoriska kraften e och inre motståndet r. begagnas; de olika sätt, hvarpå de kunna bilda ett batteri, äro följande: I. Seriekoppling. Alla elementen bilda en kedja, så att de 0 0 Fig. 1. Seriekopplade element. särskilda elementens elektromotoriska krafter summeras. Fig. l visar schematiskt 6 seriekopplado element. Hela batteriets elektromotoriska kraft E blir lika med ne och dess inre motstånd nr; om batteriets poler förenas medelst en ledare af motståndet r , så erhålles strömstyrkan (3) r -\- nr. y ' i r.-\-r n ' 11 II. Parallellkoppling. Alla positiva poler förenas sinsemellan och likaså alla negativa; batteriet kommer härigenom att utgöra så att säga ett enda stort element med n gånger större elektrodytor och följaktligen n gånger mindre inre motstånd än ett ensamt element. Elektromotoriska kraften är tydligen densamma som för ett element. Strömstyrkan blir således t = -*--. (4) Fig. 2 framställer 6 element parallellkopplade. Vid jämförelse mellan (3) och (4) finner man, att Fig. 2. Parallellkopplade element. det vid stort yttre motstånd r är fördelaktigt att koppla elementen i serie för erhållande af så stor strömstyrka som möjligt, medan däremot parallellkoppling är fördelaktig vid litet yttre motstånd. III. De båda föregående slagen af kopplingar kunna kombineras, så att elementen uppdelas i parallellkopplade grupper, hvilka i sin ordning kopplas i serie, eller också (mera sällan) i seriekopplade grupper, som kopplas parallellt. Fig. 3 visar 6 element uppdelade i tre seriekopplade grupper, hvardera bestående af 2 parallellkopplade element. En närmare beräkning visar, att den starkaste ström man i en viss yttre ledning kan erhålla med ett gifvet antal element, fås, när dessa hopkopplas på sådant sätt (enligt III), att batteriets inre motstånd så nära l1 v v \ 1 5 ) Q Fig. 3. Kombinerad parallell- och seriekoppling. .^ F Cu, CuSGk .< - ZnS04 Zn som möjligt blir lika med motståndet i den yttre ledningen. G-N- Galvaniskt batteri, fys., en kombination af flera galvaniska element för ernående af större effekt. Se Galvanisk ström. Galvaniskt element, Galvanisk stapel, fys., en galvanisk kedja (se Galvanisk elektricitet) af både första och andra slagets ledare, sammansatt på sådant sätt, att totala elektromotoriska kraften får ett från noll skildt värde. Minst tre olika ämnen måste ingå i ett galvaniskt element; s. k. koncentrationselement (se nedan) utgöra ett endast skenbart undantag härifrån, ty de båda olika koncentrerade lösningarna af samma salt äro att betrakta som olika ämnen. Allmän teori. När ett element slutes, uppkommer en galvanisk ström (se d. o.), som kan användas till drifvande af en elektrisk motor eller på något annat sätt leverera arbete. Den elektriska energi, som sålunda blir disponibel i yttre strömkretsen, uppstår vid den kemiska omsättningen i elementet. Betrakta såsom exempel förhållandena vid Daniells element, hvars r^in'iw?-*'""* -Cu Fig. 1. Daniells element i schematisk framställning. ning här ofvan schematiskt visas. De båda uppstående hörnen kunna representera polskrufvar af koppar, i hvilka ledningstråden fastklämmes. Pilarna utmärka den elektriska strömmens riktning. När 96,500 coulomb genomgått elementet, har till höger en gramekvivalent zink, 32,? gr., upplösts och till vänster en graniekvivalent koppar, 31,s gr., utfällts ur lösningen på kopparelektroden, hvarigenom zinksulfatlösningen blir rikare och kopparsul-fatlösningen fattigare på salt än förut. Symboliskt kan reaktionen framställas sålunda: Zn+CuSO^ = ZnS04+Cu. Det är att märka, att denna reaktion fullständigt kan vändas om, ifall man med tillhjälp af en yttre elektromotorisk kraft tvingar strömmen att gå i motsatt riktning genom elementet; då upplöses till vänster koppar, och till höger utfall es zink, och reaktionsförloppet blir: Cw+ZnSO^ = CuSO^+Zn. - Galvaniska element, hvilka i likhet med Daniells baseras på omvändbara kemiska processer och följaktligen återkomma till utgångstillståndet, när lika stora elektricitetsmängder gått igenom i båda riktningarna, sägas vara reversibla (omvändbara). Motsatsen är irreversibla element. Till de reversibla höra tydligen i främsta rummet ackumulatorerna (se d. o.) eller sekundärelementen; vanliga galvaniska element, i hvilka det förbrukade materialet icke regenereras genom någon laddningsström, kallas p r i m ä r e l e-ment. När en gramekvivalent^ zink direkt uttränger en gramekvivalent koppar ur kopparsulfat utan förmedling af någon galvanisk ström, utvecklas enligt termokemiska mätningar 25,065 gramkalorier. Det ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 16 00:26:32 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free