villebrådet har utrotats, och bönderna äro numera förbjudna att inneha skjutvapen. Tillsammans med tre af tyskar bebodda byar, Mühlhausen (639 inv. 1904) och Schlangendorf (534 inv. s. å.) i s. v. samt Klosterdorf i n. ö., bildar G. en "volost", med en af byarna gemensamt utsedd "oberschulz" (ry. starsjiná), som är ordf. i volostförsamlingen (ry. volostnoj chod), bestående af några medlemmar från hvart bysamhälle. Hvarje by har för sig en "schulz" (ry. starosta), som ung. en gång i veckan sammankallar bönderna till bystämma. Gendarmeriet representeras af en urjadnik. Skatten till kronan utgår f. n. med 80 kopek per desjatin, till byn med 1,80 rubel per person. Svenskarna voro förr befriade från värnplikt, men fullgöra den nu och ha deltagit i alla ryssarnas krig på senare tider. De kyrkliga förhållandena lämna åtskilligt öfrigt att önska. Prästerna äro tyskar och behärska svenskan ofullständigt eller icke alls; gudstjänsten består i att ömsom pastorn, ömsom skolläraren föredrar en predikan ur någon svensk postilla. Skolundervisningen, som upprätthålles af en rysk och en (ytterst dåligt aflönad) svensk lärare, meddelas 20 timmar i veckan på ryska och 10 på svenska (blott i modersmålet och kristendom). I svenska skolhuset finns ett litet, från Sverige skänkt bibliotek, hufvudsakligen gammal religiös litteratur; af verkligt läsvärd litteratur finnas endast omkr. 100 bd. Det svenska blodet har bevarat sig märkvärdigt rent. Giftermål med ryssar ingås aldrig, med tyskar sällan; alla svenskarna äro besläktade med hvarandra och tillhöra ett fåtal familjer: deras familjenamn äro dels gårdsnamn, såsom Hoas (= Hagens), Malmas (= Malmens), dels förnamn i gen. såsom Hansas, Knutas, Annas, dels högsvenska efternamn i gen. såsom Albärs (= Albergs). Förnamnet sättes efteråt såsom genitivens hufvudord; för att undvika förväxling får man därjämte ange faderns, ofta också farfaderns namn, t. ex. Malmas Gustoffs Peter eller Hoas Kals Kristians Josef. Folket är ärligt och arbetsamt. Brott eller förseelser begås ytterst sällan; svenskarnas flit och ihärdighet ha blifvit ett ordspråk i trakten. På gammal god sed och på de äldres auktoritet håller man strängt. Särskildt utpräglad är "gammelsvenskarnas" kärlek till allt svenskt, främst till den egna byn, men äfven till stamförvanterna i Norden. I intelligens öfverträffa de vida både tyskar och ryssar. Rent af förvånande är deras språkkunskap: de fleste tala utom dialekten äfven högsvenska, tyska och ryska; därvid förstå de alla tyskbyarnas sinsemellan skiljaktiga dialekter, högryskan i Berislav och lillryskan på landsbygden. Under sådana förhållanden uppblandas naturligen alltmer deras egentliga modersmål, gammalsvenskbydialekten, som f. ö. mest liknar den på Dagö talade, med främmande beståndsdelar; redan vid svenskarnas förflyttning var språket rätt starkt bemängdt med estniska lånord. F. n. utgöra tyska, ryska och estniska beståndsdelar 15 à 20 procent af språkets ordförråd; de högsvenska lånordens antal är, också det, rätt stort. En del ålderdomliga gåtor (gittasticker) och ordspråk ha bevarats från Dagötiden; af sägner och visor finns ingenting kvar. G. grundlades 1782 af svenska Dagöbönder, som genom en kejserlig ukas 1781 förflyttats till Ryssland (se Dagö). Af de omkr. 1200 utvandrarna dukade hälften under på vägen; efter ett par år återstodo endast 135 personer. Svenskarna fingo själfva välja sig en landsträcka på 13,000 har mellan städerna Nikopol och Berislav, men voro oförfarna i jordbruk och egnade sig hufvudsakligen åt fiske. Utan präst och skollärare, blefvo de småningom alldeles förvildade, och trots en förstärkning af 30 svenska, i Gustaf III:s krig tillfångatagna soldater, som 1794 fördes till byn, höll denna på att fullkomligt dö ut. Då tillät regeringen 1804 en del tyska utvandrare bosätta sig på svenskarnas område och med dem skifta jorden: s. ö. om G. grundlade sydtyskar de protestantiska byarna Mühlhausen och Schlangendorf, n. ö. om byn grundades af österrikare Klosterdorf. Tyskarna blefvo svenskarnas lärare i jordbruk och civilisation. På 1860-talet, då jorden började bli otillräcklig för den ökade befolkningen, blef förhållandet mellan tyskar och svenskar rätt spändt. Därtill kom, att G. och de protestantiska tyskbyarna 1860 sammanslötos till ett pastorat och att de tyske prästerna, A. M. Strauss (1860--66), J. A. Nordgren (1868--70) och J. N. Peters (1871--79) uppretade svenskarna genom att öppet ta parti för sina landsmän och söka utrota svenskarnas språk. Till följd däraf vägrade dessa att med dem deltaga i byggande af ny kyrka; i stället uppförde de 1882--85 kyrka på egen mark, därvid understödda af penningbidrag från Sverige. På senare tid har fiendskapen något lagt sig, helst de följande prästerna, J. E. Schwindt (1887--90), H. v. Törne (1890--1904) och G. Slöör, uppträdt medlande mellan tyskar och svenskar. Litt.: A. Karlgren, "Gammelsvenskby" (i "De svenska landsmålen'', 1909). A. Kgn. Gammelöens batteri. Se F l e k k e r ö. Gammölsvänskbi. Se Gammelsvenskby. Gamofyt 1. Gametofyt (jfr Garnet), boi.r den sexuella generationen hos en växt, som frambringar könscellerna. Hos mossorna utgöres gamo-fyten af mossplantan, hos ormbunkarna af prothalliet, hos fanerogamerna af pollenkorn och embryosäck. Jfr Generationsväxling. G- L-m. Gamopetäl (af grek. ga'mos, gifte, och pe'talon, blad), bot., sambladig, säges en blomkrona vara, hvilkens blad äro mer eller mindre sammanvuxna ; motsatsen är eleuteropetal 1. k o r i-petal, fribladig. Den gamopetala kronan är en högre utvecklingsform än den fribladiga. Sambladig krona karakteriserar afdelningarna Monope-talæ i de Jussieus system, Corolliftoræ i de Candolles och Fries' system, Gamopetalæ i Brongniarts system, Sympetalæ i A. Brauns och Eichlers system och -Metachlamydeæ i Englers system. G. L-m. Gamope'talæ, bot. Se Gamopetäl. Gamosepäl (af grek. ga'mos, äktenskap, och lat. se'palum, kalkblad), bot., säges en blomma vara, hvilkens foder är sambladigt. Möts. E l e u t e r o-se p a 1. Gamotropiska rörelser (af grek. ga'mos, äktenskap, och tropë, vändning), bot., nutationsrörelser hos blonihyllet, som tjäna till att skydda könsorganen och ofta äfven möjliggöra korspollination. Som gamotropiska rörelser har man betecknat äfven spontana rörelser hos stift och ståndare. Jfr Rörelsefenomen hos växterna. G. L-m, Gampsony'chus. Se G a m p s o n y x.