723 Gaolian-Gapon 724 kanens museum (se fig.). Den framställer det ögonblick, då G., genom sina attribut betecknad såsom herde, af örnen upplyftes från jorden. Ett annat lämna en ansenlig öppning mellan sig. Afrikanska gapnäbben, Anastomus lamelligerus, är något mindre än en stork, eller ung. 86 cm. lång. I förhållande till öfriga storkar företer den den olikheten, att halsens, bukens och lårens alla fjäderspolar (ung. som hos sidensvansen) äro i spetsen ornbildade till långa, smala, horn- eller broskartade skifvor, hvilka liksom spolarna skimra i grönt och under forntiden ofta användt och i senare tid af Thorvaldsen upptaget motiv är G. framräckande ett dryckeskärl åt örnen. A- M- A- Gaolian, bot. Se Sorghum. Gaõn, hebr., "excellens", titel, som tillades de judiska högskolornas öfverhufvud (Resch metibta) i Babylonien, särskildt högskolornas i Sura och Pum-baditha. Den förste, som officiellt bar denna titel, skall ha varit Mar Isak under Alis kalifat 657. De mest bekanta från Pumbaditha äro Scherira 967-997 och Hai ben Scherira 997-1028. Den ryktbaraste från Sura är religionsfilosofen Saadja ben Josef, 928-942. G. K-n. Gap [gapp], hufvudstad i franska dep. Hautes-Alpes, i en af berg omsluten, af Luye, biflod till Durance, genomfluten dal. 6,713 inv. (1901; som kommun 11,018). Lycée, lärar- och lärarinneseminarium, museum och bibliotek. Biskopssäte. Tillverkning af läder och cement. Det kringliggande landskapet hette förr Gapencois och hörde till Dauphiné. - Omgifningen bevattnas af en storartad kanalanläggning (C anal de Gap 1. d e D r a c), som börjar vid föreningen af Dracs båda källbäckar på 1,170 m. höjd, går genom Puy de Manse i en 3,581 m. lång tunnel, grenar sig därefter i två armar (Charence och Kochette), hvardera af omkr. 26 km. längd, hvilka tillsammans föra omkr. 4.000 I. vatten i sekunden, afsedda att fruktbargöra 6,700 har, ehuru man af brist på kapital ej kunnat tillgodogöra sig vattnet för mer än 1,700 har. Kanalens hela längd är 445 km. Den byggdes 1864 -88. (J. F. N.) Gapencois [gapaswa']. Se Gap. Gapnäbbar, Anastomus, zool., är ett storkarna närstående släkte, hvilket utmärkes därigenom, att näbben är tjock och hoptryckt samt att de fint tandade käkkanterna blott mot roten och spetsen sluta tillhopa, men på midten äro åtskilda och där Anastomus lamelligerus. purpurrödt samt förläna en egendomlig skönhet åt fjäderdräkten, som i öfrigt är svart. Fågeln tillhör mellersta och södra Afrika samt Madagaskar. Den lefver förnämligast af snäckor och musslor, hvilka den öppnar med stor skicklighet. Både gamla och unga gapnäbbar ätas; de senares kött betraktas vid Sam-besi som en läckerhet. c- R- s- (L-e-) Ga'pon (lillry. Gapün), Georgij, rysk präst och agitator, f. 1839, son af en bonde i guv. Poltava, genomgick teol. seminariet i Kiev, trädde som fängelsepredikant i Petersburg i liflig beröring med kroppsarbetare och fick efter hand ofantligt inflytande och popularitet såsom agitator genom fördelaktigt utseende, entusiastiska tal och lifligt intresse för folkets sak. Hans program, lika mycket politiskt som ekonomiskt, synes ha bestått i ett slags kristlig socialism. Världsbekant blef G. "den blodiga söndagen" 9 (22) jan. 1905, då han organiserade det stora demonstrationståget till Vinterpalatset. Under tumultet lyckades G. själf undkomma oskadd och flydde i förklädnad öfver preussiska gränsen till utlandet, men återvände till Ryssland i slutet af