743 Gardiner-Gareis 744 tiska kyrkohistoriker blifvit ensidigt bedömd. Han var en uppriktig, ehuru icke alltid följdriktig anhängare af katolska religionen, en skicklig teolog och en varm befordrare af vetenskapen. Utom sitt beryktade arbete om suprematien, De vera obediencia oralio (1535), utgaf G. flera stridsskrifter mot den protestantiske teologen M. Butzer. (V. S-g.) Gardiner [gä'dine], SamuelRawson, engelsk häfdatecknare, f. 4 mars 1829 i Eopley (grefsk. Hampshire), af en släkt, som räknade sina anor upp till Oliver Cromwells son Henry, d. 23 febr. 1902 i Sevenoaks (invid London), studerade i Oxford, men af bröt sin akademiska bana 1853, då han slöt sig till Ir-vingianernas religionssamfund (han tillhörde det ett tjugutal år och var sedan 1855 gift med en dotter till dess stiftare, Henry Irving). 1871-85 var G. professor vid King's college i London samt deltog 1880-94 lifligt som föreläsare i den från Londonuniversitetet utgående universitetsut-vidgningsrörelsen. Tidtals tjänstgjorde han äfven 1886-1901 som examinator i historia dels vid Oxfords, dels vid Londons universitet, men afböjde 1894 den efter Froude lediga och honom af Kose-bery erbjudna historiepr-ofessuren i Oxford. 1887 blef han hedersdoktor i Göttingen och 1895 juris doktor i Oxford. Från 1891 till våren 1901 var han utgifvare af "English historical review". - Redan på 1850-talet grep sig G. an med sitt lifsarbete, en mycket omfattande och på minutiöst noggrann källforskning grundad och med sällspord opartiskhet utförd framställning af Englands politiska historia 1603-1660. De första delarna af detta stora arbete ("tiden 1603-1616) utkommo 1863, och 1883 hade han hunnit fram till inbördeskrigets utbrott 1642, hvarpå de under olika titlar utkomna volymerna samlades till History of England from the accession of James I to the outbreak of the great civil war, 1603-164=2 (10 bd, 1883 -84). Till detta arbete sluta sig History of the great civil war, 1642-1649 (4 bd, 1886-94) och History of the commonwealth and protectorate (3 bd, 1894-1901). Vid sin död hade G. ej hunnit slutföra planen, utan framställningen stannar med året 1656; arbetets fullbordande torde ha öfver-tagits af hans lärjunge Firth (se d. o.). G:s forskningar om de båda första Stuartarnas och Cromwells tid äro grundläggande för modern vetenskaplig uppfattning af denna period i Englands historia. Hans framställningsmetod har kallats "frivilligt opersonlig" och verkar i de första delarna kanske något kylig, men lyckas förträffligt utreda sakförhållandena och framhäfva de väsentliga idéströmningarna. Bland G:s smärre arbeten om samma tidsperiod märkas The first two Stuarts and the puritan revolution (1876), What gunpowder plot was (1897), Cromwell's place in history (s. å.) och den personligare och liffullare än hans öfriga arbeten skrifna biografien Oliver Cromwell (1899; ny uppl. 1901). Dessutom utgaf han flera urkundspublikationer och samlade de förnämsta källorna till engelska revolutionens författningshistoria i Constitulional documents of the puritan revolution 1628-1660 (1889; 2:a uppl. 1899). I samband med sin lärarverksamhet utgaf G. bl. a. det klara öfversiktsarbetet The thirty years' war (i serien "Epochs of modern history", 1874), den sakrika och sammanträngda handboken A student's history of England (3 bd, 1890-92) och den geniala historiska inledningen i den af honom och J. Bass Mullinger gemensamt utgifna källöfversikten Intro-duction to the study of english history (1881; 3:e uppl. 1894). - Genom sina banbrytande arbeten om Stuartarnas och Cromwells tid - "han fann denna tids häfder som en legend och lämnade dem ifrån sig som historia", säger York Powell - blef G. sin samtids förnämste engelske häfdatecknare, och han har utöfvat stort inflytande på den engelska historieskrifningens utveckling till större metodisk skärpa och grundlighet. V. S-g. Gardi'st (fr. le garde), soldat vid ett gardesregemente. Se Garde. Gardner [gä'dno], stad i nordamerikanska staten Massachusetts, 24 km. v. om Fitchburg. 10,813 inv. (1900). Möbelsnickerier. Gardner [gä'dne], Allan, lord G., engelsk amiral, f. 1742, d. 1809, ingick vid flottan 1755 och blef 1766 captain. Från 1778 deltog han med stor utmärkelse uti sjökriget i Västindien och var 1786-89 högste befälhafvare på Jamaicastationen. 1790 blef han amiralitetslord och medlem af underhuset, som han tillhörde till 1806. Som konter-amiral, hvartill han utnämndes 1793, tog han en ärofull del i den viktiga segern öfver franska flottan i Kanalen l juni 1794 och blef tiU följd däraf viceamiral och baronet. 1800 utnämndes han till peer af Irland (baron G.), 1805 blef han amiral och 1806 peer af det Förenade konungariket (baron G. of Üttoxeter) samt fick 1807 befälet öfver kanalflottan. _ O. E. G. N.* Gardner [gä'dno], George, engelsk botanist, f. 1812, d. 1849 på Ceylon, samlade 1836-40 i Brasilien flera tusen växtarter och skref Travels in the interiör of Brazil (1846). Gardners mitraljös [gä'dnes]. Se Kulspruta. Gardone-Riviëra [-dåne-]. Se Garda-sjön. Gårdonyi [gä'rdånji], Géza, ungersk novellförfattare, f. 1863, har skrifvit en mängd noveller, romaner m. m., bland hvilka särskildt de novellsamlingar, i hvilka småborgaren Göre Gåbor med naiv och ursprunglig humor uppträder som talande person, blifvit synnerligen populära. K. B. W. Gardställning. Se Fäktkonst, sp. 213. Gareis, Karl Heinrich Franz, tysk jurist, f. 1844, professor i Bern 1873, i Giessen 1875, i Königsberg 1888 och i München 1902, medlem af tyska riksdagen 1878-81, är specialist i handelsrätt, men har bearbetat äfven folkrätten och rätts-encyklopedien. Bland G:s skrifter märkas utom textupplagor af tyska handelslagboken och växelordningen med förklaringar: Die verträge zu gunsten dritter (1873), Das deutsche handelsrecht (1880. 7:e uppl. 1903), Allgemeines staatsrecht (i Mar-quardsens "Handbuch des öffentlichen rechts", 1883), Encyclopädie und methodologie der rechts-wissenschaft (1887, 3:e uppl. 1904), Institutionen