741 Gardelegen-Gardiner 742 än 20 baletter märkes den komiska La dansomanie. Han iscensatte marseljäsen. E- F-t. Ga'rdelegen, kretsstad i preussiska reg.-omr. Magdeburg, vid Milde. 7,799 inv. (1900). Staden, som anlades 924, har tre evangeliska och en katolsk kyrka samt realskola. Tillverkning af pärlemorknappar, konserver, landtbruksmaskiner. (J. F. N.) Gardell-Ericson, A. M., målarinna. Se Ericson, J. E. Garde-näppe [gardna'pp], fr., bordduksskyd-dare, bricka af halm e. d. att ställa varma fat eller tallrikar eller ock buteljer på. Gardenia Ellis. 1. Bot., växtsläkte af fam. Rubiaceæ, afd. Cinchonoideæ. Arterna äro buskar, någon gång träd, med ofta stora hvita eller gula blommor. De växa i Gamla världens tropiska och subtropiska länder. Flera odlas som prydnadsväxter i växthus och boningsrum, t. ex. G. florida L., från Kina, hvilken har ensamma, tämligen stora, välluktande, hvita blommor samt mörkgröna, glänsande blad, och G. radicans Thunb. m. fl. I Kina användas blommorna till parfymering af te. Torkade frukter af flera dithörande arter nyttjas till färgning, vanligast i gult. På detta sätt färgas t. ex. i Kina mandarindräkter gula. Det gula färgämnet är sannolikt identiskt med crocin i saffran. Frukterna af Gardenia ha i hemlandet medicinsk användning. 2. Paleobot. Under tertiärperioden funnos åtskilliga arter af Gardenia äfven i Europa. I synnerhet utbredd var G. Wetzleri Hr, hvars frukter man funnit flerstädes i Schweiz och Tyskland, ända upp till Samland och Königsberg, samt äfven i södra England. Denna art tyckes ha varit närmast besläktad med de nu lefvande G. lutea Fres. och G. Thunbergn L. fil., af hvilka den förra finnes i Abessinien, den senare på Kap. Några fossila blad af släktet har man däremot ännu icke med säkerhet lyckats påvisa. 1. (G. L-m.) 2. A. G. N. Garden of the gods [gä'dn öv the gå'dsj. Se Colorado springs. Garden party [gä'dn pä'ti], eng., trädgårdsfest, lustbarhet i en trädgård eller park. Gardera (fr. gärder), skydda, vakta, försvara, bevara. Jfr En garde, Gärd, Garde, Garde och G a r d e z. Garderhöj, fort. Se Köpenhamn. Gardermoen, exercisplats på egendomen Gärders område, i Ullensakers pastorat, Akershus amt (Norge), omkr. 45 km. från Kristiania. O. A. ö. Garderob [-råb; fr. garde-robe, af garde, förvar, och robe, klädnad], klädkammare, klädförråd. - Garderobier [-bië], fem. garderobiëre [-biär], fr., den person, som har tillsyn öfver ett klädförråd. Gardet [-da'], Georges, fransk skulptör, f. 1863 i Paris, studerade vid Ëcole des arts déco-ratifs och väckte under elevtiden uppmärksamhet inom kamratkretsen genom de små djurbilder han modellerade. Han debuterade på salongen 1885 med djurskulpturer, vann stor framgång 1887 med gruppen Panter med sina ungar (i brons i Paré Montsouris) och har sedan utfört en mängd förträffliga djurbilder. Hans uppfattning är fullt realistisk, i hans bästa verk äfven storstilad och dekorativ. Han har utfört såväl monumentala djurbilder som fr., smärre dylika och i olika material. Bland hans arbeten må nämnas grupperna Bisonoxe anfallen af en jaguar (brons), Lejonen vid Pont Alexandres norra landfäste (i sten), Tigerpar och Lejon med lejoninna (båda grupperna i h vit marmor) i slottet Vaux-le-Vicomte, Pantrar i strid (marmor 1896, Luxembourg-galleriet), Tigrinna med ungar (marmor i färger), Tigerfamilj, Danska dog g ar (en i Chan-tilly, en i staden Paris' samlingar, en i Luxem-bourg-galleriet 1904, samtliga i grå marmor), två hjortgrupper i brons (1908 vid Porto Dauphine i Paris), dessutom lekande tigerungar, killingar, apor, råttor och papegojor (ett par grupper i Sëvresporslin och en i onyx i Luxembourg-galleriet) m. fl. - Hans äldre broder Antoine Joseph G., f. 1861, d. 1891, fick Rompriset 1885 och var en talangfull skulptör. Bland hans arbeten är Tänkaren, grupp i marmor. Han är representerad i Luxembourg-galleriet af några porträttplaketter i brons. G-g N. Gardet dör, men gifver sig icke. Se La garde meurt et ne se rend på s. Gardez [-dë], fr., akta! skydda! - Gardez la reine [rän], g. la tour [tor], akta drottningen, tornet (i schackspel). Gardien de la paix [gardiå7 da la "fredsväktare'', poliskonstapel. Gardin (fr. courtine - numera nästan obrukl.; i stället begagnas rideau -, it. cortlna), förhänge för fönster, dörrar, sängar o. s. v. Gardiner [gä'dna 1. gä'dine], stad i nordamerikanska staten Maine, vid Kennebec river, genom en bro förenad med den på andra sidan floden belägna staden Pittston. 5,501 inv. (1900). Järngjuterier, sågar, papperskvarnar m. m. Gardiner [gä'dine], Stephen, biskop . af Winchester och lordkansler af England, f. omkr. 1483, d. 1555, blef juris doktor 1520 och doktor i kanoniska lagen 1521. Såsom sekreterare hos kardinal Wolsey förvärfvade G. noggrann kunskap om utrikespolitiken samt nyttjades mycket i diplomatiska värf. Hans nit och förmåga att befordra Henrik VIII :s önskan att skilja sig från Katarina af Aragonien gaf konungen anledning att 1528 afsända honom jämte biskop Edward Fox till Italien, där de hos påfven utverkade fullmakt för kardinalerna Wolsey och Campeggio att i England afgöra frågan om äktenskapsskillnaden. 1529-34 var G. konungens sekreterare och blef därunder (1531) biskop af Winchester. Han visade sig som en nitisk försvarare af konungens supremati öfver kyrkan, men gillade i öfrigt ej Thomas Cromwells kyrkopolitik. Då han i början af Edvard VI:s regering satte sig mot protestantiska lärans införande, blef han aflägsnad från rådet samt till sist afsatt från biskopsämbetet och hållen i fängelse, men frigafs, då drottning Maria (1553) besteg tronen, återfick sitt biskopsstift, utnämndes till lordkansler samt var någon tid drottningens förnämste rådgifvare. Han fick nu till uppgift att omgöra icke så litet af det verk han i sina yngre år hjälpt till att genomdrifva - att försvara lagiigheten af drottningens börd och af hennes moders äktenskap och återkalla hvad han själf skrifvit rörande den kungliga suprematien. I den upplågande förföljelsen mot protestanterna hade ock G. sin del, ehuru han vid flera tillfällen visade sig böjd för mildare mått och steg. G. har af äldre protestan-