Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gedanit. Se Bärnsten, sp. 850.
Gedankenmalerei [ge-], ty., "tankemåleri". Se
Cornelius, P. von, sp. 737.
Gedanum, latinsk namnform för Danzig.
Gedda [jädda], von, svensk adlig ätt,
härstammande från rådmannen i Visby Johan Gedda,
erhöll 1719 adlig och 1730 friherrlig värdighet.
1. Niklas Peter von G., son af
ofvannämnde Johan G., friherre, diplomat, f.
27 febr. 1675 i Visby, d. 15 maj 1758 i
Stockholm, anställdes efter slutade studier vid
in- och utländska universitet vid svenska
beskickningen i Paris, tjänstgjorde
därpå några år hemma i kansliet och förordnades
1707 till kommissionssekreterare i Paris. 1721
utnämndes han till resident därstädes och 1725
till envoyé vid samma hof. 1728 var han
svensk ambassadör vid kongressen i Soissons
och blef 1730 ministre plénipotentiaire vid
franska hofvet. Under en del af sin långvariga
vistelse i Paris skötte G. polske konungen
Stanislaus’ angelägenheter vid franska
hofvet och kom därigenom i synnerlig gunst
hos franska drottningen, Stanislaus’ dotter.
Äfven med den mäktige kardinal Fleury stod
han på förtrolig fot och utnämndes på hans
förord till fransk baron 1727. G., som i
hemlighet uppbar en årlig engelsk pension,
meddelade emellertid upplysningar från Paris
till engelska kabinettet. Vid den
på 1730-talet uppkommande skilsmässan mellan
England och Frankrike höll sig G. till England,
liksom han i den inre politiken förblef trogen
anhängare af Arvid Horn. Han blef därför
alltmer föremål för franska regeringens
ogunst och återkallades till Sverige, där
han 1736 utnämndes till statssekreterare vid
utrikesexpeditionen. Vid riksdagen 1738-39
sökte G. med engelska penningar motarbeta
hattpartiet och den franska agitationen.
Efter segern önskade visserligen hattarna
aflägsna G. ur kansliet, men då han ej frivilligt
ville lämna sin plats och anledning saknades att
afsätta honom genom dom, måste de befordra
honom till hof kansler efter v. Kochen.
Vid riksdagen 1742 tillhörde G. mössornas
partikonselj. Han utsågs till Sveriges förste
underhandlare vid fredskongressen i Åbo,
men afsade sig detta uppdrag. 1742 utnämndes
G. till president i Kammarrevisionen, hvarifrån
han först 1755 tog afsked. G. upphöjdes
1719 i adligt och 1730 i friherrligt stånd.
Han berömmes såsom intresserad af vetenskapliga
(klassiska) studier. B. S. (L. S.)
2. Peter Niklas von G., d. y., friherre,
den föregåendes son, ansedd kemist och fysiker,
f. 1737, d. 1814 i Stockholm, ingick
1755 såsom kanslist i Kammarrevisionen
och blef 1778 kammarrevisionsråd. G. blef
1786 medlem af Vet. akad., i hvars handl.
åtskilliga af hans arbeten publicerats.
B. S.*
Gedda [jädda], Georg, krigare, f. 19 juni 1755 i
Pyttis i Finland, d. 22 okt. 1806 i Stockholm,
gick efter slutade studier i Uppsala i fransk
krigstjänst och fick anställning vid regementet
Royal suédois. Med detta gjorde han fälttågen
1781-83, deltog därunder i sjöslaget vid Cabo
Espartel samt i belägringarna af Mahon och
Gibraltar, befordrades till kapten och skickades
1785 jämte andra franska officerare till Neapel
för att införa ordning inom den demoraliserade
neapolitanska hären. Därunder befordrades han
till major. 1791 hemkallades han till Sverige
och blef 1796 sekundchef för Lifregementets
värfvade infanteri samt 1802 tillika
generaladjutant. 1797 blef G. adlad.
B. S.*
Geddes [ge’dis], Alexander, skotsk katolsk
teolog. Se Bibelkritik, sp. 236.
Gedeonov [ge-], Stepan Aleksandrovitj,
rysk författare, f. 1816, d. 1877, direktör
för Eremitaget och de k. teatrarna i
Petersburg, författade två arbeten rörande den
s. k. varjagiska frågan O varjazjskom voprose
(Om varjagiska frågan, 1862} och Varjagi i Rus
(2 dlr, 1876), som trots ensidighet och brist
på vetenskaplig metod röja stor lärdom, ehuru
förf :s uppfattning om varjagernas ursprung från
andra trakter af Östersjön än Sverige icke håller
stånd mot den moderna kritiken. A-d J.
Gedigen (ty. gediegen), ren och oblandad (om
metaller); fullödig, helgjuten, varaktig, äkta,
al verkligt inre värde.
Gedigna metaller, miner., kallas i mineralriket
i rent tillstånd förekommande metaller. Guld
och platina träffas nästan alltid i gediget
tillstånd; silfver, kvicksilfver, koppar,
vismut, antimon och arsenik förekomma ofta
gedigna, bly och järn sällan.
P. T. C.*
Gedike [ge-], Friedrich, tysk skolman, f. 1754,
d. 1803, blef 1776 subrektor och 1779 direktor
vid Friedrich-Werderska gymnasiet i Berlin,
hvilket läroverk han kraftigt främjade. 1791
blef han med-direktor för Köllnska gymnasiet och
1793 ensam styresman för detsamma. G. utöfvade
stort inflytande på skolväsendets utveckling i
Tyskland, särskildt i Preussen. Hans pedagogiska
skrifter, t. ex. Schulschriften (1789- 95)
och Berlinische monatsschrift, innehålla en
mängd goda idéer och förslag. Hans läseböcker
och krestomatier åtnjuta stort anseende.
Gedimin, litauisk storfurste, den egentlige
grundläggaren af det litauiska väldet,
regerade 1316 -41. Han utvidgade rikets
område med furstendömena Polotsk, Vitebsk,
Minsk, Pinsk och Turov (uppgifterna om hans
eröfringståg mot Kiev och Volynien har kritiken
däremot utmönstrat). Mot den tyska riddarorden
i Preussen och Livland kämpade han ständigt för
sitt ännu dniska rikes bestånd, men skyddade
samtidigt den grekiskortodoxa kyrkan och det
ryska folkelementet. Han inlät sig äfven i
förhandlingar med den påfliga kurian för att
genom lockande förespeglingar vinna dess
sympati gentemot ordensherrarna; i samma
syfte slöt han också förbund med Polen. Han
inkallade i riket tyska handtverkare och
konstnärer. Genom sin sonson Jagello blef han
stamfader för den Jagellonska konungaätten.
H. A-t.
Gedis [gedis] 1. Gedos, grek. Hermos, flod
i Mindre Asien, har sina källor i vilajetet
Khodavendikiar i berggruppen Ak-dag n. v. om
staden Gedis, strömmar i sydvästlig riktning
och faller efter ett lopp af omkr. 270 km. ut
i Smyrnaviken. Under regntiden är den ända till
5-6 m. djup, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
