för eljest mycket litet vatten. Längs nedre floddalen går järnvägen Smyrna-Alascher. Gedon [ge-], Lorenz, tysk konstnär, f. 1844 i München, d. 1883, var en af banbrytarna inom den patriotiska rörelse, som efter 1870 sökte pånyttföda en tysk konst. Som arkitekt upptog han i grefve Schacks palats med våning för Schackgalleriet (1872 -74) tysk barockstil, som arkitekterna dittills ringaktat. Han dekorerade äfven rum i tysk renässans, denna "bierkneipstil", som en tid framåt blef på modet, inredde den tyska konstsalen på världsutställningen i Paris 1878, anordnade historiska festtåg i 1500-talskostym samt var en lifaktig och på initiativ rik man. G-g N. Gedos. Se Gedis. Gedrit 1. Snarumit, miner., lerjordshaltiga rombiska amfiboler (se Antofyllit). Gedritskiffer, geol., en art hornbländeskiffer, i hvilken mineralet gedrit ingår som beståndsdel. Den har i Sverige träffats vid Väster Silfberg i Dalarna, i Norge vid Hilsen nära Snarum och i Kragerö-trakten. Litt.: Hj. Sjögren, "Förekomsten af gedrit såsom väsentlig beståndsdel i några norska och finska bergarter" (i öfv. K. Vet. akad :s förh. 1882 n:o 10) och Mats Weibull, "Om gedritskiffer från södra Dalarna" (i "Geol. fören:s förh.", 1896). E-E. Gedrosia, landskap i det forna Persien, ung. motsvarande det nuv. Belutsjistan. Dess ökennatur och ofruktbarhet, i synnerhet i s., äro bekanta genom Alexander den stores tåg, hvilkens här på återtåget från Indien led stora förluster i G. Jfr Belutsjistan och Mekran. Gedsholm, Gidsholm 1. Gjedsholm, gods i Ekby socken, Malmöhus län, bestående af G., 3 3/8 mtl frälse säteri med underlydande Ekby och Elestorp, tax. till 722,300 kr. (1906), däraf 42,000 kr. för annan fastighet; därtill komma fastigheter i Häslunda och Risekatslösa socknar. Gården är gammal och var fordom befäst samt omgifven af vallar och grafvar. Den har sitt namn efter väpnaren Erik Geet, som bebodde den 1443. Sedan 1770 har G egts af släkten Tornérhielm. Nuv. egare är landshöfdingen i Malmöhus län G. Tornérhielm. Gedungsen. Se Indalsälfven. Geefs [chefs], Willem, belgisk bildhuggare, f. 1806 i Antwerpen, d. 1883 i Bruxelles, studerade i Antwerpen, Paris och Italien. Han utförde såväl monumental- som genreskulptur: monumentet öfver de i revolutionen 1830 fallne i Bruxelles, staty af konung Leopold I (aftäckt 1880, sammastädes), Rubensstatyn i Antwerpen, Karl den store i Maestricht. Bland G :s öfriga verk är Det förälskade lejonet, porträtt m. m. - G:s hustru, Fanny G. (f. 1814, d. 1883), var målarinna. Två hans bröder voro skulptörer, Joseph G. (f. 1808, d. 1885), som utförde Leopold I:s ryttarstaty i Antwerpen och staty af A. Vesalius i Bruxelles, och Aloys G. .(f- 1817, d. 1841). Jfr Bartholeyns, "Guillaume Geefs" (1900). (G-g N.) Geel [gel]. Se Gheel. Geelmuyden [gelmöjden]. 1. Kristian Torber Hegge G., norsk sjöofficer, f. 16 okt. 1816 i Trondhjem, d. 13 maj 1885, blef 1836 löjtnant i marinen och studerade de följande åren vid bergverket i Falun och kanongjuterierna på Finspång och Stafsjö. Från 1841 var han under flera år lärare vid sjökadettinstitutet, sedermera "bestyrer" för tekniska skolan i Horten och därefter en kort tid för den 1870 inrättade polytekniska skolan i Trondhjem. 1874 blef han kommendör i flottan, tjänstgjorde från 1876 i flottans stab och blef 1882 chef för Karl Johansværns varf och handtverkarkåren. 1857-58 samt 1864 var han medlem af stortinget. G. inlade stora förtjänster som lärare, skolföreståndare och författare af teknologiska skrifter, bl. a. Lærebog i navigationen (1845; flera uppl.). 2. Ivar Kristian Sommerschild G., den föregåendes broder, norsk skolman och läroboksförfattare, f. 1819 i Trondhjem, d. 1875, tjänstgjorde några år vid Nissens latin- och realskola i Kristiania samt blef 1852 öfverlärare vid Fredrikshalds lärda skola och 1862 rektor vid Bergens katedralskola. 1857-58 och 1865-75 var han medlem af stortinget samt under flera år ordförande i dess kyrkokommitté. Som skolman åtnjöt G. ett stort anseende. Skrifter: Geografi for begyndere (1851), Lærebog i geografien til skolebrug (s. å.), Engelsk ordbog (1855), hvilka alla utgått i flera uppl., och Kortfattet statistisk haandbog över kongeriget Norges inddelinger i administrativ, retslig og geistlig henseende, efter officielle kilder (1871). 3. Hans G., son af G. 1, norsk astronom, f. 10 jan. 1844 i Fredriksværn, blef 1867 observatör och 1890 professor i astronomi vid universitetet i Kristiania samt direktör för därvarande observatorium. G. har publicerat åtskilliga arbeten inom den praktiska astronomien samt om zodiakalljuset m. m. Han har äfven utfört en del astronomiska och jordmagnetiska observationsarbeten; bland de förra märkas särskildt det tillsammans med C. Fearnley utgifna verket Zonenbeobachtungen der sterne zwischen 64° 50' und 70° 10' nördlicher declination auf der universitäts-sternwarte in Christiania angestellt (1888), hvars hufvudresultat ingå i den stora af Astronomiska sällskapet utgifna stjärnkatalogen. I förening med H. Mohn utgaf G. Elementær lærebog i astronomi (1876), under en längre tid lärobok vid de skandinaviska universiteten. En ny, fullständigt omarbetad upplaga af detta arbete utgafs af G. ensam 1908. 1. o. 2. O. A. Ö. 3. B-d. Geelong [gilå'n], hamnstad i australiska staten Victoria, vid Corio bay, en del af Port Phillip. 27,416 inv. (1906). Botanisk trädgård, ylle- och pappersindustri, garfverier, handel med ull, hvete och läder. G. anlades kort efter Melbourne och fick stadsrättigheter 1849. Geelvink-baai [chelvink baj], vik på nordvästra kusten af nederländska Nya Guinea, sträcker sig 700 km. in i landet och mottager i sin nordöstligaste del flera armar af Amberno- l. Rochussenfloden. Vid mynningen ligga på västkusten hamnen Doreh, nederländsk och tysk missionsstation, på östkusten Kap d'Urville. Framför den 250 km. breda öppningen ligga öarna Jobi, Maisori m. fl. I v. skiljes viken endast genom en smal landtunga från Mac Clure golfen. Geelvink-kanalen [chelvink-], sund i Indiska oceanen, på Väst-Australiens västkust, under 28- 29° s. br., skiljer Houtman rocks (1. Abrolhos) från kontinenten. Geeraerdsbergen [cherardsberchen]. Se Geertsbergen. Geert [gert], namnform för Gerhard. Geertgen [che'rtchen], tot Sint Jans, hol-