905 Generalfiskal-General-kirke-inspektions-kollegium 906 fedarer'jn öv tréi'd jo'niens]. Se Fackförening, sp. 1236. Generalfiskal kallades i Danmark sedan 1660 den ämbetsman, hvilken det tillhörde att åtala statsförbrytelser, ursprungligen äfven att häfda kronans finansiella kraf. Det var alltid en höiesteretsadvokat, som innehade detta ämbete, sålunda Wiwet (1763- 75), som anklagade Struensee och Brandt, Skibsted (1789-1812), som anklagade P. A. Heiberg och M. K. Bruun, samt Treschow (1828-46). Ämbetet indrogs 1863. E. Ebg. Generalflottbesiktning, sjöv. Se Generalbesiktning. Generalfältmarskalk. Se Fältmarskalk. Generalfälttygmästare, krigsv., den, åt hvilken anskaffningen och vården af härens vapen och ammunition samt af all till landtförsvaret hörande ar-tillerimateriel äro uppdragna. I Sverige var han intill 1898 tillika chef för artilleriet, men sagda år genomfördes en förändring, genom hvilken artilleriets regementen och kårer ställdes under resp. arméfördelningschefers befäl, under det att generalfälttygmästaren bibehöll befälsrätten öfver artilleristaben samt artilleriets verkstäder och tygpersonal. Han har emellertid fortfarande skyldigheten att inspektera artilleriets öfningar, och hans fullständiga titel är därför Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet. Han är chef äfven för Arméförvaltningens artilleridepartement (se Arméförvaltningen). G. af Wdt. Generalförpaktare. Se Fermiers géné-r au x. Generalförrådskassan, en 1722 inrättad kassa, som åtnjöt inkomst af vakansafgiften och arrende-afgiften af indragna mindre militieboställen vid de indelta regementena. Denna kassas, jämte den s. k. uppbrottskassans och underhållskassornas, alla tillgångar uppslukades af kriget 1741-43. De sistnämnda kassorna återupprättades icke, men general-förrådskassan hämtade sig åter genom de inkomster af vakans- och mötesafgifter, hvilka jämlikt k. bref-vet 30 juni 1744 skulle af kronofogdarna uppbäras och redovisas till kassan, som sålunda fortlefde intill 1830-talet. Kbg. Generalförslag, förslag (förteckning enligt särskildt formulär), utgörande sammandrag af skilda förslag, som insändes till konungen dels af generalmönsterherre öfver de mönstrade kompanierna, dels ai högste befälhafvare öfver flotta, eskader-, af delnings- och flottilj chef a) öfver bemanning och förråd, först efter skedd inmönstring och sedan för hvarje månad, b) öfver personal och materiel efter slutad drabbning. H. W-1. Generalgeva'ldiger (ty. gewaltiger, profoss vid armén) 1. Generalprofoss (fr. grand prévot) kallades i de värfvade arméerna under 17:e och 18:e årh. den tjänsteman, som hade högsta uppsikten öfver ordningen inom läger och kvarter samt var åklagare vid krigsrätt. Jfr Fältgevaldiger och Krigs f is k al. C. O. N. Generalguvernör. Se Guvernör. Generalhandel kallas ett lands samfällda varuutbyte med andra länder (import, export och re-export, men icke ren transitorörelse). Jfr Specialhandel. A. W:sonM. Generalhandelskompaniet L Indianska kompaniet privilegierades 1624 af Gustaf II Adolf för handel på främmande världsdelar och hedningarnas omvändelse. 1630 förenades det med skeppskompaniet (se d. o.). Kbg. Generalhusbesiktning, sjöv. Se Generalbesiktning. Generalife [che-], sp. (af arab. djennat al-arif), "byggmästarens trädgård", lusthus; trädgård; moriskt sommarpalats, t. ex. i Granada, nära Alham-bra (jfr Arabisk konst, sp. 1285). Generalingenjör, under 1600-talets förra hälft använd benämning på den officer, som stod i spetsen för fortifikationsväsendet i Sveriges transbaltiska besittningar, t. ex. J. Kodenburgh (22 maj 1639) i Liv- och Ingermanland och K. Maxdefelt (1648) i de svenska fästningarna s. om Östersjön. Äfven under 30-åriga kriget förekom någon gång generalingenjör. L. W:sonM. Generalinspektör var under 1680-talet titeln på en under Kammarkollegium lydande ämbetsman, som stod i spetsen för landttullarnas förvaltning. Generalintendent, chefen för Arméförvaltningens intendentsdepartement och för i n t e n-denturkåren (se d. o.). I den förra egenskapen tillkommer honom ledningen af alla de ärenden, såsom beklädnad, underhåll, remontering o. d., hvilka tillkomma intendentsdepartementet i Arméförvaltningen (se d. o.), i den senare befälet öfver intendenturkårens hela personal, dess utbildning, användning m. m. - Förvaltningstjänsten vid svenska armén i fält ställes under högsta ledning af en generalintendent, hvilken besörjer arméns förplägning, handhar kassa- och redovisningsväsendet m. m. samt tillhör arméns högkvarter. - Vid örlogsflottan förordnades 1789 en generalintendent, i hvars hand hela den ekonomiska styrelsen hvilade. Ämbetet upphäfdes 1794. C. O. N. O. E. G. N.* Generalisera [jene-; fr. généraliser), göra allmän, göra allmängiltig, se bort från de enskilda fallen, tillämpa på alla tänkbara (eller ett större antal af) fall. Motsats: specialisera. Jfr Generell. - Log., öfvergå i tänkandet från en individuell föreställning eller en art till ett däröfver öfverordnadt släktbegrepp (genus)-, motsatsen är specifiera, öfvergå från ett släktbegrepp till därunder underordnad art eller individuell föreställning (species). S-e. Generali'ssimus. Se General 3. Generäliter, lat., i allmänhet, öfver hufvud. Generalitët. Se General 3. Generalitetsländerna, i den forna republiken Förenta Nederländerna de af generalstaterna (republikens riksdag) förvaltade, i dessa ej representerade, mest från de södra provinserna eröfrade områdena: kvarteren s'Hertogenbosch och Antwerpen, Staten-flandern, Statenlimburg och äfven kvarteret Geldern. Generalkapitel. Se Kloster. Generalkapten. Se General 3. General-kirke-inspektions-kollegium [gen-] kallades det i Danmark l okt. 1737 inrättade högsta regeringsorganet för afgörande af kyrkans samtliga angelägenheter. Kollegiet ställdes omedelbart under konungen samt utöfvade ett mäktigt och tryckande inflytande på det religiösa lifvet, hvilket det genom yttre tvång (förbud mot nöjen, äfven de oskyldigaste, tvungen kyrkogång och sabbatshvila o. s. v.) sökte stöpa i pietistisk form. Hof predikan ten Bluhme var dess egentlige ledare. Efter Kristian Yl :s död