907 Generalkommando-Generalpoststyrelsen 908 1746 miste det sin betydelse och upphörde 1771 som själfständigt regeringskollégium, men upphäfdes först 1791. -U- Ebg. Generalkommando, krigsv., kallas vanligen chefskapet för en tysk armékår, och chefen benämnes vanligen kommenderande general. C. O. N. Generalkommission [gen-] der gewerk-schaften Deutschlands. Se Fackförening, sp. 1237. Generalkoncessionen, kyrkohist. Se Evangeliska unionen 2. Generalkonfessor (af general, se d. o. 2, och lat. confessor, biktfader). Se Birgittinorden, sp. 457. Generalkongregation (se Kongregation), sammanträde, i hvilket alla medlemmarna af ett konsilium, en synod o. s. v. deltaga; generalkapitel (se Jesuitorden och Kloster). Generalkonkurs. Se Konkurs. Generalkonsistõrium. Se Consistorium ecclesiasticum general e. Generalkonsul. Se Konsul. Generalkort. Se Sjok o r t. Generalkrigskommissarie, chefen för Arméförvaltningens civila departement, hvilket handlägger de flesta ärenden rörande utgifter från anslaget till fjärde hufvudtiteln (se Arméförvaltningen). C. O. N. Generalkurs. Se Generaldistans. Generalkvartermästare, senare äfven öfver-stekvartermästare, fordom benämning på den officer, som i fält hade ledningen af en armés marsch och förläggning, befästningars uppkastande och belägringars utförande m. m. Titeln bars första gången i Sverige af Arendt Asserij, som 8 juli 1579 fick beställning som generalkvartermästare öfver allt krigsfolket i Livland. När senare en fältfortifika-tionsstat anställdes vid hvarje armé, blef generalkvartermästaren dess chef, men fortfor att såsom sådan tillhöra äfven generalstaben; och när slutligen en fortifikationsstat upprättades äfven hemma i landet, öfvergick benämningen också till dennas främste man, och i Sverige kallades sedan chefen för Fortifikationen så ända till 1812. (Jfr Fortifikationen och Generalstab.) L. W:sonM. Generalkvartermästarlöjtnant, ursprungligen (i Sverige första gången 1579) benämning på generalkvartermästarens närmaste man och ställföreträdare, öfvergick sedan till en officersgrad vid Fortifikationsstaten med öfverstelöjtnants rang. Benämningen utbyttes 1807 mot öfverstelöjtnant, men i Ingenjörkårens fältmätuingsbrigad upptogs den åter under åren 1811 och 1812. L. W:sonM. Generallandtmäterikontoret. Se L a n d t m ä-t e r i. Generallptsdirektör. Se Lotsstyrelsen. Generallöjtnant. Se General 3. Generalmajor. Se General 3. Generalmarsch, krigsv., kallas den signal, som enligt svenska tjänstgöringsreglementet skall gifvas, då trupper skola göra sig redo till uppbrott eller till samling för visst ändamål, äfvensom signalen för utförande af bajonettanfall. Denna signal kan gifvas äfven af hela musikkåren. I utländska arméer förstår man vanligen med generalmarsch en larmsignal, genom hvilken man kallar alla trupper att hastigt utrycka. C. O. N. Generalmili'tie-afräkningskontoret, förv., var, jämlikt 1719 års regeringsform, en af de många underafdelningarna i Kammarkollegium och benämndes från år 1734 Militie-1. Andra a f r ä k-ningskontoret. Kbg. Generalmönstring, krigsv., kallades den mönstring, som förrättades af därtill af K. M:t särskildt för hvarje gång förordnad generalmönsterherre, biträdd af en på samma sätt förordnad generalmönstringskommissarie, senare af vederbörande arméfördelningschef eller vapeninspektör, biträdd af regementets i fråga auditör, för att undersöka personalens, hästarnas och materielens tillstånd samt äfven, huruvida manskapet åtnjutit sin rätt. Generalmönstringen har sitt ursprung i de vapensyner eller "munstringar", som alltifrån 14:e årh. höllos med frälset för att efterse rustningstjänstens riktiga fullgörande. Sedermera utsträcktes de till alla stående trupper, när sådana upprättades. Efter det yngre indelningsverkets genomförande af Karl XI verkställdes noggranna mönstringar, som då fingo benämningen generalmönstring, af konungen själf eller af den generalsperson, som han därtill utsåg. Småningom bestämdes, att generalmönstring skulle hållas än hvart femte, än hvart tredje år, äfven med värfvade trupper. Vid denna förrättning, där landshöfdingen var närvarande för att bevaka rote- och rusthållares rätt, godkändes eller kasserades efter senaste generalmönstringen antagna rekryter och rcmonter, beviljades afsked för korpraler och manskap, anmäldes pensionsberättigade korpraler och mi.nskap till pension, godkändes nyanskaffad mundering o. s. v. Till hvarje generalmönstring upprättades utförliga generalmönsterrullor, hvilka utgöra den bästa källan för våra regementens historia, och själfva förrättningen egde rum med stor ceremoni. 1887 blefvo generalmönstringarna årliga för alla indelta trupper, hvart tredje år återkommande för värfvade, och tillvägagångssättet jämte rullorna förenklades betydligt. 1905 afskaffades förrättningen, sedan åliggandet att bevilja manskap afsked öfverflyttats till regementscheferna. - Äfven med flottans manskap förrättades generalmönstring, med sjömans- och skeppsgossekårerna hvart tredje år och vid båtsmanshållen hvart femte på ofvan beskrifvet sätt. I det från 1908 gällande reglementet för marinen (Flottan och Kustartilleriet) ha bestämmelserna om generalmönstring utgått. C. O. N. H. W-l. Generalorder, krigsv., kallas i Sverige alla befallningar rörande armén och flottan, hvilka vederbörande statsråd och departementschef utfärdar "på nådigste befallning". Förr gafs denna benämning äfven åt de befallningar, som högste befälhafvaren för en armé utgaf. C. O. N. Generalpardon. Se Pardon. Generalpaus, mus., en af alla medverkande stämmor i ett tonstycke på en gång gjord paus af mer än en taktdel. A. L.* Generalpostdirektör. Se Generalpoststyrelsen. Generalpoststyrelsen, förv., svenska postverkets centralförvaltning, till 1850 kallad öfverpost-direktörsämbetet, åligger, jämlikt instruktion af 31 dec. 1902, att tillse, det postverket uppehälles i ett med god ordning och tidens förd-