Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giftostämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Giftostämma-Giftstadga
1142
däri giftorätt ej eger rum. Denna anordning har
sin grund dels i den historiska uppfattningen
om hvardera makens släkts rätt till den jord,
som maken egt före äktenskapet eller ärft,
dels i hänsyn till gifvårens uttalade vilja med
afseende på egendom, 6om skänkts åt ena maken,
dels också i makarnas erkända befogenhet att
genom äktenskapsförord själfva ordna sina
inbördes förmögenhetsförhållanden. Enskild
egendom är sålunda: a) fast egendom på landet,
som make åtkommit antingen genom arf eller ock
före äktenskapet på hvilket sätt som helst;
1) i äktenskap, ingångna efter 1898 års slut,
fast egendom i stad af samma kategorier (enligt
lag af l juli 1898, som till stadsfastigheter
utsträckte giltigheten af den under a) angifna,
sedan gammalt gällande regeln); c) lös eller fast
"egendom genom gåfva eller testamente till ena
maken gifven med villkor att den honom eller
henne enskildt tillhöra skall" (G. B. 10:
2), därunder äfven fideikommiss torde kunna
inbegripas; d) hvad genom äktenskapsförord
förbehållits endera maken enskildt; samt - på
grund af själfva egendomens natur - e) sådana
ena maken personligen tillkommande förmåner, som
icke utan vidare få öfverlåtas på annan, såsom
personlig jakträtt, rätt på grund af fribiljett,
stadgad åborätt m. m. Makarnas öfriga egendom -
inbegripet hvad genom äktenskapsförord särskildt
dit hänförts - är samfälld,-såframt icke genom
boskillnad förmögenhetsgemenskapen häfts och
boet skiftats.
Giftorättens storlek har enligt vår äldre
landsrätt varit olika för man och hustru, 2/a
för den förre och allenast 1/s för den senare,
medan däremot redan medeltidens stadslagar
(utom Visby stadslag) gåfvo makarna lika stora
giftorättsandelar. Privi-legiivis tillerkändes
sedermera (1569, 1650, 1675, 1723) prästänkor
rätt att "efter deras män dela godset, löst och
fast, ehvarest det är beläget, efter stadslag,
så att hustrun tager halfparten", och i 1734 års
lag är giftorätt efter stadsrätt öfver hufvud
stadgad för dem, "som till prästaståndet höra",
allenast med undantag för arfvejord på landet
och "den jord, som före äktenskapet där aflad
är". Enligt sistnämnda lag bestod giftorätt
efter stadsrätt för öfrigt dels städse i
stadsfastigheter, dels ock "för borgare och
ofrälse man, som i staden bor", i lös egendom,
under det att å andra sidan ej mindre all fast
egendom på landet, utom den, som var kommunikabel
för makar af prästestånd, än äfven frälsemäns och
bönders lösa egendom var föremål för giftorätt
enligt landsrätt (G. B. 10: 2-5). K. förordn,
af 19 maj 1845 gjorde härutinnan den ändring,
att i alla äktenskap, ingångna efter det
förordningen trädt i kraft (14 sept. 1845),
"man och hustru hafva giftorätt till hälften
hvardera" i kommunikabel egendom. - Genom vissa
handlingar kan make förverka sin giftorätt,
helt eller delvis. Bl. a. förverkar sålunda,
vid äktenskapsskillnad på grund af förlöpande
eller stämpling mot makens lif, den skyldige
maken hela sin giftorätt; vid skilsmässa på
grund af hor mister äktenskaps-brytaren halfva
giftorätten; omgifte utan förutgången afvittring
medför förlust af V» o°h förfallolös försummelse
att ombesörja bouppteckning efter afliden make
förlust af Y* af giftorätten från det upplösta
äktenskapet (G. B. 13: 4, 1; 12: 1; Ä. B. 9: 5).
Så länge äktenskapet fortvarar, förblir den sam-
fällda egendomen odelad, i regel hufvudsakligen
under mannens förvaltning. Efter äktenskapets
upplösning, genom endera makens död eller
äktenskapsskillnad, verkställes skifte, hvarvid
hvardera makens hälft uttages. Under bestående
äktenskap kunna endast i fall af boskillnad
makarnas giftorättsandelar utskiftas. - Litt.:
Olivecrona, "Om makars giftorätt i bo" (5:e
uppl. 1882), Winroth, "Svensk civilrätt", II
(1900-01). K. H. B. (C.G.Bj.)
Giftostämma (fsv. gipto stæmna, gifta stæmna),
jur., betecknade redan i det gamla lagspråket
den tidrymd (arrendetid), för hvilken en
jordegendom utlejdes. Denna tid, som enligt
endast ett par landskapslagar (Västgötalagen och
Hälsingelagen) var obestämd, fastställdes af de
flesta Svealagarna till 8 år. Enligt östgötalagen
var den däremot sexårig, och denna tidslängd
stadgades äfven af landslagarna. I åtskilliga
fall kunde emellertid giftostämman äfven utan
godvillig öfverenskommelse af-kortas. - 1734
års lag, som äfven kallar legotiden å jord för
giftostämma, tillåter kontrahenterna att utsätta
denna på landbons lifstid eller på huru många år
som helst. Giftostämma på vissa år har emellertid
genom senare bestämmelser något begränsats. Så
har legotiden för kronoegendomar bestämts först
till 15, sedermera till 30 och slutligen till 20
år (k. kung. 12 juli 1863). Enligt k. kung. 10
nov. 1882 skall arrende af kronan tillhörig
jordegendom i allmänhet omfatta 20 år. Å de
egendomar, som tillhöra allmänna inrättningar,
har den vanliga legotiden varit 30 år, men har
numera för många egendomar, förkortats till 20
år. Enligt den nya lagen om nyttjanderätt till
fast egendom (14 juni 1907) må aftal, hvarigenom
nyttjanderätt till fast egendom å landet på viss
tid upplåtes, ej gälla mer än 50 år. K- H. B.*
Giftskydd, Giftskyddande medel. Se Antitoxiner.
Giftskåp. Enligt de föreskrifter, som finnas
intagna i apotekarreglementet och andra senare
förordningar, åligger det apotekare att i
särskildt läst skåp, till hvilket endast han
själf eller edsvuret biträde innehar nyckeln,
förvara alla de med tvenne gifttecken (se d. o.),
§2> utmärkta gifter. Förvaringskärlen skola,
till förekommande af förväxling, vara försedda
med särskildt färgade signaturlappar, antingen
hvita med svart skrift eller svarta med hvit
skrift, och de hyllor, på hvilka de äro ställda,
skola förses med motsvarande färg, hvit eller
svart. F. B.*
Giftsnokar, Elapinæ, zool., en grupp bland
giftormarna, hvilken, liksom alla Proteroglypha,
eger en rad smärre, på vanligt sätt byggda
tänder bakom den fårade gifttanden, men
till skillnad från de öfriga har svansen
cylindrisk. Alla ha smal kropp och litet
hufvud. Omkr. 150 arter äro spridda öfver
de varmare delarna af båda jordhalfvorna;
i Australien utgöra de omkr. halfva antalet
där lefvande ormar. Till denna grupp höra
släktena praktormarna (Elaps), glasögonormar-n
a (Naja), bungarumormarna (Bungarus) o. a.
L-e.
Giftstadga, förordning ang. vård och försäljning
af giftiga ämnen och varor. En sådan utfärdades
7 jan. 1876, i hvilken genom k. kung. af 14
nov. 1879 gjordes några ändringar och tillägg
rörande handeln med arsenikhaltiga varor. En
ny, nu gällande giftstadga utfärdades 7
dec. 1906. De viktigaste bestämmelserna i denna
äro följande. De gif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
