Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasharmonika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1297
Glass-Glasögon
1290
Glass [gla’s], sir Eichard Atwood,
engelsk ingenjör, f. 1820, d. 1873,
bekant telegrafkabelfabrikant. I hans
fabrik tillverkades hälften af den första
transatlantiska kabeln 1865 och hela 1866 års
transatlantiska kabel.
Glass, Louis Kristian August, dansk
tonsättare, f. 1864 i Köpenhamn, elev af
sin fader Kristian Henrik G. (organist,
pianolärare och kompositör, f. 1821, d. 1893)
samt vidare af Zarembski. J. Wieniawski och
Servais vid konserva-toriet i Bruxelles
1884-85. 1892 öfvertog G. det af fadern
inrättade pianoinstitutet i Köpenhamn. G. har
framträdt med kompositioner för orkester,
kammarmusik och piano, hvilka röja mycken
talang och begär att söka nya vägar, men
tillika en forcerad oriirinalitotsjakt.
A. L.*
Glassats, fys. Se Cyanometer.
Glassbrenner, Adolf, tysk humorist, f. 1810 i
Berlin, d. 1876, egnade sig åt köpmansyrket,
men sysselsatte sig därjämte med poetiska
arbeten. Redan 1832 redigerade G. söndagsbladet
"Don Quixote", och då detta undertrycktes,
skapade han under namnet Adolf Brennglas en
h. o. h. ny litteraturgren medelst det häftevis
utgifna arbetet Berlin wie es isl nnd-trinkt
(1832-50), i hvilket med skarp iakttagelseförmåga
framställdes typiska bilder ur Berlinlifvet. I
samma anda författade han äfven en hel del andra
skämtskrifter. 1841 flyttade G. till Neustrclitz,
där han skref sina i Zürich utgifna Verbolene
Heder (1843; 5:e uppl:, under titel Gedichte
von Adolf G., 1870). Hans mest betydande verk,
ett komiskt epos, Neuer Rei-necke Fuchs (1846;
4:e uppl. 1870), är fullt af skoningslös
satir. 1848 slöt G. sig till det demokratiska
partiet i Mecklenburg-Strelitz och blef till
följd däraf 1850 utvisad. Han lefde därefter
i Hamburg och Berlin, där han utgaf "Berliner
montags-zeitung". Bland G :s öfriga arbeten
förtjäna nämnas "Komischer volkskalender"
(23 årg.) samt enstaka vidt spridda skrifter
för barn. Skärpan och slagfärdigheten i hans
kvickhet gjorde honom till en alf de mest
omtyckte tyske skriftställarna, och han
ansågs vara "fador till berlinvitsen". Se
biografi af Schmidt-Cabanis (1881).
(K. W-g.)
Glas-slån, zool. SeOphiosaurus v e n t r a-lis.
Glasson [glasä’], Ernest Désiré, fransk
rättslärd, f. 1839 i Noyon, d. 1907 i Paris,
lärare vid fakulteterna i Nancy och Paris och vid
Ëcole des sciences politiques, led. af Institutet
(1882), utgaf bl. a. Histnire du droit et des
institutions politiques civiles et judiciaires
de l’Angleterre (6 bd, 1881- 83), prisbelönt
af Institutet, och Histnire du droit et des
institutions de la France (7 bd, 1887-96).
Glasspinneri. Se G l as u 11.
Glastonbury |>lä’sanbari], stad i
engelska grefsk. Somerset, vid Brue. 4,016
inv. (1901)/Ruiner af ett ryktbart abbotkloster,
en bland de äldsta kyrkliga stiftelser i
England. Dess siste abbot halshöggs 1539.
Glastryck. Se Ljustryck.
Glastvg. Se Glasull.
Glastårar. Se G l a s f a b r i k a t i o n,
sp. 1279.
Glasugn. Se Glasfabrikation, sp. 1274 ff.
Glasull, en i nyaste tider uppkommen produkt
inom glasindustrien. Länge har man försökt att få
glaset så böjligt och spinna det så fint, att det
skulle kunna användas till väfnader, men det har
först lyckats (efter 1850) en glasfabrikant
Julius von. Brunfaut i Wien att få de spröda
glastrådarna fullkomligt smidiga. Den genom
spinning frambragta krusiga glasullen är
icke allenast finare och mjukare-än bomull,
utan öfverträffar i finhet äfven det otvinnade
kokongsilket och är för känseln lika behaglig:
som sidencharpi. Glasullen har fått användning:
bl. a. till filtrum för gaser och vätskor. Af de
raka* glastrådarna ha äfven framställts väfnader
(s. k.. glastyg).
Glasönov. Se G l a z u n o v.
Glasvakt. Se Glas, sjöv.
Glasvingef järilar, zool. Se S t e k e l f j
ä r i l a r..
Glasvätskan, med. Se Glaskroppen.
Glasyr (fr. glacure, af glace, spegel), tekn.,
ett glänsande, hårdt öfverdrag, som man anbringar
på porslin och lervaror för att gifva dem en
vacker yta och göra dem ogenomträngliga för
vatten. Glasyren» utgöres liksom glas af en genom
smältning åstadkommen blandning af kiselsyrade
salter, ehuru dess-smältningstemperatur vanligen
är mycket lägre anglasets. Beståndsdelarna
i olika slags glasyrer äro» olika efter de
ändamål, hvartill de skola användas. För porslin
användes kiselsyrcrik, lerjordshaltig, blyfri
glasyr. Oftast ingår emellertid blyoxid som? en
af de viktigaste baserna för att åstadkomma den>
nödiga lättsmältheten. Andra beståndsdrlar,
som ingå i olika sorter glasyrer, äro sand,
kvarts, lera,, glas, kaolin, fältspat, koksalt,
krita, hvartill komma åtskilliga metalloxider,
såsom tennoxid, järnoxid,, koboltoxid,
brunsten o. s. v., för att bibringa glasyren
olika färger. Flera eller färre af dessa
bostånds-delar sammansmältas för olika ändamål
i vissa proportioner. Den smälta massan finmales
därefter ochi uttvättas samt utröres med vatten
och anbringas på. ytan af kärlen genom dessas
neddoppning i massan, hvarvid vätskan insupes
i det porösa lergodset och? glasyrmassan
kvarstannar på ytan. Glasyrmassan kan
också strykas öfver kärlen och bör då vara af
tjockare konsistens. För simpelt krukmakargods
siktas endast det torra glasyrpulvret öfver
kärlen. Därefter utsättas de sålunda öfverdragna
pjäserna i en ugn för så hög temperatur,
att glasyren smälter. - Ett annat slags glasyr
är den s. k. saltglaseringen, som anbringas
på kärl af eldfast lera på sådant sätt, att
under bränningen koksalt inkastas i ugnen,
hvarvid natronet i det förflyktigade saltet
förbinder sig med kiselsyran och lerjorden
på kärlens yta samt bildar ett ganska starkt
och ogenomträngligt öfverdrag. Saltglaserade
lerrör för kloak- och vattenledningar samt
saltglaseradt stengods för hushållsändamål äro
viktiga produkter af Skönes lervaruindustri.
C. A. D.*
Glasögon, dels alla slags glas, hvilka bäras
framför ögonen för att i ett eller annat
hänseende förbättra synförmågan eller påverka
ögats funktioner eller ock för att skydda
detsamma: dels. i inskränkt mening, sådana glas,
när de fasthållas med skälmar öfver öronen,
under döt att för glas, som fasthållas med’ en
kläminrättning å näsan, den franska benämningett
pincené ännu är bruklig i svenskan.
De enklast slipade glasögonen äro försedda med1
sfäriska ytor och verka antingen samlande på
ljuset eller spridande - utgöra alltså positiva
eller negativa linser -, hvarvid de vanligen
benämnas kon-vexa resp. konkava, benämningar,
som kvarstå sedan den tid, då de båda ytorna i
allmänhet gjorde»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
