1471 Gonzaga-Goodall 1472 och konst. Hans gemål Isabella d'Este (d. 1535), en af renässansens mest lysande kvinnogestalter, stod i liflig förbindelse med Bernardo Tasso och Ariosto. Äfven för konsten nitälskade hon; Mantegna kallades till Mantua, hvars slott han smyckade med nu till största delen förstörda fresker. 3. F e deri g o (1519-40) inkallade till Mantua Giulio Romano; han blef 1536 markgrefve af Monferrato. 4. CarloIafNevers (1627-37). Sedan liufvudlinjen 1627 utdött med Vincenzo III, utbröt det s. k. mantuanska tronföljdskriget. Pretendenter voro Karl af Gonzaga-Nevers, som stöddes af Frankrike och Venezia, samt Ferdinand af Guastalla, som fann hjälp hos Spanien och Österrike. Striden ändades genom fördragen i Eegensburg 1630 och Chierasco 1631 till Karls fördel. 5. Carlo IV (1665-1708) ställde sig på Frankrikes sida i spanska tronföljdskriget och blef därför af kejsaren förklarad i akt, hvarefter Savojen tog Monferrato och Österrike Mantua. Med honom utdog huset Nevers' äkta linje. Af ätten G :s kvinnliga medlemmar märkas Julia G. (se Fö n di) (1513-66), hvilken tillhörde den för innerlig fromhet bekanta krets, som slöt sig kring Juan de Valdez, samt Maria Luisa af Gonzaga-Nevers (1612-67), som 1645 äktade Vladislav af Polen och efter hans död (1648) hans halfbroder Johan Kasimir. (T. H-r.) Gonzaga [gåntsäga], Thomaz Antonio, portugisisk skald, f. 1744 i Oporto, d. 1809, studerade 1763-68 juridik i Coimbra och beklädde sedan åtskilliga juridiska ämbeten i Brasilien. Beskylld för att ha deltagit i Minas-Geraes-samman-svärjningen (se Brasilien, sp. 20), blef han, fastän oskyldig, 1792 dömd till förvisning för lifs-tiden till Pedras de Angoche på Afrikas östkust. Detta straff mildrades visserligen till tioårig förvisning till Mosambik, men vistelsen därstädes vållade honom obotligt vansinne. Hans dikter utkommo under titeln Marilia de Dirceu (1799; bästa upplagorna äro från 1845 och 1862 och äro uteslutande kärleksdikter, riktade till Marilia Maria Joaquina de Seixas). Den populära diktsamlingen är utmärkt af innerlig känsla, behag och stor formell förtjänst. Gonzaga, Anselm o. Se Guerriëri-Gon-z a g a. Gonzalës [gäsalä'ss], Louis Jean E m m a-nuel, fransk romanförfattare, f. 1815, d. 1887, skref ett stort antal för tidningsföljetongen afsedda skildringar, bl. a. Les fréres de la cole (1841, dramatiserad 1856), Esaü le lépreux (1850-51), Les sabotiers de -la Forét-noire (1861), L'hotesse du connetalle (1863; "Konnetabelns värdinna", s. å.) ^ch Les proscrits de Sicile (1865). Gonzalës [gåntha'läth], Manuel, president i republiken Mexico, f. 1833 i Matamoros, d, 1893, lämnade handelsyrket för krigarbanan, blef 1860 öfverste, var Porfirio Diaz' generalstabschef i kampen emot den franska invasionen, deltog med Diaz i förberedelserna till 1876 års revolution, blef 1878 krigs- och sjöminister och var 1880-84 republikens president, men trädde sedan tillbaka för Porfirio Diaz. Gonzalez-Bravo [gåntha'läth bra'vå]. don L u is, spansk politiker, f. 1811 i Cadiz, d. 1871 i Biarritz, var först advokat i Madrid och på 1830-talet radikalt oppositionell tidningsredaktör, öfvergick under Esparteros regentskap 1841 plötsligt till de moderate och var ett par gånger för kortare tid konseljpresident samt därefter, 1844-47, spansk minister i Lissabon. G. hölls 1848 en tld häktad, under förevändning att han konspirerat mot regeringen, men beklädde 1854-64 åter ministerposten i Lissabon. 1864 ingick G. i den af Narvaez bildade ministären såsom inrikesminister, nedlade jämte de öfrige ministrarna sin portfölj i juli 1865, återtog, likaledes i de öfrige ministrarnas sällskap, densamma i juli 1866 och blef efter Narvaez' död (april 1868) än en gång ministerpresident. Genom sin reaktionära och mot drottning Isabellas hofkrets alltför efter-gifvande politik - särskildt genom deporterandet af de förnämste generalerna, bl. a. Serrano - uppväckte G. stort missnöje i landet och blef den egentliga orsaken till 1868 års revolution. Vid revolutionens utbrott erhöll G. afsked, flydde till Frankrike och slöt sig sedermera till carlisterna. (V. S-g.) Gonzalez Bravo-Murillo [gåntha'läth bra'vå mu-ri'ljå], Juan. SeBravo-Murillo. Gonzalez Venancio [gåntha'läth väna'nthiå], pseudonym för A. de Va l b u e n a. Gonzen [gå'ntsen]. Se Churfirsten. Gonzenbach [gå'ntsen-], August von G., schweizisk politiker .och historiker, f. 1808 i S:t Gallen, d. 1887 i Bern, var 1833-47 medlem af stora rådet och sin kantons andre delegerade vid förbundsdagen i Zürich, som 1834 utsåg honom till edsförbundets statsskrifvare (andre ämbetsman vid förbundsdagens kansli). Till detta ämbete blef han 1847 ej återvald till följd af missnöje med hans konservativa läggning. G. var 1850- 75 medlem af Berns stora råd och 1854-75 af schweiziska nationalrådet samt tillhörde i båda dessa korporationer det konservativa partiets ledande män. Bland hans historiska arbeten må nämnas flera studier öfver Schweiz' förhållande till trettioåriga kriget, såsom Der general Hans Ludwig von Erlach von Castelen (3 bd, 1880-82) och Die schweize-rische alordnung an den friedenskongress in Münster und Osnalrück (i "Archiv des hist. vereins Bern", bd 9, 1879). Gooch-degel [gö'tj], kem., en af F. A. Gooch (f. 1852, prof. i kemi vid Yale-universitetet sedan 1886) införd degel af porslin eller platina, hvars botten är genomborrad af fina hål. Den användes i analytiska laboratorier för filtreringar, hvarvid degelns botten täckes med ett tunt lager af fin asbest, som fullständigt kvarhåller fällningar. Apparaten erbjuder den fördelen, att fällningar efter torkning och eventuell glödgning direkt kunna vägas In. Hos en nyare modell äro bottenhålen- täppta af platinasvamp, hvarigenom asbestlagret blir öfverflödigt. H. E. Good. [gu'd], vid växtnamn förkortning för engelske botanisten Samuel Goodenough. f. 1743, d. 1827 som biskop i Carlisle och vice president i Linnæan society, författare af skrifter om släktena Carex och Fucus. Goodall [gu'dål], Frederick, engelsk målare, f. 1822 i London, d. där 1904, började sina studier under ledning af sin fader, kopparstickaren E d-w a r d G. (f. 1795, d. 1870), och blef 1864 medlem af akademien i London. Han väckte uppmärksamhet