Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gonzaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1475
Goosen-Gordianus
1476
diska vetenskapens utveckling, liksom han
1871 -91 tog verksam del i universitetets
styrelse. Som medlem af kommittén för
lagskipningens ombildning (1870-77) utarbetade
G. utkastet till en ny straffprocess med jury
och var likaledes verksam medlem af 1890-99 års
kommitté med samma syfte samt fick 1905 säte i
en kommitté för strafflagens revision. 1884-91
och 1894-1900 var han öfverinspektör för
fängelseväsendet och har sedan deltagit i den
internationella penitentiära kommissionen och en
rad kongresser om denna angelägenhet; sedan 1894
är han direktör för döfstum- och blindinstitutcn
med titeln geheimeetatsråd. - 1880 invaldes
G. af en köpenhamnsk krets i folketinget,
men måste 1884 vika för en socialdemokratisk
ledare. Däremot blef han 1885 kungavald medlem af
landstinget, där han slöt sig närmare till den
Estrupska högern, än man hade väntat efter hans
eljest tämligen framstegsvänliga riktning. Dock
tog han väsentlig del i genomförandet af den
omfattande reformeringen af rättskipningen. Vid
sidan häraf var han 1881-90 en af utgifvarna af
"Dagbladet", som likaledes utvecklade sig till
en mera utpräglad högertidning än under den
förre redaktören, Topsöe. G. blef i juli 1891
kultusininister, men kunde under dåvarande
politiska förhållanden ej uträtta mycket och
afgick i aug. 1894 tillsammans med Estrup;
april 1900-juli 1901 var han justitieminister
i den senaste högerministären. Sin största
betydelse har G. vunnit som rättsvetenskaplig
författare. Redan 1875 -78 skref han Den
danske strafferets almindelige del-, 1878-80
följde två större afhandlingar om Straff er
etsplej ens almindelige grundsætninger och
Den danske strafferetspleje fra Christian
V til nutiden. 1882-99 utkom Den nordiske
straff er et ("Nordisk rctsencyklopædi"),
1889 D as staatsrecht des königreichs Dänemark
(till Marquardsens samlingsverk "Handbuch
des öffentlichen rechts"; dansk öfv. s. å.),
1889-92 Forelæsninger över den almindelige
retslære (2 bd), som framställer rättsordningen
som den i det yttre uppträdande makten för
att främja sedlighetens förverkligande,
1895-96 Den danske strafferets specielle del
(3 bd), hans hufvudverk, ett utomordentligt
grundligt och skarpsinnigt arbete, samt 1904-05
A. S. örsteds le-tydning for den dansk-norske
retsvidcnskab (3:e d.). 1882 blef G. medlem af
det danska Videnskabcrnes selskab och 1877 juris
hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest.
E. Ebg.
Goosen [gasen], Goshen, en 1883
bildad boerrepublik vid västra gränsen af
Sydafrikanska republiken, på ömse sidor om 26:e
breddgraden, hade ett område af 6,790 kvkm.,
med omkr. 17,000 inv. (2,000 -hvita och 15,000
barolong). 1884 ställdes den under guvernörens
i Kapkolonien förvaltning och bildar nu en del
af Betsjuanaland. Hufvudort är den viktiga
handelsplatsen M a f e k i n g, station vid
den från Kimberley norrut gående järnvägen. Jfr
Betsjuanaland.
Gopi ("herdinna"), ind. relig., de kvinnor
(herdinnor), med hvilka Krishna och hans
broder Balarama i sin ungdom förlustade sig i
lunden Vrndä-vana. Detta till den ursprungliga
Krishnasagan hörande drag har sedan omtydts i
religiös riktning såsom urtyp för sektanhängarnas
hängifvenhetsför-hållande till Krishna som
personlig gud. Inom den visnuitiska sekt, som
räknar Yalläbhävärya som
mästare, hållas konventiklar, där Krishnas och
gopl’ernas vällustiga lif efterliknas. Till
minne af Krishnas dans med herdinnorna hålles en
årlig fest,, räsayäträ med dramatisk-pantomimisk
framställning. Den förnämsta bland gopi’erna
är Krishnas mest älskade, Ra d ha, hvilken
enligt Vallabhäcarya-sektens mytologi skall ha
uppstått ur Krishnas vänstra sida. Hon och de ur
henne framkomna milliontals gopler inkarnerades
sedan som herdinnor och Krish-r nas följeslagare
i Vrndävana. K. F. J.
Gopfcandana ("herdesandel"), ind. relig.,
kallas-det hvita jordämne, hvarmed visniiiterna
måla sitt sektmärke (citraga) på ansikte,
bröst och armar.. Den heligaste säges komma
från den damm i Dvärakä, där Krishnas herdinnor
(se G o p i> dränkte sig, då de erforo Krishnas
död. K. F. J..
Gopuram, bygnk. Se Byggnadskonsten,, sp. 711.
Gör, nord. myt., G o es (se d. o.) broder,,
öfverenskoni med sin broder Nor att uppsöka
den försvunna systern. Nor skulle söka på
fasta landet, men Gör på öar och utskär. Gör
undersökte först Svea skären och alla öar, som
ligga i Östersjön,, samt därefter Göta skären
och Danmark med alla dess öar. Han var själf en
väldig sjökonung, likasom hans bägge söner Hete
och Bete, hvilka vunno ryktbarhet som vikingar.
Th. W.*
Göra Bogdo. Se Bogdoola 1.
Gorakhpur [gåHräkpõ’o]. 1. Division i
Förenade* provinserna Agra och Aiidh, består
af det bördi.tra slättlandet omkring Gogra,
Eapti och Gandak och. är tätare befolkadt än
något annat större område-i Indien. 24,580
kvkm. 6,331,856 inv. (1901), 257 inv. på l
kvkm. Det indelas i distrikten Azam-garh, G. och
Basti. - 2. Distrikt i nämnda division. 11,857
kvkm. 2,955,543 inv. (1901). - 3. Hufvudstad i
ofvannämnda distrikt, vid floden Eapti. 64,148
inv. (1901). Den har en vacker moské från 17 :o
årh. Liflig spannmåls- och trävaruhandel.
Goräler (af po. göra, berg), bergsbor; i
inskränkt mening den blandade befolkningen (af
polsk r rutensk och tysk_stam) i västra delen
.af Karpaterna.
Gorboduc [gå’bodak]. Se Engelska litteraturen,
sp. 555.
Gorbuno’v, Ivan Fedorovitj, rysk skådespelare
och författare, f. 1831, d. 1895, debuterade
1854 i Moskva, anställdes 1855 vid Alexandrinska
teatern i Petersburg, vann stor popularitet l som
karaktärsskådespelare, särskildt i Ostrovskijs
borgerliga dramer. Han författade själf
karakteristiska scener ur det ryska folklifvet,
präglade af godmodig humor, och skref äfven
åtskilliga smärre j berättelser, vittnande
om god kännedom om Rysslands äldre språk
och samhällslif samt Bilder urryska teaterns
historia. Hans samlade skrifter, med vidlyftig
inledning af A. F. Koni, utgåfvos i 2 bd 1901.
A-d J.
Gordianus [går-], romerska kejsare, tillhörande
en förnäm släkt, hvilken på fädernet skall
ha härstammat från Graccherna och på mödernet
från Trajanus. Eikedom, frikostighet och prakt
gjorde för öfrigt familjen berömd. - 1. M ar c
u s Antonius G. Africanus utropades 238, vid 80
års ålder, af invånarna i Afrika, där han då
var prokonsul, till motkejsare mot tyrannen
Maxi-minus. Han vägrade länge att mottaga
purpurn ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
