Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granada - Granada, Luis de - Granadör - Granard, earl af - Granarium - Granat - Granatenburg - Granatenflycht, Didrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staden ligger v. om Alcazaba, på slätten,
och omgifves af förstäderna Elvira och
Antequeruela. De äldre kvarteren ha ännu hus
med morisk byggnadsstil: platta tak, små torn
med balkonger samt med springbrunnar försedda
gårdar. Äfven många minnesmärken af morisk
konst erinra om det förflutna. För öfrigt bildar
den nuv. staden en labyrint af krokiga, trånga
och ojämna gator, ehuru anblicken af densamma,
med dess många torn och kupoler samt det öfver
staden stolt tronande Alhambra, är i hög grad
imponerande. I morisk stil restaurerad är
den forna basaren Alcayceria, som jämte den
närliggande gatan Zacatin nu liksom fordom är
handelns medelpunkt. Det vackraste bland torgen
är Bibarrambla, där fordom morernas folkfester,
torneringar m. m. och senare de kristnes
autodaféer höllos. Katedralen (byggd 1529-1639,
ofullbordad) är en med marmor rikt utsmyckad
byggnad i florentinsk stil, med Ferdinands och
Isabellas samt Filip I:s och Johannas praktfulla
grafmonument. G. är säte för en guvernör,
en generalkapten och en ärkebiskop, har utom
domen 23 kyrkor och 38 kloster, flera kaserner,
ett universitet (sedan 1531) med 5 fakulteter
och omkr. 1,000 stud. och 11 "colegios",
lärarseminarium, konst- och slöjdskola samt
astron, observatorium. Industrien är obetydlig;
de förr berömda sidenväfverierna ha nu nästan
upphört. Omgifningarna bilda den fruktbara
och tätt befolkade Vega de G. - G. anlades
af araberna i 8:e årh. och nådde under dem en
utomordentlig blomstring, så att det omkr. 1350
skall ha räknat 200,000 och under tiden närmast
före den spanska eröfringen 400,000 inv., 70,000
hus och 40,000 vapenföra män. Efter stadens
intagande af spanjorerna aftogo dess rikedom
och prakt hastigt. - 4. Stad i republiken
Nicaragua, Central-Amerika, nära nordvästra
stranden af Nicaraguasjön. Omkr. 25,000
inv. Medelst sjön och dess aflopp, floden San
Juan, står staden i förbindelse med Karibiska
viken och exporterar kakao, koschenill, indigo
och hudar. Den anlades 1522 och var en tid en
af Nord-Amerikas rikaste städer. I början af
1600-talet härjades den ofta af sjöröfvare.
(J. F. N.)
Granada, Luis de. Se Luis de Granada.
Granadör. Se Grenadjär.
Granard [grenad], earl af. Se Forbes,
sp. 829-830.
Granarium (af lat. granum, korn). Se Tiondebod.
Granat. 1. Artill., en projektil, försedd med
en inre central ihålighet, afsedd att upptaga
projektilens sprängladdning. Granaten är
afsedd att verka såväl genom anslag som genom
sprängverkan, i motsats mot granatkarteschen
(so d. o.). Denna innehåller visserligen också
en sprängladdning, men densamma är afsedd
endast att sönderspränga manteln, hvarefter
i projektilen inneslutna kulor hvar för sig
komma att verka som projektiler. De första
granaterna konstruerades hufvudsakligen för att
genomtränga träfartygens sidor och därefter
medelst sin sprängladdning antända fartygens
inre. Sprängladdningen antändes i allmänhet af
ett härför konstrueradt rör. Numera konstrueras
granater för olika ändamål; i anledning däraf har
en mängd olika typer uppstått. Pansargranaten är
sålunda afsedd att genomtränga pansar och för
detta ändamål försedd med synnerligen starka
väggar för att icke
söndras vid själfva anslaget. Först då
projektilen, icke genom sin anslagskraft
förmår att vidare intränga i pansaret, bör
sprängladdningen bringas till krevad. En
modifikation af pansargranaten är den
s. k. halfpansargranaten, som jämväl afser att
genomtränga pansar, men som förses med tunnare
väggar för att därigenom kunna inrymma en
störresprängladdning (förslag t. v.). Pansar-
och halfpansargranater förses oftast med en
s. k. kapp, afsedd att underlätta inträngningen
i pansar. Enkelgranaten åter är afsedd att
verka hufvudsakligen genom sina sprängbitar
och är i anledning häraf tillverkad af mindre
motståndskraftigmaterial, så att den lätt
springer sönder. Brisansgranater kännetecknas
däraf, att sprängladdningen består af ett
brisansämne, som har en betydligt kraftigare
verkan än svartkrutet. Brisansgranater tillverkas
såväl för att genomtränga pansar, i hvilket
fall projektilväggarna göras relativt kraftiga,
som för att enbart verka genom sprängverkan,
hvarvid projektilerna hufvudsakligen konstrueras
för att inrymma en stor sprängladdning. Det
sistnämnda slaget af brisansgranater benämnes
mingranater. En modifikation af enkelgranaten
är den s.k. ringgranaten, som vid
tillverkningen är sammanbyggd af en mängd
olika delar, med ändamål att vid anslaget
underlätta sönderspringandet. Brandgranaten
afser att antända brännbara föremål. Denna typ
användes numera ej. - Jfr Projektil.
E. N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
