Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 199-200 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greif, Martin - Greifenberg - Greifenhagen - Greiff, Johan Ludvig Bogislaus von - Greifswald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålderdomsdiktsamling Neue lieder und mären (1902). Gesammelte
werke utkommo i 3 bd 1895-96. G:s dramer
sakna scenisk effekt, men ega lyrisk schvung
och karakteristisk historisk ton. Hans
lyrik, som erinrar om Mörikes, har finess,
naturstämning och personlig reflexion, men
i likhet med hans dramatik ljuder den som
återklang från tidigare skedens diktning. Se
arbeten om G. af Bayersdorfer (1872), Lyon
(1889), Prem (2 :a uppl. 1895), Fuchs (1900),
Kosch (1907) och C. Busse i "Nation", XIII.
R-n B.

Greifenberg [gra’jf-], kretsstad i preussiska
reg.omr. Stettin (Pommern), vid kustfloden
Rega. 6,477 inv. (1900). Gymnasium. Tegel-
och sockertillverkning. (J. F. N.)

Greifenhagen [gra’jf-], kretsstad
i preussiska reg.-omr. Stettin (Pommern),
vid Reglitz, en af Oders mynningsarmar. 6,473
inv. (1900). Spannmåls- och boskapshandel. I
trettioåriga kriget besattes staden, som var
befäst, 1630 af de kejserlige, men stormades
juldagen s. å. af svenskarna. 8 aug. 1659 intogs
G. af brandenburgarna och österrikarna under
de Souches, men återlämnades i freden till
Sverige, hvarefter befästningarna nödtorftigt
underhöllos. 1675 bemäktigade sig kurfursten
af Brandenburg G., som dock 1679 återkom
till Sverige, hvarefter försvarsverken
fingo förfalla. J. F. N. L. W:son M.


Greiff,
Johan Ludvig Bogislaus von, militär, förste
hofjägmästare, f. 30 jan. 1757 i Västmanland,
d. 24 dec. 1828 på Fredrikslund nära Uppsala,
blef 1774 kornett vid Bohusläns dragonregemente
med tillstånd att i Uppsala fortsätta och afsluta
sina studier. Han erhöll 1786 transport till
Västmanlands regemente och hade befordrats
till kapten i armén, då kriget med Ryssland
utbröt, 1788. G. deltog i 1789 och 1790 års
finska fälttåg, blef 1792 ryttmästare vid
Lifregementets dragonkår och tog 1801 afsked ur
krigstjänsten. 1803 erhöll han fullmakt som
hofjägmästare, men tjänstgjorde ej under Gustaf IV
Adolfs regering. G. gjorde sig egentligen bekant
genom sin inblandning i 1809 års revolution. Då
Gustaf IV Adolf 13 mars sökte undkomma ur
slottet, möttes han på borggården af G., hvilken
säkerligen hade kännedom om planen att hindra
konungens afresa till södra armén. Konungen
drog sin värja och sårade G. lindrigt, men
denne grep då Gustaf Adolf och bar honom upp
i slottet. På resan till Drottningholm samma
dag körde han konungens vagn och tillhörde
sedan hans bevakning. I belöning erhöll
han årliga pensioner af såväl riksdagen som
konungen och kronprinsen. Vid 1809 års riksdag
upptog han Tolls förslag om en fullt militärisk
organisation af jägeristaten. 1812 förordnades
han att sköta öfverjägmästarbefattningen
i Stockholms län och utnämndes 1813 till
öfverjägmästare i Uppsala län. I 1814 års
fälttåg deltog han som öfveradjutant och erhöll
s. å. öfverstetitel. 1820
tog han afsked från
öfverjägmästarbefattningen. Därefter egnade
han sig åt författarskap. Redan 1801 hade han
utgifvit Jagtskolan eller åtskillige nödiga
underrättelser för en jägare. Nu utgaf han
Anteckningar angående jagt- och
djurfangst i Sverige (1821; ny uppl. 1828, tillökt
med en afhandling om Jagt- och djurfångst
i allmänhet). 1827 erhöll G. förste
hofjägmästares titel. I "Handlingar rör. Sveriges
äldre, nyare och nyaste historia" utkom 1830
"Greiffs berättelse om sin befattning vid
k. Gustaf Adolfs arresterande", men obekant
är, hvarifrån utgifvarna fått densamma. Den är
mycket kortare och ganska olik den af G. 1828
i riksbanken för Uppsala universitets räkning
deponerade berättelse, hvilken 1859 öppnades
och utgafs under titeln Greiffska papperen eller
J. L. v. Greiffs berättelse om statshvälfningen
d. 13 Mars 1809. Jfr tidskr. "Jägaren" 1899.
(L. W-m.)

Universitetshuset i Greifswald.

Greifswald [gra’jfsvalt], kretsstad i
preussiska reg.-omr. Stralsund (Pommern), vid
den segelbara Ryk, 4 km. ofvanför dess utlopp i
Greifswaldsbukten. 23,767 inv. (1905). G. har
i allmänhet breda, raka gator, ett antal
intressanta sengotiska gafvelhus (ett sådant är
afbildadt på pl. II till art. Bostad) och vackra
promenader. Universitet (stiftadt 1456),
med 4 fakulteter (omkr. 1,000 stud.) och
ett bibliotek på 190,000 bd samt flera
institutionsbyggnader och en botanisk trädgård,
gymnasium, realskola, mejeriskola, dårhus. G:s
industri omfattar skeppsvarf, järngjuteri och
maskintillverkning (särsk. landtbruksmaskiner)
m. m. Liflig handel med spannmål och trä. –
G. (ursprungligen Grippeswalde) anlades
1241 och blef stad 1250 samt slöt sig
snart därefter till hansan. I trettioåriga
kriget befästes staden af de kejserlige,
men utrymdes 15 juni 1631 till svenskarna,
som läto förstärka försvarsverken. Genom
westfaliska freden kom G. äfven formellt till
Sverige. General B. Müller von der Lühnen
tillbakaslog 1659 med utmärkt tapperhet två
stormningar af brandenburgarna. Sedan 14 juli
1678 blockerades och sedan 27 okt. belägrades
G. af brandenburgarna, försvarades lamt,
och 5 nov. kapitulerade kommendanten öfverste
Fitinghoff. Staden återlämnades i freden 1679
till Sverige. I sept. 1711 uppgafs staden åt
konung August, men återlämnades i freden 1720. 28
jan. 1807 uppgafs G. af svenskarna, efter en
tapper fäktning, till fransmännen, besattes
åter af de förre 2 april, men utrymdes 13 juli
åter. Sedermera delade G. det öfriga svenska
Pommerns öde. G. var under den svenska tiden
säte för en hofrätt, och till G. förlades 1803
det 1802 till Stralsund förflyttade Wismarska
tribunalet (sedan 1810 kalladt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>