Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 269-270 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grenna - Grennaforsa - Grenna landsförsamling - Grenoble

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grennas vapen.

Grenna, uppstad i Småland, Jönköpings län,
belägen nära Vätterns östra strand, vid foten
af den branta bergås, den s. k. Grennaplatån,
som från n. till s. stryker genom
trakten. 1,174 inv. (1907). Stadsplanen utgör
omkr. 29 har; hela stadsområdet är 404.5 har,
satt till 7,25 mtl. Taxeringsvärdet uppgick
1907 till 1,222,100 kr.,hvaraf 221,000 kr. för
jordbruksfastighet. Näringar äro handel,
trädgårdsskötsel och jordbruk. 48
handtverkare, med 42 arbetare, samt 18 handlande,
med en betjäning af 22 personer (1906). Staden
står i daglig ångbåtsförbindelse med Jönköping
och Visingsö. Hamnen, 3 m. djup, belägen på något
afstånd från staden, besöktes 1906 af 994 ankomna
och afgångna fartyg med en dräktighet af 69,486
ton. I staden hemmahörde ett segelfartyg om 50
ton. Staden, som är mycket regelbundet byggd,
genomskäres från n. till s. af den 20 m. breda,
med terrasser försedda Brahegatan och erbjuder i
det hela, med sina prydliga trähus och välskötta
fruktträdgårdar ("Grennapäron"), en ganska
behaglig anblick.


Situationsplan af Grenna.

Den är i öfrigt berömd för
sitt sunda och synnerligen vackra läge. Den
förnämsta byggnaden är kyrkan, en till det yttre
ståtlig, delvis mycket gammal korskyrka, som
efter branden 1889 återuppbyggdes och invigdes
1895. Sedan 1907 har staden vattenledning och
elektrisk belysning. I staden finnas sparbank,
afdelningskontor af Smålands enskilda bank
och folkbank. I staden fanns 1675-1803 en
pedagogi. Tillsammans med Motala, Vadstena,
Skeninge, Söderköping och Askersund väljer
G. 1 ledamot i Andra kammaren. - Med sin
landsförsamling bildar G. ett regalt pastorat
af 1:a kl., Växjö stift, Vista kontrakt. -


Utsikt öfver en del af Grenna

G. räknar sin uppkomst från 1652, då grefve Per
Brahe d. y. privilegierade denna sin stad "Brahe-Grenna"
och skänkte densamma dess ännu innehafvande
jord. Ehuru staden efter reduktionen af Karl
XI erhöll förnyade privilegier, förde den
länge ett tynande lif och liknade mera en by
än en stad, och det är först under de senaste
årtiondena den börjat vinna någon anmärkningsvärd
förkofran. I G. föddes luftseglaren S. A. Andrée.
A. G.*


Grennaforsa societetshus.

Grennaforsa, hälsobrunn och vattenkuranstalt
i Lekaryds socken, Kronobergs län, vid
anhaltstationen G. å Södra stambanan, 12
km. från Alfvesta och 24 km. från Växjö, nära
Kronobergshed och vid
Dansjön. Anstalten, som ligger på småländska
höglandet, 175 m. ö. h., har två järnkällor,
den ena, "Skrofelkällan" (undersökt 1888 af
Mörner), med en halt af järn jämförlig med
Porlavattnets, men svagare. Namnet Skrofelkällan
har ej särskildt berättigande; liksom våra öfriga
järnkällor kan den begagnas med en viss nytta
vid skrofelsjukdomens behandling. Källornas
historia är ej bekant, de nämnas ej af Hülphers
eller Alfort och ha antagligen ett senare
ursprung. Belägenheten är naturskön med vacker
furuskog. Frekvens 250 kurgäster (1907). Ln.

Grenna landsförsamling, i Jönköpings län,
Vista härad. 13,906 har. 2,650 inv. (1907).
Annex till Grenna stadsförsamling.

Grenoble [grənå’bl], befäst hufvudstad i
franska dep. Isère, i Isères breda, vackra
dal, till största delen på flodens vänstra
strand. 73,022 inv. (1906). G. har flera vackra
torg, bl. a. Place S:t André,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>