Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grenoble - Grensholm (Grensholmen) - Grenskura - Grenville - Grenville, George - Grenville, Thomas - Grenville, William Wyndham, lord G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Bayards staty, Place V. Hugo och Place
Grenette. Bland kyrkor märkas katedralen Notre
Dame (12:e årh.), S:t André (grundlagd 1220),
med Bayards graf, och S:t Laurent (11:e årh.),
med en märkvärdig krypta. G. är säte för prefekt,
en appellationsdomstol samt för 14:e armékårens
generalkommando. Det har ett universitet
(stiftadt 1339), bestående af 3 fakulteter
(juridisk, filosofisk och naturvetenskaplig)
och en lägre medicinsk och farmaceutisk skola,
ett elektrotekniskt institut (från 1899),
2 lycéer, 2 normalskolor, en artilleri-
och ingenjörskola, ett stadsbibliotek, ett
af de värdefullaste i Frankrike (185,000 bd,
9,500 handskrifter), dessutom flera museer och
vetenskapliga sällskap. G. är centralpunkt för
vattenkraftsindustrien i södra Frankrike. Den
viktigaste industrien är handskfabrikation, som
sysselsätter omkr. 25,000 pers. (till största
delen som hemslöjd) och årligen tillverkar
1,2 mill. dussin par handskar (för omkr. 30
mill. frcs); dessutom tillverkas andra arbeten
af skinn, metallknappar, konstgjorda blommor,
halmhattar, strumpvaror, cement, möbler, likörer
m. m. Handel med ofvannämnda tillverkningar,
valnötter, spannmål, trä, vin och ost (sassenage
och S:t Marcellin). På grund af sitt natursköna
läge är staden ett stort turistcentrum. -
G:s äldsta namn var Cularo; sedan 4:e årh.,
då det redan var biskopssäte, hette det
Gratianopolis, efter kejsar Gratianus, som år
379 lät återuppbygga det af romarna förstörda
Cularo. Det hörde under den äldre medeltiden till
Burgund och blef sedan hufvudstad i Dauphiné. I
G. föddes bl. a. framstående män filosofen
Condillac och statsmannen Casimir Périer. -
G., som bildar stödpunkten för försvaret af
Tarantaise, Maurienne och Romanche, är endast
omslutet af en enkel bastionerad enceinte;
men på Chartreusehöjden n. om Isère ligga 2
äldre fort på östra och 2 nya på västra sidan,
hvarjämte ett likaledes nytt verk ligger på
andra sidan af nedre Isèredalen, under det att
Dracdalen behärskas af ett fort på vänstra
stranden. Gördeln, som har 14 km. diameter,
slutes af 3 på Belladonnekedjan liggande fort.
J. F. N. L. W:son M.
Grensholm (Grensholmen), gods i Vånga socken,
Östergötlands län, på Roxens norra strand,
omfattande G. 1 mtl frälsesäteri med 6 5/8
mtl till-lydande i socknen, tax. till 318,600
kr. (1907), jämte såg, 15,000 kr. Gården,
som ursprungligen hette Aal l. Ål, fick
sitt nuv. namn efter riksrådet Magnus Gren
(d. 1473). Genom gifte kom G. till släkterna
Ryning, Rosengren och Ribbing samt genom köp
1706 till grefliga ätten Spens. Nuv. egaren är
frih. K. F. J. Mannerheim.
Grenskura, her. Se Skura.
Grenville [gre’nvil], engelsk adelssläkt, var
redan under konung Henrik I:s regering (1100-35)
bosatt i grefsk. Buckingham, men vann någon
namnkunnighet först efter Richard G:s (f. 1678,
d. 1728) förmälning med Hester (d. 1752), en
dotter till den ryktbare statsmannen sir William
Temple. Hon ärfde nämligen 1749 sin broders,
Richard Temples, stora egendomar och blef kort
därefter upphöjd till grefvinna Temple. Hennes
äldste son, Richard G., earl Temple, f. 1711,
d. 1779, var svåger till den äldre Pitt, förste
lord af amiralitetet nov. 1756-april 1757 och
sigillbevarare 1757-61. - 1. George G., f. 1712,
d. 1770, broder
till den ofvannärnnde earl Temple,
uppfostrades för den juridiska banan,
blef 1741 parlamentsledamot, 1744 lord af
amiralitetet, 1747 lord af skattkammaren och
1754 skattmästare för örlogsflottan samt medlem
af Privy council. Dessa värdigheter innehade
han under Pitts ministär (1757-61), intogs
i kabinettet 1761, men kvarstod efter Pitts
fall, blef ledare af underhuset och i maj 1762
statssekreterare i lord Butes ministär. 1763-65
var han förste minister.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
