Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gullspångsälfven - Gullstol - Gullstrand, Allvar - Gulltraf - Gul luzern - Gullveig - Gullvifva - Gullvifvefjärilen - Gullvifveligan l. Gullvifveförbundet - Gullö - Gullöfallet - Gullöfors - Gul metall - Gulmåra - Gulnäbbade hämplingen - Gulo - Gulockra - Gulosen l. Buviksfjorden - Gulowsen, Jacob Art Nicolai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedanför Gullspång, hvarigenom hela
fallsträckan mellan Skagern och Vänern
behärskas. Vid Gullspång fullbordades i
juli 1908 en hydroelektrisk kraftanläggning,
som f. n. är landets största. Med en efter
reglering af Skagern beräknad vattenmängd
af 45 kbm. per sekund och en fallhöjd af
22,5 m. (efter utränsning af Åråsfallet)
blir anläggningens medeleffekt omkr. 10,000
turbinhkr. Kraften skall i stor utsträckning
tagas i anspråk för belysning och småmotorer, i
det kraftledningar redan utförts till Mariestad,
Lidköping, Kristinehamn och Örebro. Belastningen
blir därför varierande under dygnets och veckans
lopp, och det har med hänsyn härtill befunnits
lämpligt att planera anläggningen för en
maximieffekt af 24,000 hkr., hvaraf från början
16,500 hkr. installerats. Anläggningen levererar
kraft bl. a. äfven till Björneborgs, Bäckhammars
och Svartå bruk, Hellekis cementfabrik samt
det nybildade Gullspångs elektrokemiska
A.-B. (fabrikation af kiseljärn). För fallets
tillgodogörande har öfver älfven uppförts en
dammbyggnad af armerad betong; vattnet ledes
å vänstra stranden genom en kort tilloppskanal
till kraftstationen, där turbinerna uppställts
i väldiga öppna cylindrar af plåt och
armerad betong, hvarefter vattnet återledes
genom en tunnel, som sedermera öfvergår
till öppen kanal i anslutning till älfven
nedanför fallet. Kraftstationen inrymmer
elektriska generatorer, transformatorer
för spänningens höjande till 40,000
volt samt en modorn instrumentering.
S. L-k.
Gullstol. Se Guldstol.
Gullstrand, Allvar, läkare, universitetslärare,
f. 5 juni 1862 i Landskrona, blef student i
Uppsala 1880, med. kandidat därstädes 1884,
licentiat vid Karolinska institutet 1888 och
doktor 1890, vardt docent i ögonsjukdomar
vid Karolinska institutet 1891 samt kallades
1894 till e. o. professor i oftalmiatrik
vid Uppsala universitet. Vid Linnéjubileet
i Uppsala 1907 promoverades G. till filos.
hedersdoktor. Han är led. af Vet. soc. i Uppsala
(1904) och af Vet. akad. (1905). G. är utom
ögonläkare äfven framstående som fysiker och
matematiker. Hans vetenskapliga skrifter röra
sig hufvudsakligen om frågor tillhörande ögats
dioptrik, ett område, som han med stor framgång
bearbetat. Redan i sin doktorsafhandling lämnade
han en förtjänstfull och ingående undersökning
af astigmatismens teori. 1889 utgaf han Méthode
pratiqne pour déterminer l’astigmatisme par
la dénivelation ophthalmométrique, hvari han
anger en ny metod och beskrifver ett af honom
konstrueradt instrument för att bestämma
hornhinnans astigmatism, och 1892 Objective
darstellnng und pholographische abbildung von
augenmuskellähmungen (i Vet. akad :s Bihang;
belönadt med Sv. läkarsällskapets pris),
hvari han meddelar en ny metod att bestämma
ögonmuskelförlamningar genom att iakttaga
reflexbildens läge i hornhinnan vid olika
blickriktningar. 1896 offentliggjorde
han Photographisch-ophthalmiatrische
und klinische untersuchungen über die
hornhautrefraction (i Vet. akad :s handl.;
belönadt med Sv. läkarsällskapets halfva
pris) och 1900 Allgemeine theorie der
monochromalischen aberrationen und ihre
nächsten ergebnisse für die ophthalmologie i
"Nova acta soc. se. Upsaliensis" (belönadt med
Sv. läkarsällskapets pris och halfva Wallmarkska
priset), ett lika mycket om ingående forskning
som stor
analytisk talang vittnande bidrag till den geometriska
optikens lärobyggnad. På detta hans förnämsta
verk följde 1906 Die reelle oplische abbildung
(i Vet. akad :s handl.). Af G:s öfriga många
arbeten må särskildt framhållas Om samtidigt
bestämmande af refraktion och synskärpa (1891),
Ett fall af kerotoconus med tydlig pulsation
af hornhinnan (s. å.), Ett fall af lenticonus
posterior (1892), Über lähmung des unteren
schiefen des augenmuskels (1897), Om dioptriens
definition (1899), Über fornixbildung mit
gestützten epidermislappen (1905), Die
farbe der macula centralis retinæ (i "Archiv
f. ophthalmologie", 1905), Zur maculafrage
(ibid., 1907). J- Wk.
Gulltraf, bot., benämning på Oenothera biennis.
Gul luzern, bot., namn på Medicago falcata.
Gullveig, nord. myt., är en dunkel mytisk
gestalt, hvarom Voluspa säger: "Den strid hon
(valan) minnes först i världen, när de Gullveig
med spjut stungo och i Hars (den höges, Odens)
sal henne brände, tre gånger de brände den tre
gånger födda, ofta, ej sällan, dock fortfar hon
att lefva". Gudarna rådslogo, om de skulle lida
skadan eller utkräfva hämnd. Det senare beslutes;
Oden slungar sitt spjut, och den första striden
i världen, kampen mellan asar och vaner, eger
rum. Många tydningar af denna myt ha framställts,
men ingen öfvertygande. G. fattas vanligen som
en personifikation af guldet. Th. W.*
Gullvifva, bot., namn på Primula officinalis.
Gullvifvefjärilen, zool. Se Erycinidæ.
Gullvifveligan l. Gullvifveförbundet. Se Primrose
league.
Gullö, fordom namn på Gullholmen (se
d. o.).
Gullöfallet. Se Trollhättefallen.
Gullöfors, järnverk i Trollhättans socken,
Älfsborgs län, på en holme vid Gullöfallet,
bestående af 2 martinverk, 2 valsverk för
stångjärn, stål och tunnplåt, stål- och
tackjärnsgjuteri, fabrik för tillverkning
af alla sorters sågblad, maskinknifvar,
m. m. Taxeringsvärde (1907) 548,500
kr. Tillverkningen 1906 utgjorde 3,850 ton
smältstycken,30 kg. götstål, 2,280 ton götmetall,
215 t. gjutgods, 874 t. tunnplåt samt diverse
manufakturer, såsom knifvar, filar, sågblad,
rör, plogfjölar, skyfflar, spadar, till ett
sammanlagdt värde af omkr. 900,000 kr. Antal
arbetare var 572. Egare är ingenjör Ernst
Stridsberg, som 1867 anlade ett mindre verk af
dylikt slag i Torshälla, hvarifrån det flyttats
till Trollhättan. Wbg.
Gul metall. Se Mässing.
Gulmåra, bot., namn på Galium verum.
Gulnäbbade hämplingen, zool. Se
Hämplingsläktet.
Gulo, zool. Se Järfsläktet.
Gulockra, miner., en jordformig varietet af
gult järnoxidhydrat, som träffas på Harz,
i Bajern, Ryssland o. s. v. och nyttjas
som gul målarfärg, köllerfärg, eller,
efter lindrig glödgning, som rödfärg.
P. T. C.*
Gulosen l. Buviksfjorden, en omkr. 20
km. lång arm af Orkedalsfjorden, strax s. om
Trondhjem. Där ha Gula och Buviksälfven sina
utlopp. Vissa somrar är där ett ganska betydligt
sillfiske. O. A. Ö.
Gulowsen, Jacob Arnt Nicolai, norsk officer
och krigshistoriker, f. 1839 i Kristiania, blef
officer 1860 samt öfverste och chef för Oplandska
kavallerikåren 1898, från hvilken post han
afgick 1904 på grund af lagen om åldersgräns. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
