Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 677-678 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föda. Väl blef hon tvungen att i maj 1778
offentligen förklara berättelsen uppdiktad af
obetänksamt folk, men vid kronprinsens födelse
uppstod en ny brytning mellan moder och son. Det
gick så långt, att G. förbjöd sin moder att
visa sig vid hofvet. Först på sin dödsbädd
försonade sig änkedrottningen med sin son
(juli 1782). Förhållandet mellan G. och hans
syskon var ej heller det bästa. Dock bibehöll han
alltid stort inflytande öfver sin äldste broder,
hertig Karl.


Gustaf III i teaterkostym som Meleager.
Efter målning af P. Hilleström.

För vitterhet och konst var G:s regering en
gynnsam tid, och det uppsving, som härutinnan
begynt under frihetstiden, befordrades ifrigt
af G. Uppfostrad i den franska smakriktningen
och i allmänhet hyllande dess lagar, sökte han
dock uppamma en, åtminstone till innehållet,
nationell litteratur och
konst. Till den bildande konsten hade han
förvärfvat sig kärlek ej endast på rent
teoretisk väg, utan äfven som utöfvande dilettant
i tecknings- och etsningskonsten. Med större
framgång uppträdde han som vitter författare och
vältalare. Han bearbetade och lokaliserade till
svenska förhållanden dramerna Gustaf Adolfs
ädelmod eller Märta Baners och Lars Sparres
kärlekshandel (uppf. f. g. på Gripsholm
1783), Helmfelt eller Den återfunne sonen
(uppf. f. g. på Ulriksdal 1783), Siri Brahe och
Johan Gyllenstjerna (uppf. f. g. 1788, då den
kallades Den nyfikna) och författade i obunden
form dramerna Gustaf Vasa, Gustaf Adolf och
Ebba Brahe samt Drottning Christina, samtliga
af J. H. Kellgren satta i bunden form (den
förstn. med musik af Naumann, uppf. f. g. 1786,
den andra med musik af Vogler 1788). Flera
af dessa dramer ha tidtals återupptagits på
scenen ända intill våra dagar, och "Gustaf
Vasa" har blifvit en nationalopera. För ett
Äreminne öfver Riks Rådet och Fält Marskalken
Lennart Torstenson, den af G. instiftade Svenska
akademiens första täflingsämne, vann G. 1786
denna akademis stora pris. Genom sina riksdagstal
och andra anföranden visade G. sig vara en af
Sveriges yppersta politiska talare. Konung Gustaf
III :s skrifter i politiska och vittra ämnen;
tillika med dess brefvexling utgåfvos 1806-12 af
J. G. Oxenstierna (i 2 uppl., en fransk och en
fransksvensk). Om hans efterlämnade historiska
skrifter se Gustavianska papperen. Mera än genom
eget författarskap eller egen konstutöfning
verkade G. för den svenska vitterheten och
konsten genom den uppmuntran och det ekonomiska
understöd, som
han skänkte deras idkare, samt genom stiftandet
eller återupprättandet af institutioner till
deras befordran, såsom Musikaliska akademien
(1771), Målar- och bildhuggarakademien (1773),
Svenska teatern (s. å.; Kungl, stora teatern
invigdes 1782), Svenska akademien (1786) samt
Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien
(s. å.). Han ej blott beskyddade de svenske
konstnärerna, utan inkallade äfven framstående
utlänningar, bl. a. J. L. Desprez, Masreliez,
J. G. Naumann, och förvärfvade genom inköp (i
synnerhet under sin italienska resa, 1783-84) för
statens räkning en mängd antika skulpturarbeten
af stort konstvärde.


Gustaf III:s staty i Stockholm, modellerad
af Sergel.

I sitt äktenskap med Sofia Magdalena (d. 1813)
hade G. sönerna Gustaf Adolf (sedermera konung
Gustaf IV Adolf) och Karl Gustaf (f. 1782,
d. 1783),
hertig af Småland. Han ligger begrafven i
Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans staty
(af Sergel; se fig.) är rest i Stockholm (1808).

Litt.: Om G:s barndom se N. Erdmann, "G. III. De
första bladen i hans lifs historia" (1907). -
Hufvudarbetet öfver G:s regering är Odhners
tyvärr ofullbordade arbete "Sveriges politiska
historia under konung G. III:s regering", I-III
(1885-1900). Kortare karakteristiker af G. från
olika synpunkter ha lämnats af O. Levertin,
"Från G. III:s dagar"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>