Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göye, Mogens - Göye, Henrik - Göye, Eline - Göye, Birgitte - Göye, Anna - Göye, Markus - Göze, J.M. och J.A.E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den föregåendes son, f. omkr. 1470, d. 5 april
1544, blef genom arf och giftermål Danmarks
rikaste man och är ättens viktigaste medlem. 1503
blef han riksråd, deltog i kriget mot Sverige
och fredsslutet 1512 och sändes 1514 till
Nederländerna för att afsluta Kristian II:s
äktenskap med prinsessan Elisabet. Han blef
senare marsk, fängslade som sådan 1517 Torben
Oxe, men sökte förgäfves aflägsna Sigbrit. Han
understödde dock Kristian II, tills dennes sak
1523 var hopplöst förlorad, och blef kort därpå
rikshofmästare under Fredrik I. Redan 1526 slöt
han sig öppet till lutherska läran, upphetsade
borgarna till att förjaga tiggarmunkarna och
fick af katolikerna namnet "djævlens tjener og
drabant". På herredagen 1533 sökte han förgäfves
trygga Kristian III:s val till konung och skydda
reformatorerna mot förföljelse; han lämnade
därför herredagen jämte Erik Banner och drog till
Jylland, där de genomdrefvo kungavalet. Senare
medverkade han till reformationens seger (1536)
och förblef hofmästare till sin död.
3. Henrik G., den föregåendes yngre broder, Kristian II:s
troman, utmärkte sig 1518-20 på tåget till
Sverige och blef dubbad till riddare i Stockholm
samt var 1522 ståthållare i Sverige. Då Kristian
II 1523 drog till utlandet, kvarlämnade han
G. som ståthållare på Själland, hvarefter denne
försvarade Köpenhamn i 8 månader. Hans trohet
medförde förlusten af hans förmögenhet. 1525
försonade han sig med Fredrik I, blef länsman
på Vordingborg och 1532 riksråd, blef efter
konungens död (1533) en af höfvitsmännen på
Själland, men dog s. å.
4. Eline G., dotter till G. 2, d. 1563, var
moder till den rike Oluf Mauritsen Krognos,
som äktade Anna Hardenberg (se d. o.), och
blef särskildt bekant genom den stora jordebok
(utg. 1892 af A. Thiset) hon lät affatta ej blott
öfver sina och sin 1550 aflidne makes gods, utan
också öfver hans och hennes föräldrars jordagods.
Den lämnar viktiga upplysningar om dansk
adels egendomsförhållanden på 1500-talet.
5. Birgitte G., den föregåendes syster,
f. 1511, d. 26 juli 1574, blef i ungdomen mot
sin vilja trolofvad med Jesper Daa och fick först
1540 frihet att upphäfva denna förpliktelse.
Hon äktade 1544 Herluf Trolle (se d. o.) och
afstod 1565 tillsammans med denne sitt gods
Skovkloster till grundläggandet af Herlufsholms
skola.
6. Anna G., sonsons dotter till G. 3, f. 1609,
d. ogift 1681, samlade ett stort bibliotek,
som hon lämnade efter sig till sin broders
dotterdotter, Karen Brahe (se d. o., sp. 1413-14,
kallas orätt där Karen Brahes faster), och som
ännu bär dennas namn.
7. Markus G., kallad Gjöe, den
föregåendes brorson (den siste af ätten),
f. 1635, d. 1698, följde 1662 med Hannibal
Sehested till Frankrike som diplomat,
förflyttades 1669 till Nederländerna,
1672 till England och 1678 till Spanien
(till 1682). Han blef 1684 geheimeråd, var
1686-91 stiftsamtman på Lolland och blef 1695
hofmästare vid Köpenhamns ridderliga akademi.
E. Ebg.
Göze, J. M. och J. A. E. Se Goeze.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
