Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelshögskolor - Handelsinstitut - Handelskalender - Handelskamrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hösten 1909, i hvarje fall inom en nära
liggande framtid, att träda i verksamhet.
Å. W:son M.
Handelsinstitut. Se Handelsskolor.
Handelskalender, en i de nordiska länderna
öflig benämning på hvad man kunde kalla en
adresskalender för ett lands (eller landsdels)
handel och näringar. Sveriges handelskalender
(Stockh., Alb. Bonnier), hvars 1 :a årg. för
1859—60 (utg. af E. Wall, liksom årg. 1862—63
och 1865—66) utkom 1859, utgifves sedan
1895 årligen och föreligger f. n. i sin 30:e
årg. (för 1908). Den innehåller nu i en diger
volym dels en "allmän afdelning" med person- och
sakuppgifter af allmänt intresse, dels en
"adressafdelning" i två sektioner, den första
behandlande Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping, den andra öfriga städer, köpingar
och landsbygden, samt ett flertal utförliga
register m. m. För hvarje adressort lämnas dels
uppgifter om dess läge och storlek m. m. samt
om vissa myndigheter och allmänna inrättningar
etc., dels namn, adresser och andra uppgifter
för platsens idkare af handel, handtverk och
fabriksrörelse, industriella anläggningar och
egendomar i orten m. m. Af liknande art äro
Kongeriget Danmarks handelskalender och Norges
handelskalender; det förra landet eger äfven en
andra likartad publikation i Kraks "Kjøbenhavns
veiviser — Danmarks handelsspejl". Såsom ett
slags närmast för utlänningar afsedd svensk
handelskalender kan betraktas äfven den af
Sveriges allmänna exportförening utgifna Svensk
industri- och exportkalender (2:a uppl. 1908)
med svensk, engelsk, tysk, fransk och spansk
text. Liknande exportkalendrar utgifvas
äfven i Danmark och Norge. — Äfven öfriga
länder ega naturligtvis, ehuru under andra
namn, publikationer motsvarande de nordiska
handels-, industri- och exportkalendrarna,
de större kulturländerna ett flertal delvis
mycket voluminösa och däribland äfven sådana,
som omfatta hela världen. Så publiceras t. ex. i
Tyskland bl. a. Deutsches reichs-adressbuch
für industrie, gewerbe und handel
(omkr. 6,000 sidor), Export-handadressbuch
von Deutschland. Internationales
welthandelsadressbuch och Leuchs’ adressbuch
aller länder der erde, der kaufleute, fabrikanten
etc. (47 bd); i England bl. a. Kelly’s, Moody’s,
Perry’s Directories, det förstnämnda i ett flertal
stora specialvolymer, hvaribland Kelly’s
directory of merchants, manufacturers,
and shippers of the world; i Frankrike
bl. a. Annuaire du commerce et de Vindustrie
Didot-Bottin (4 vol., Paris, departementen,
utlandet) o. s. v. Jfr "Adressbuch der adressbücher.
Verzeichniss von fach-, handels-, städte- und
länder-adressbüchern der welt" (12 :e årg. 1908).
Å. W:son M.
Handelskamrar, genom lagstiftning organiserade
eller fullt fria korporationer af affärsmän
inom ett visst område för tillvaratagandet
och befrämjandet af de kommersiella
intressena (i regel icke blott handelns
i egentlig mening, utan äfven industriens
och samfärdselns). Institutionen är, liksom
namnet (Chambre de commerce), af franskt
ursprung. Redan 1599 beslöt municipalrådet i
Marseille att tillsätta en kommission af fyra
köpmän (sedan tillökad med 8 assistenter och en
ständig sekreterare) för att öfvervaka handelns
och samfärdselns intressen. Efter den gamla
municipalförfattningens upphäfvande (1660)
fick denna handelskammare alltmer
karaktären af en statsinstitution. I början
af 1700-talet inrättades efter dess mönster
handelskamrar i ett antal andra viktiga städer i
Frankrike. De franska handelskamrarna upplöstes
under revolutionen (1791), men återupprättades
1803. F. n. finnas i Frankrike 150 handelskamrar
(hvarje dep. måste ega minst en), och deras
verksamhet har senast reglerats genom lag af
9 april 1898. De särskilda kamrarna upprättas
genom dekret af republikens president, som
också bestämmer kammarens territoriella
omfattning och antalet medlemmar (9—21 —
handelskammaren i Paris har dock 36 — valda
på 6 år af en särskild valmanskår, som af
en speciell kommission utses bland områdets
mest framstående affärsmän). Kamrarna äro,
dels på eget initiativ, dels på anmodan af
regeringen (som i vissa fall är skyldig att
inhämta deras mening) rådgifvande i kommersiella
angelägenheter, speciellt beträffande handels-
och tullagstiftning samt fastställande af
tariffer för kommunikationsväsendet. — Med
den franska förvaltningen öfverfördes också
handelskammarinstitutionen genom Napoleon
till vissa andra länder (Italien, Belgien,
Holland, västra Tyskland) och har sedan småningom
vunnit ytterligare spridning. Liksom de franska
handelskamrarna äro också dessa institutioner
i de flesta af det europeiska fastlandets
öfriga länder af officiell natur, i det deras
förhållanden äro reglerade genom lagstiftning,
på samma gång som en väsentlig sida af deras
verksamhet består i att vara rådgifvande
hjälporgan för stadsförvaltningen. I England,
liksom i Belgien (sedan 1875) och i Sverige, äro
däremot handelskamrarna fullt fria föreningar
utan officiell karaktär. — I Tyskland finnas
f. n. omkr. 150 handelskamrar (inklusive en
del i någon mån olikartade korporationer, som
ej bära detta namn), hvilkas förhållanden äro
ordnade genom lagstiftning inom de särskilda
staterna — någon enhetlig rikslagstiftning i
detta afseende har ännu icke kommit till stånd
— för Preussen genom lag af 24 febr. 1870
och tilläggsbestämmelser af 19 aug. 1897,
för Bajern genom k. förordn. af 25 okt. 1889
o. s. v. I vissa tyska stater (t. ex. Bajern,
Sachsen, Baden) är inrättandet af handelskamrar
obligatoriskt, i andra upprättas de, när behof
anses föreligga. De tyska handelskamrarnas
officiella uppgifter äro f. ö. rätt växlande. På
vissa håll måste de t. ex. höras i fråga
om lagförslag, på andra kunna de höras. I
hansestäderna äro handelskamrarna att anse
som verkliga statsorgan för förvaltningen af
hamn-, utvandrings- och sjöfartsärenden. En
sammanslutning mellan de tyska handelskamrarna
kom till stånd 1861 under namn af Der deutsche
handelstag, hvilken sedan 1899 omfattar rikets
samtliga handelskamrar och genom lag reglerade
korporationer samt ett antal fria föreningar. Den
utgör en fri sammanslutning utan beroende af
regeringen (nuv. stadgar af 9 jan. 1901) och
sammanträder i regel en gång om året, men dess
angelägenheter handhafvas under mellantiderna af
ett utskott, hvars styrelse sammanträder minst
fyra gånger årligen och som f. ö. tillsätter
ständiga specialkommittéer för vissa grupper
af ärenden (f. n. 6). — De engelska till ett
100-tal uppgående handelskamrarna äro fullt fria
och oberoende sammanslutningar. En af de äldsta
bildades i Glasgow 1773. Londons handelskammare
kom till stånd först 1881, men blef snart den
viktigaste i landet och utvecklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
