Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelskamrar - Handelskemist - Handelskollegium - Handelskoloni - Handelskompani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. n. en synnerligen omfattande verksamhet. Den
arbetar på 37 sektioner och 13 af dess council
(styrelse) bildade specialkommittéer. En
sammanslutning mellan de engelska handelskamrarna
af samma art som Tysklands "Handelstag"
åvägabragtes 1860 genom bildandet af The
association of chambers of commerce of the
United kingdom, som håller möten ett par gånger
årligen. - I nyare tid har man på flera håll
förordat upprättandet af handelskamrar i
utlandet för att stödja det egna landets i
utlandet verksamma affärsmän och äfven för
att lämna konsulerna sakkunnigt bistånd. En
österrikisk handelskammare af denna art
inrättades 1870 i Konstantinopel och har sedan
följts af dylika på andra platser (Levanten,
Paris, London). Fransmännen ega f. n. ett
30-tal utländska handelskamrar. Äfven andra
nationer ha inrättat sådana, antingen, såsom de
nämnda, af officiell natur eller i form af fria
föreningar (så de engelska och amerikanska). -
Af annan art äro de s. k. internationella
handelskamrarna, fria sammanslutningar, som
afse att tillvarataga de på vissa utländska
platser verksamma främmande affärsmännens
gemensamma intressen. Den första handelskammaren
af denna art kom till stånd 1865 i Shanghai,
och liknande ha sedan inrättats i flera andra
viktiga östasiatiska hamnstäder och äfven på
andra håll. - På de senaste åren har man sökt få
till stånd ett internationellt samarbete mellan
olika länders handelskamrar. Dessa sträfvanden
ha nyligen realiserats genom hållandet af
internationella handelskammarkongresser (i
Liège 1904, i Milano 1906 och i Prag 1908). På
den sistnämnda dryftades bl. a. spörsmålen om
internationell växelrätt, enhetlig praxis vid
tullbehandling, enhetlig tullstatistik m. m.
I Sverige har man först helt nyligen börjat
upprätta handelskamrar, hvilka, liksom de
engelska, äro fullt fria sammanslutningar. De
från 1867, först i Stockholm och sedermera i
andra större städer inrättade s. k. handels-
och sjöfartsnämnderna (se d. o.) fingo i det
hela den officiella befogenhet, som i andra
länder tillkommer de officiellt organiserade
handelskamrarna. Vid sidan af handels- och
sjöfartsnämnderna bildades emellertid, och
delvis innan dessa kommit till stånd, på ett
flertal platser fria köpmannaföreningar för
de kommersiella intressenas häfdande. Det är
dessa köpmannaföreningar, som nyligen erhållit
en fastare organisation och inom sig bildat
handelskamrar. Början gjordes af Stockholms
köpmannaförening (stiftad 1858), som 1902
inrättade Stockholms handelskammare (stadgar för
Stockholms köpmannaförening och handelskammare
af 11 febr. 1902 med ändringar 19 juni 1907 och
24 mars 1908). Denna handelskammare har till
uppgift att arbeta för utvecklingen af vårt
lands och särskildt Stockholms handel, industri,
handtverk och sjöfart, bl. a. genom att till
vederbörande myndigheter aflåta framställningar
eller inkomma med yttranden i frågor, som röra
handelslagstiftning, tullväsen, samfärdsel,
handelsundervisning m. m. samt genom att
samla och bearbeta statistiska och andra
uppgifter ang. verksamheten inom angifna
näringsgrenar. Handelskammarens ledamöter
(valda för 2 år) utgöras af 1) 20 ord. led. och
10 suppleanter utsedda af Köpmannaföreningen
samt 2) 1 led. och 1 suppleant
för hvar och en af de utomstående föreningar,
som anslutit sig till handelskammaren
(f. n. Stockholms fabriksförening
och Manufakturhandlarföreningen i
Stockholm). Handelskammaren publicerar en
årsberättelse, innehållande redogörelse för
dess verksamhet och för affärsläget inom olika
branscher samt statistiska öfversikter öfver
Stockholms handel och sjöfart, fabriker och
handtverk m. m. Utom Stockholms ha i Sverige
hittills 8 andra handelskamrar bildats, nämligen
Gottlands (Visby), Gäfle (för Gäfleborgs
län, Uppland och Dalarna), Göteborgs (för
Göteborgs stad), Norrbottens (Luleå), Skånes
(Malmö), Smålands och Blekinge (Jönköping),
Södra Älfsborgs (Borås) och Örebro (för Örebro
län). Äfven på utländsk botten har ett par
svenska handelskamrar nyligen fnrättats, nämligen
i New York och London (båda fr. 1907). Vid en i
mars 1908 i Stockholm hållen konferens antogos
stadgar för en allmän sammanslutning mellan de
svenska handelskamrarna, där det föreskrifves,
att årliga handelskammarmöten skola hållas
för dryftande af frågor, som beröra kamrarnas
gemensamma intressen samt att vid hvarje möte
en kommitté skall tillsättas för handhafvande
af löpande ärenden under tiden mellan mötena.
Å. W:son M.
Handelskemist, en person, som sysselsätter
sig med att, på därom af vederbörande köpmän,
fabrikanter m. fl. framställd begäran, kemiskt
undersöka i handeln förekommande varor samt
på grund af sina undersökningar däraf afgifva
utlåtande eller intyg om varans beskaffenhet
(om den är förfalskad, för hälsan skadlig
o. s. v.). En handelskemist bör icke blott ega
grundliga kunskaper inom kemien, särskildt den
analytiska, utan äfven vara hemma i allmän och
speciell varukännedom. Handelskemisterna kunna
vara aflönade antingen af staten eller af den
kommun, hvarest de äro bosatta, eller ock är
deras verksamhet af hufvudsakligen enskild natur,
i hvilket fall deras inkomster bero af mängden
och beskaffenheten af uppdrag. I Sverige,
där särskilda handelskemister finnas endast
i några få större städer (i Stockholm enligt
öfverståthållarämbetets auktorisation),
förhåller det sig ungefär på sistnämnda
sätt. De svenske handelskemisterna äro icke,
såsom på flera ställen utrikes är fallet,
edsvurna ämbetsmän, och deras utlåtanden ha
följaktligen icke mera rättsligt vitsord än
hvilken annan kemists som helst. I smärre
städer och på landsbygden utföra vanligen
tjänstemännen vid de agrikulturkemiska
stationerna eller apotekarna handelskemiska
undersökningar, när sådana förekomma.
S. J-n.*
Handelskollegium. Se Handels- och
ekonomi-kollegium.
Handelskoloni. Se Koloni.
Handelskompani, den form för den stora handeln,
som särskildt för 1600- och 1700-talen var
kännetecknande. Första anledningarna till
dess uppkomst gåfvo de nya banor, som öppnades
för världshandeln efter de stora geografiska
upptäckterna under 1400-talet, ty efter den
tiden inträdde direkt förbindelse med Indien
(den var ej längre en förening af karavanhandel
och Medelhafskustfart), och Amerika drogs in
i nätet af handelsrörelsen. Politiska orsaker
medverkade ock. De af Hugo Grotius framställda
åsikterna om "mare liberum", d. v. s. "fritt haf"
för alla nationer, voro en nyhet, som Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
