Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harms, Georg Ludwig Detlev Theodor - Harms, Friedrich - Harmsol - Harmsworth, Alfred Charles William - Harmusen - Harmynta - Harmynthet - Harmånger - Harmössen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktningen. 1844 blef han predikobiträde hos
sin fader, och 1849 efterträdde han denne i
Hermannsburg (Hannover). Där grundlade han en
missionsanstalt, som blef medelpunkten för
en omfattande verksamhet för kristendomens
utbredande i Afrika, Asien, Amerika och
Australien. H. ville ha missionen förenad med
kolonisation, missionsförsamlingarna skulle
sammanväxa med moderförsamlingen, ansluta sig
till dess bekännelse och lefnadsordningar -
idéer, som ej kunnat förverkligas. Missionen
skulle vara rent luthersk och få sin bekräftelse
af landskyrkans styrelse. 1853 lät H. bygga
ett missionsskepp, som vid flera tillfällen
öfverförde missionärer. H. var en enkel, flärdlös
man, med varmt religiöst nit och en ovanlig
förmåga att slå an på och göra sig förstådd
af folket, i synnerhet landtfolket. Däruti
är han kanske den främste tyske predikanten
sedan Luther. Hans många predikosamlingar
(t. ex. Evangelienpredigten, 13:e uppl. 1896; på
svenska äro utg. "Predikningar öfver kyrkoårets
evangelier" 1860-65, 2 :a uppl. 1877)
höra ock till de mest spridda. Dessutom
utgaf han berättelser, till större delen på
plattyska språket, t. ex. Goldene aepfel
in silbernen schalen (6:e uppl. 1875;
"Gyllene äpplen i silfverskålar", 1869)
m. m. Se H. Knaut, "L. H." (1899).
(Hj. H-t.)
Harms, Friedrich, tysk filosof och publicist,
f. 1819 i Kiel, d. 1880, blef 1842 privatdocent,
1848 e. o. och 1858 ord. professor i filosofiska
fakulteten i Kiel samt kallades 1867 till
ordinarie professor i filosofi i Berlin. Bland
hans många vetenskapliga arbeten märkas:
Prolegomena zur philosophie (1852), Abhandlungen
zur systematischen philosophie (1868), Die
philosophie seit Kant (1876), Die formen der
ethik (1878), Geschichte der psychologie
(s. å.), Metaphysik (1885), Logik (1886),
Ethik (1889), Rechtsphilosophie (s. å.) och
Naturphilosophie (1895). De fem sistnämnda
arbetena äro efter H:s efterlämnade handskrifter
utgifna af H. Wiese. - I sin filosofi närmar
sig H. i mycket Fichte d. ä. och räknas jämte
C. H. Weisse m. fl. till den "teistskola", som
bröt med Hegels panteism och sökte genomföra
en spekulativ teologi i närmare anslutning till
den historiska kristendomen. Som politiker slöt
sig H. tidigt till det preussisk-tyska partiet
i Elbehertigdömena och var i denna riktning
mångsidigt verksam inom publiciteten. 1848
blef han, tillika med Mommsen, redaktör af
"Schleswig-holsteinische zeitung", som var den
provisoriska regeringens organ, och upptog denna
verksamhet åter 1864. Under den svåra tiden
för hertigdömenas införlifning med Preussen,
1866-67, var han rektor vid Kiels universitet.
S-e.
Harmsol ("sol i sorgen"), isländsk drapa af
religiöst innehåll, författad af en kanik vid
namn Gamle, sannolikt i slutet af 1200- l. början
af 1300-talet (utg. med sv. öfv. af Hj. Kempff,
1867). Diktens syfte är att visa ångerns makt.
Th. W.*
Harmsworth [hä’mswoth], Alfred Charles William,
lord Northcliffe, engelsk tidningsegare, f. 15
juli 1865 på Irland, uppsatte 1888 veckotidningen
"Answers", som fick stor spridning, och inköpte
1894 den dagliga tidningen "Evening news"
(se d. o.), där han ytterligare utvecklade sina
amerikanskt sensationella metoder för att fängsla
allmänhetens intresse. S. å. bekostade han
utrustningen af Jacksons nordpolsexpedition. H.
uppsatte 1896 billighetstidningen "Daily
mail" (se d. o.), hvilken blef typen för den
s. k. "gula pressen", rik på sensationsnyheter
och i tonen imperialistisk ända till
chauvinism. Därjämte ha H. och hans bröder
uppsatt ett stort antal landsortstidningar,
bl. a. "Daily record" i Glasgow och
"Birmingham gazette". H. uppgifves äfven 1908
ha förvärfvat en stor del af aktierna i själfva
"The times". H., som i sina tidningar gjort det
unionistiska partiet stora tjänster, blef 1904
baronet och 1905 peer (baron Northcliffe). - Af
H:s bröder äro Cecil H., f. 1869, och Robert
H., f. 1870, liberala underhusmedlemmar samt
Hildebrand H., f. 1872, liberalunionistisk
politiker och egare af veckotidningen "The
globe". V. S-g.
Harmusen, zool. Se Harmössen.
Harmynta, bot., namn på Calamintha acinos Clairv.
Harmynthet, med., ett medfödt bildningsfel,
bestående af en klyfta i öfverläppen. Den
är alltid belägen på sidan af midtlinjen
och uppkommer under den tidiga period af
fosterlifvet, då läppen verkligen består
af tre skilda delar samt därigenom, att
tillslutningen af den ena eller båda sidodelarna
till midtelpartiet ofullständigt eller alls
icke eger rum. Därför kan också en harläpp
vara enkel eller dubbel, intaga hela läppens
bredd eller vara inskränkt till en mer eller
mindre djup inknipning. Ej sällan finnes,
motsvarande klyfningen af läppen, en dylik i
gommen. Vid den dubbla harläppen kan midten
med sitt särskilda lilla ben vara starkt fram-
och uppskjuten. Harmyntheten sätter större eller
mindre hinder i vägen för sugning, följaktligen
också för diandet, alltefter som den är af
svårare eller lindrigare art; de obetydligare
formerna göra egentligen skada endast för
utseendet. Vid klufven gom, som äfven kan
förekomma utan harläpp, är diandet omöjligt,
och talet lider äfven i sådant fall i hög
grad. - Behandlingen är uteslutande operativ,
men kirurgerna äro af skiljaktig mening om
tidpunkten, då operationen bör företagas. Många
föredraga att göra den genast, under de första
lefnadsdagarna, andra uppskjuta därmed, till
dess barnet uppnått några månaders ålder och
större motståndskraft. De enklare fallen kunna
utan tvifvel opereras när som helst, om intet
bestämdt motskäl finnes, men de svårare fordra
ganska ingripande åtgärder, hvilka lätt kunna
bli vådliga för de spädaste. Rsr.*
Harmånger, socken i Gäfleborgs län, Bergsjö
och Forsa tingslag. 13,743 har. 2,827
inv. (1907). H. bildar med Jättendal ett
konsist. pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands
norra öfre kontrakt.
Harmössen, Chinchillidæ, zool., en till
gnagarnas ordning hörande familj, igenkännas
därpå, att extremiteterna, särskildt de bakre,
äro förlängda, baktårna 4 eller 3, nyckelbenet
fullständigt, underkäkshalfvorna fast förenade,
vadbenet skildt från skenbenet, kindtänderna
strecktecknade och rotlösa. Hårbeklädnaden är
synnerligen mjuk, silkeslen, svansen buskig. Alla
arter lefva i Syd-Amerika. Harmössen bo i
klipphålor eller i af dem själfva gräfda gångar,
äro sällskapliga, föröka sig starkt, lefva af
växtämnen och äro i rörelse under dygnets mörkare
del. Bland hithörande släkten märkes ullråttan
l. chinchillan (Eriomys l. Chinchilla laniger),
en liten ekorrliknande gnagare med stora ögon
och öron, lång hårig svans och fyra tår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
