Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Harmössen
- Harnack, Theodosius
- Harnack, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bakfötterna. Den lefver i Andernas
höjdregioner i Peru, Argentina och Chile,
hvarest den ifrigt jagas på grund af sin
förträffliga, mycket mjuka päls, som har en
vacker silfverglänsande färg. -
Harmusen (Lagidium peruanum) bebor ungefär samma
bergstrakter som den föregående, från hvilken
den skiljer sig bl. a. genom betydligare storlek,
längre ben, längre öron och mindre fin päls. Den
verkar som en kanin, som fått en lång svans,
rör sig och gräfver hålor liksom denna. Den
jagas uteslutande för köttets skull. -
Vizcachan.
Vizcachan (Lagostomus
trichodactylus; se fig.) har gröfre
kroppsbyggnad, tjockare hufvud och kortare
svans än de föregående; framfötterna
ha fyra, bakfötterna tre tår; kroppen är
omkr. 60 cm. lång. Färgen är ofvan mörkgrå,
undertill hvit. Denna form bebor låglandet
(pampas) i Argentina och Patagonien
i sällskap af 20-30 stycken. Genom att
gräfva stora underjordiska hålor, som utgöra
allvarliga resehinder, göra de sig hatade.
L-e.
Harnack. 1. Theodosius H., tysk teolog,
f. 1816 i Petersburg, d. 1889. i Dorpat,
studerade i Dorpat, Berlin, Bonn och Erlangen,
blef 1847 e. o. och 1848 ord. professor i
praktisk teologi vid Dorpats universitet, 1853
professor i samma ämne i Erlangen och 1866 åter
i Dorpat. H., som uppfostrats i en herrnhutiskt
pietistisk åskådning, genomgick i likhet med
många af sina samtida småningom en utveckling
till en mera bestämdt kyrklig ståndpunkt och
blef en af de mest betydande representanterna
för den till nytt lif vaknade konfessionellt
kyrkliga teologien i den form denna fått i den
s. k. Erlangen-skolan. H:s förnämsta arbeten
äro Luthers theologie mit besonderer beziehung
auf seine versöhnungs- und erlösungslehre (2 bd,
1862-86), Praktische theologie (2 bd, 1877-78)
och Katechetik (2 bd, 1882). Särskildt under
sina två verksamhetsperioder i Dorpat ingrep
han, såsom en gärna rådfrågad auktoritet,
inflytelserikt jämväl i det kyrkliga
lifvet. Minnesmärken af denna hans verksamhet
äro bl. a. hans skrift Die lutherische kirche
Livlands und die herrnhutische brüdergemeinde
(mot herrnhutismens illojala propoganda i
Livland, 1860) och det tillsammans med Harless
utgifna arbetet Die kirchlich-religiöse bedeutung
der reinen lehre von den gnadenmitteln (1869).
2. Adolf H., den föregåendes son, tysk teolog,
f. 7 maj 1851 i Dorpat, blef 1874 docent
i kyrkohistoria i Leipzig, 1876 e. o. och
1879 ord. professor i Giessen, flyttade i
samma egenskap 1886 till Marburg och 1888 till
Berlin, där han 1890 vardt medlem af preussiska
vet. akad., utnämndes 1905 till generaldirektor
för k. biblioteket och 1906 till wirkl. geheimer
oberregierungsrat. 1908 blef han led. af svenska
Vet. akad. efter att ha hållit ett antal mycket
uppmärksammade föredrag i Stockholm
och Uppsala. Jämte O. von Gebhardt (till 1906)
och C. Schmidt utger H. sedan 1882 "’Texte und
untersuchungen zur geschichte der altchristlichen
literatur", hvars flitigaste medarbetare H. själf
varit, samt jämte E. Schürer "Theologische
literaturzeitung" och utgaf i förening med
Gebhardt och T. Zahn j 1875-78 "Patrum
apostolicorum opera" och 1880 jämte den förre
"Evangeliorum codex græcus purpureus". 1900
utgaf H. den på akademiens uppdrag
författade Geschichte der königl. preussischen
akademie der wissenschaften zu Berlin
(3 bd). Af E:s till omfattning som innehåll
särdeles betydelsefulla författarskap inom
kristendomens historia må nämnas hans tre
största verk och två mest uppseendeväckande
skrifter. Lehrbuch der dogmengeschichte (3
bd, 1886-90; 4:e uppl. 1905; en del af bd
III öfv. af F. Fehr, 1891, "Dogmhistorien
trefaldiga utmynning"; i sammandrag
utg. som Grundriss der dogmengeschichte,
1888-91; 3:e uppl. 1898) betydde en ny epok
för denna disciplin (se Dogmhistoria,
sp. 628-629); bokens grundtes, att dogmen är
den grekiska andens verk på evangelii mark,
var ej fullkomligt ny, och det sätt, hvarpå
H. genomförde den, har i åtskilligt visats
vara ensidigt, men H. framlade grundligt och
snillrikt kristendomens helleniseringsprocess,
fattade och skildrad i större stil än någon
förut den kristna religionsuppfattningens
utveckling t. o. m. reformationen. Den
historiska konsten att lefvandegöra det
flydda, synpunkternas finhet och friskhet,
framställningers uttrycksfulla klarhet bidraga
att ge arbetet rum bland den teologiska
forskningens klassiker. En protokollisering
af egna och andras forskningar om den äldsta
kyrkan har H. företagit i jätteverket Geschichte
der altchristlichen literatur bis Eusebius
(I, 1893, med hjälp af E. Preuschen, II,
i 2 bd, 1897 och 1904, III, ännu ej utk.),
som genom sin datering af de nytestamentliga
böckerna och sin värdering af den fornkristna
traditionen skaffat honom många anklagelser för
reaktionära tendenser. Ytterligare förvåning och
på vissa håll förargelse väckte H. genom sin
detaljerade bevisföring rörande synoptikernas
och Apostlagärningarnas ålder och historiska
värde i Beiträge zur einleitung in das neue
testament (hittills utk. "Lukas der arzt"
1906, "Sprüche und reden Jesu", 1907, och "Die
apostelgeschichte", 1906. Denna skriftserie,
jämte en växande part af de förnämligare kritiska
forskningarna om urkristendomen, bekräftar H:s
1897 uttalade mening, att kyrkans äldsta
litteratur är i hufvudpunkterna och de flesta
enskildheter, litteraturhistoriskt betraktad,
sann och tillfredsställande, att af N. T:s
skrifter sannolikt blott en enda är pseudonym i
ordets strängaste mening och att vi i kritiken
af den äldsta kristendomens källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0797.html
