<img l>

författare, f. 25 aug. 1839 i Albany, staten New York, d. 5 maj 1902 i Camberley, England, fick redan som elfvaåring en dikt tryckt i en tidning. Fyra år senare miste han sin fader och flyttade sedan till Kalifornien, där han i de mest skilda sysselsättningar pröfvade sin lycka. Han var skollärare, skatteindrifvare, expressbud, provisor, guldsökare och sättare, öfvergick från sättare till tidningsman och vardt bl. a. medarbetare i "The golden era" och "The californian". Utom essayer och artiklar skref H. dikter och berättelser med ämnen ur det samtida kaliforniska lifvet, med det bestämda målet att skapa en verklig litteratur om "vilda västern" och använde därtill det rika och brokiga stoff, som hans minne gömde från det omväxlande lif han fört. 1865 utkom hans första diktsamling, The lost galleon, och 1867 hans roliga stilparodier på andra författare, Condensed novels ("Koncentrerade romaner", 1875; en andra samling utkom 1902 och öfversattes s. å.). 1868 uppsattes den första tidskriften i västern, "Oberland monthly", som från början hade H. till redaktör och i hvars första årgångar han lämnade bemärkta, i motiv och stil originella noveller (The luck of roaring camp, The outcasts of Poker flat, Tennessee's partner m. fl.) och dikter (Plain language from Truthful James eller "Heathen chinee" m. fl.). Samtidigt var H. 1864—70 sekreterare vid myntverket i San Francisco, men lämnade denna stad 1871, afböjande en kallelse till professor i modern litteratur vid Kaliforniens statsuniversitet, och flyttade till New York. Efter några års skriftställarverksamhet där begaf han sig 1877 som konsul till Krefeld, hvarifrån han i samma egenskap 1880 flyttades till Glasgow för fem år. Därpå var han bosatt i London. — H :s rikhaltiga litterära alstring omfattar, utom det redan nämnda, Poems (1871), East and west poems (s. å.), Stories of the sierras (1872), M'liss (s. å.; "Melissa", 1874), Echoes of the Foot hills (1874), Tales of the argonauts (1875), romanen Gabriel Conroy (1876; sv. öfv. s. å. och 1901), Thankful Blossom (1877; sv. öfv. s. å. och 1908), dramat Two men of Sandy bar (s. å.; "Äfventyrarelif", uppf. s. å.), The story of a mine (s. å.; "En grufhistoria", 1879), Drift from two shores (1879), The twins of the Table mountains (s. å.), Flip and found of blazing star (1882), In the carquinez woods (1883: "I ensliga skogen" 1884), On the frontier (1884), By shore and sedge (1885), Maruja (s. å.; sv. öfv. 1890), Snowbound at eagles (1886), A millionaire of rough and ready (1887), The queen of the Pirate isle (s. å.), en historia för barn, The argonauts of North liberty (1888), A Phyllis of the Sierra (s. å.; "Ödemarkernas barn", 1890 och 1907), Cressy (1889; sv. öfv. s. å.), The heritage of Deadlow Marsh (s. å.), A waif of the plains (1890), A ward of the golden gate (1891), A first family of Tasajara (1892; "Herrskapet Harkutt", 1893), Colonel Starbottle's client (s. å.; "Öfverste Starbottle och hans klient", s. å.), Three partners (1897) och ytterligare ett antal berättelser, dramer och dikter. Till svenska ha vidare öfversatts "Skizzer och berättelser" (5 hftn, 1874—89; ny uppl. 1895), "Clarence" (1897), "Skildringar från San Francisco" (1880) m. fl. noveller. H. var en äkta humorist, hvars liffulla skildringskonst nådde sin höjdpunkt i fråga om motiv från de primitiva förhållandena i guldgräfvartidens Kalifornien. Råa, laglösa män, spelare, rucklare, lösa kvinnor, allt det slödder, som skyndade till det amerikanska eldoradot, äro hufvudpersonerna i H:s berättelser. Med humoristens djupt humana blick på lifvet visar författaren guldkornet bland slaggen, visar det innersta drag af känsla, medlidande, hängifvenhet, själfuppoffring hos dessa lågt stående människor, hvarigenom de få lifsvärde och intressera. Hans parodier ega en stor parodisk kraft. Biogr. öfver H. af T. E. Pemberton (1903). V. K—r.* Hartebeesten [-bēs-], zool. Se Antiloper. Hartel, Wilhelm August, ritter von H., österrikisk filolog och statsman, f. 1839 i Mähren, d. 1907 i Wien, blef 1869 e. o. och 1872 ord. professor i klassisk filologi i Wien. Han erhöll 1882 adlig värdighet, blef 1891 direktör för hofbiblioteket och medlem af herrehuset och utnämndes 1896 till sektionschef i departementet för kult och undervisning; 1899 blef han ledare af detta och 1900 i kabinettet Körber undervisningsminister samt genomförde viktiga reformer i undervisningsväsendet. Han bekämpade den slaviska rörelsens framträngande och sökte bryta de klerikala inflytelsernas öfvermakt i de högre studieanstalterna. H. var en af Österrikes mest framstående filologer; bland hans arbeten märkas Homerische studien (3 bd, 1871—74), Demosthenische studien (2 bd, 1877—78), Studien über attisches staatsrecht und urkundenwesen (1878) och Patriotische studien (6 hftn, 1890—95). I "Corpus scriptorum ecclesiasticorum" utgaf H. bl. a. Cyprianus' "Opera omnia" (3 bd, 1868—74). 1874 blef H. redaktör för "Zeitschrift für österreichische gymnasien" och uppsatte 1879 jämte Schenkl "Wiener studien", en tidskrift för klassisk filologi. G. W—k. <img l>

Hartelius, Truls Johan, gymnast, f. 15 febr. 1818 i Hemmingsdynge socken i Malmöhus län, d. 22 juli 1896, blef student i Lund 1841, med. licentiat 1857 och med. doktor 1858. Redan 1852 hade H. genomgått teoretisk och praktisk examen vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och antogs s. å till underlärare samt blef 1864 t. f. och var 1865—87 ord. öfverlärare inom den medicinska af delningen. 1862 förordnades han till ledamot af den af K. M:t nedsatta kommittén för utarbetande af förslag till reglemente för Gymnastiska centralinstitutet samt till ordnande af den gymnastiska undervisningen i riket. H. utgaf större och mindre arbeten,