Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havelock, sir Henry - Havelock the dane - Havemann, Wilhelm - Haverfordwest - Haverhill - Haveri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom i England till en folkhjälte; en staty
öfver honom restes på Trafalgar square i
London. Jfr biografier af Brock (1858, 12:e
uppl. 1882), Headley (1859), Marshman (1860,
4:e uppl. 1870) och Forbes (i serien "Men of
action", 1890).
V. S—g.
Havelock the dane [hä’vilåk thə de͡in], engelsk
medeltidsdiktning om en nordisk eröfrare af
Northumberland (i verkligheten Olof Kvaran,
se Olof, norska konungar, 2). Se H. E. Heyman,
"Studies on the Havelock-tale" (Uppsala, 1903).
Havemann [hafe-], Wilhelm, tysk historiker,
f. 1800 i Lüneburg, d. 1869 i Göttingen, hölls
1825—30 i fängelse i Köpenick för "demagogische
umtriebe" och blef 1838 professor i historia
i Göttingen. Där redigerade han 1841—48
"Göttingische gelehrte anzeigen". Bland
hans historiska arbeten märkas Geschichte der
kämpfe Frankreichs in Italien 1494—1515 (2 bd,
1833—35) och Geschichte der lande Braunschweig
und Lüneburg (2 bd, 1837—38; 2:a uppl., i 3 bd,
1853—57).
Haverfordwest [hä’vəfəd ωe’st],
wales. Hwlffordd, hufvudstad i engelska
grefsk. Pembroke (södra Wales), vid West Cleddy,
som är segelbar för mindre fartyg. Gammalt
slott och flera gamla kyrkor. 6,007 inv. (1901).
(J. F. N.)
Haverhill [hä’vəhil]. 1. Stad i engelska
grefskapet West Suffolk. 4,862 inv. (1901). —
2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts,
på norra sidan af floden Merrimac, midt emot
städerna Bradford och Groveland. 37,175
inv. (1900). Stora skofabriker (1900:
296 fabriker med 8,334 arbetare och 19,6
mill. doll. i produktionsvärde).
(J. F. N.)
Haveri (ty. haverei, fr. avarie, eng. average),
under sjörättens utveckling af skiftande
innebörd, betecknar numera öfver hufvud skada
och förlust, som härleda sig från olycka
under sjöresa. Inom haveriet särskiljas två
arter: gemensamt haveri (ty. grosse haverei,
gemeinschaftliche haverei, fr. avarie grosse,
avarie commune, eng. general average,
da. o. no. almindeligt havari, groshavari,
fælleshavari) och enskildt haveri (ty. besondere
haverei, fr. avarie simple, avarie particulière,
eng. particular average, da. o. no. særligt
l. partikulært havari).
Sjöresans faror äro ofta af den natur,
att de hota både fartyg och last. Gentemot
sådana faror utgöra redare och lastegare en
intressegemenskap. Räddning från en dylik
fara kan stundom vinnas genom en uppoffring,
som närmast drabbar fartyget eller lasten
eller någon del af denna. Lagstiftningen
om det gemensamma haveriet hvilar på den
grundtanken, att en uppoffring, som sker i fleras
gemensamma intresse, bör bäras af samtliga de
intresserade. Den, som i första hand drabbas af
uppoffringen, skall efter vissa grunder erhålla
ersättning af de öfriga. Svenska sjölagen af
12 juni 1891 meddelar i kap. 7 bestämmelser om
haveri. Som gemensamt haveri räknas all skada,
som till räddning ur en fartyg och last gemensamt
hotande fara med afsikt tillfogas fartyg eller
last, äfvensom all annan uppoffring, som göres
för sådant ändamål, så ock skada och kostnad,
som vållas eller uppkommer till följd af dylik
åtgärd. Det gemensamma haveriet erbjuder inom
ramen för nämnda allmänna karakteristik särdeles
växlande former. Som gemensamt haveri ersättes
sålunda i synnerhet bl. a.:
gods och fartygs tillbehör, som man kastar
öfverbord för att lätta fartyget i sjönöd
eller för att undkomma fiende eller sjöröfvare;
master, segel och annat redskap, som kapas,
samt ankare och kätting, som frånstickas, för att
rädda fartyg och last ur en dem gemensamt hotande
fara; skada, som tillfogas fartyg eller last
för att afvärja eldfara eller släcka utbruten
eld; kostnad för biträde, som i nöd anlitas för
räddning; skada, som tillfogas fartyg eller
last därigenom, att fartyget med afsikt sättes på
grund för att undgå större gemensam fara; skada,
som tillfogas fartyg eller last, och kostnad,
som sker för att taga fartyget af grund samt
föra det och lasten i säkerhet; kostnad, som
uppkommer till följd däraf, att fartyget måste
söka nödhamn för räddning af fartyg och last;
skada och förlust, som uppstår därigenom,
att i nöd lasten användes till att bereda utväg
för resans fortsättande eller annorledes till
räddning af fartyg och last.
Från ofvannämnda begrepp gemensamt haveri ha
genom positiv föreskrift gjorts vissa undantag,
väsentligen på grund af praktiska hänsyn. Man
har velat förebygga, att enskilda skador eller
t. o. m. den ordinära slitningen af redskap
och maskiner utgifves för gemensamt haveri. Som
gemensamt haveri ersättes sålunda exempelvis icke
gods, hvilket föres som däckslast, när det kastats
eller genom annan dylik åtgärd uppoffrats eller
skadats, såvida icke kastningen skett för att
lätta fartyget, när det kommit på grund; skada,
uppkommen genom pressning med segel, äfven
om denna företagits för att undgå strandning
eller undkomma fiende eller sjöröfvare;
skada, som af annan orsak uppkommit å segel,
eller skada å ångfartygs pannor eller maskin,
där ej skadan uppkommit vid försök att taga
fartyget af grund; skada å fartygets pumpar,
uppkommen vid pumpning för att hålla fartyget
läns. För haverifördelning är det ej ett villkor,
att det med uppoffringen afsedda ändamålet
verkligen uppnåtts. Haverifördelning kan
likaledes ega rum, äfven om fartyg eller last
för ändamålet fullständigt uppoffrats eller om
efter haveriet endast fartyg eller endast last,
helt eller delvis, bärgats. Däremot är det
alltid ett villkor för haverifördelning, att
något bärgats. För skadans närmare beräkning
ha särskilda regler meddelats. Gemensamt
haveri skall gäldas af fartyg, frakt och last
i förhållande till hvarderas värde, på sätt i
sjölagen närmare angifves. Haverifördelningen
afser att proportionsvis uppdela skadan på
samtliga de värden, hvilka hotats af den
gemensamma faran. Härvid skola icke blott
de räddade, utan äfven de offrade värdena bära
sina respektiva andelar af förlusten. Äfven det
offrade värdet har varit utsatt för faran; därest
det ej skulle bära sin andel af förlusten,
skulle dess egare oberättigadt komma i en
bättre ställning än öfriga intressenter. För
bidrag till gäldande af gemensamt haveri
svarar den betalningsskyldige icke personligen,
d. ä. med hela sin förmögenhet. Haveribidragen
påhvila blott de räddade värdena. Å andra
sidan är fordran på haveribidrag säkerställd
genom sjöpanträtt. Utredning och fördelning
af gemensamt haveri verkställas af därtill
förordnade tjänstemän, dispaschörer (se d. o.). —
Det gemensamma haveriets grundprincip har
i olika länders sjörätter genomförts under
många skiftningar beträffande enskilda
punkter. Fördelningen sker principiellt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
